Så rustar kommunen för krig – 1000 anställda är krigsplacerade

Av Carina Nilsson

Alla tillsvidareanställda i Markaryds kommun är numera krigsplacerade. Och kommunen utreder hur man kan skapa ett beredskapslager av mat, läkemedel och bränsle som räcker i två veckor.
Det sistnämnda kan bli ett krav på regioner och kommuner om ett nytt lagförslag går igenom.

Det råder inte krig, men inte heller fred. Så sade statminister Ulf Kristersson för en tid sedan. Och i slutet av förra året landade broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” i ny upplaga av svenskarnas brevlådor, där befolkningen uppmanas att se till så att man klarar sig själv under en veckas tid.

Men hur förbereder sig kommunen? Hur ska samhällsviktiga funktioner fungera om det värsta inträffar?

Bengt-Ove Olsson är Markaryds kommuns stabs- och säkerhetschef och den som ansvarar för planeringen av kommunens verksamhet i händelse av krig eller kris.

– Jag hoppas förstås att vi aldrig behöver använda de här planerna. Men vi lever i en orolig och väldigt oförutsägbar tid där vi måste planera och ta höjd för allt från ett militärt anfall till cyberangrepp och skogsbränder.

Alla tillsvidareanställda krigsplacerats, berättar Bengt-Ove Olsson som är stabs- och säkerhetschef i Markaryds kommun. Foto: Arkiv

För två år sedan krigsplacerades alla tillsvidareanställda i Markaryds kommun efter ett politiskt beslut.

– Alla svenskar mellan 16–70 år har en allmän tjänsteplikt. För de allra flesta innebär det att man fortsätter gå till sitt jobb som vanligt, för att så långt det är möjligt upprätthålla den normala verksamheten. För oss som jobbar i kommunen innebär det att vi måste se till att alla samhällsviktiga funktioner är i gång såsom skola, äldreomsorg, vatten och avlopp samt räddningstjänst, säger Bengt-Ove Olsson.

Kommunens anställda kan också komma att få andra arbetsuppgifter utifrån vilka funktioner som är viktigast och utifrån vilken kompetens de har.

– Till exempel är inte gymnasiet obligatoriskt. Man skulle kunna tänka sig ett scenario där lärare får jobba med information vid våra service- och trygghetspunkter och elever som har fyllt 16 år får hjälpa till med enklare uppgifter inom äldreomsorgen, säger Bengt-Ove Olsson.

I en krigs- eller krissituation kommer också vissa yrkesgrupper att behöva mer personal.

– Erfarenheter från Ukraina visar att det skulle behövas dubbelt så många brandmän som vi har idag i en krigssituation. Det betyder att personer som har en grundläggande, nödvändig kompetens kan krigsplaceras i räddningstjänsten med hjälp av civilplikten. Detsamma gäller elektriker som kan placeras vid Svenska Kraftnät för att trygga elförsörjningen.

Baserat på kompetens eller intresse kan personer också placeras i en frivilligorganisation som Blå Stjärnan, Röda Korset eller Frivilliga resursgruppen, FRG.

– Vi samarbetar med frivilligorganisationerna och det är viktigt att även frivilliga insatser organiseras. Om alla springer ut i skogen på eget bevåg vid en skogsbrand så blir det inte bra, säger Bengt-Ove.

En krigsplacering innebär dock ingenting så länge det inte är krig eller fara för krig och höjd beredskap.

Under beredskapsveckan 2023 stresstestade Markaryds kommun skolköken och stängde av elen. Jennie Salomonsson och de övriga anställda i köket klarade ändå lunchen på Markaryds skola. Foto: Arkiv

– Det är regeringen som beslutar om beredskapen ska höjas till skärpt beredskap eller högsta beredskap. Ett sådant beslut kan gälla för hela eller delar av landet. Men det finns också en gråzon, när det inträffar saker som cyberangrepp, propaganda och kablar går sönder i Östersjön. Här finns det ingen särskild lagstiftning som styr då Sverige inte har någon lag för exempelvis undantagstillstånd vid fredstida kriser, vilket många andra länder har, säger Bengt-Ove.

Kraven på kommuners och regioners beredskap kan också komma att höjas genom ett nytt lagförslag: Lag om kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig, LKRB. Lagen är tänkt att ersätta den nuvarande lagen om extraordinära händelser, LEH.

– Förslaget är att LKRB ska börja gälla den 1 januari 2027 och det innebär att vi som kommun är skyldiga att ha en försörjningsberedskap. Den ska främst omfatta livsmedel men också sjukvårdsmaterial, läkemedel och bränsle för två veckor i våra samhällsviktiga verksamheter. Här har kommunen varit proaktiv och beslutade utreda detta redan förra året, säger Bengt-Ove och fortsätter:

– Dessutom har särskilda medel avsatts i budgeten för 2025, för att bland annat förse ytterligare ett tillagningskök med reservkraft.

Av de mellan 900 och 1000 tillsvidareanställda i kommunen som har krigsplacerats så har i princip alla accepterat.

– Vi hoppas väl alla att vi aldrig behöver använda vår krisplan eller kalla in personal för att regeringen har anbefallit höjd beredskap, men det kan också finnas en trygghet i att ha en plan om det värsta skulle inträffa, säger Bengt-Ove.

Fakta: Krigsplacering

Att vara krigsplacerad med allmän tjänsteplikt innebär att en person är skyldig att tjänstgöra under höjd beredskap. Skyldigheten att tjänstgöra inträder först när regeringen beslutar om höjd beredskap och föreskriver om allmän tjänsteplikt. Då får den som är krigsplacerad inte lämna landet, byta jobb eller säga upp sig.

Ingen individ kan ha mer än en krigsplacering och tanken är att personen ska vara krigsplacerad i den verksamhet där den gör störst nytta för totalförsvaret.

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap