Länsstyrelsen nerringd - om mördarsniglar och jätteväxter

Av Carina Nilsson

Mördarsniglar, jättelokor och jättebalsamin. Telefonen går varm i sommar hos handläggarna på länsstyrelsen i Skåne.
– Vi får jättemycket samtal om invasiva arter i år, både växter och djur, säger Nils Carlsson som är samordnare för invasiva arter vid länsstyrelsen i Skåne.

Om den regniga sommaren gör livet surt för sol- och badsugna semesterfirare så finns det andra som trivs alldeles ypperligt. Till dem hör många invasiva arter. Nils Carlsson berättar att det ringer hela tiden till handläggarna på länsstyrelsen.

– Vi har jättemycket samtal om det här i sommar. Mördarsniglarna verkar ha något av ett rekordår och jättelokan är vansinnigt välspridd, säger han.

Nils Carlsson har tidigare forskat om invasiva arter och till det positiva hör att intresset för ämnet har ökat.

– När jag var ute för tjugo år sedan och berättade om det här så var det ett iskallt ämne. Folk skakade på huvudet och tyckte det var alarmistiskt. Nu har medvetenheten ökat och det är positivt för det behövs, säger han och syftar på att de invasiva arterna har blivit allt fler, och att de breder ut sig allt mer.

– Tyvärr ökar många av de invasiva arterna och det kommer nya hela tiden, på land, i vattnet och i skogen. Många har börjat som trädgårdsväxter och trivts så bra att de har börjat ta för sig av landskapet, säger Nils Carlsson.

Även den globala uppvärmningen bidrar, menar han.

– Växter som förr bara trivdes i söderläge i trädgården tar sig nu ut i landskapet och förökar sig där. Vi är också fler människor, vi reser mer och handlar mer. En växt som stånds har ökat med 25 procent sedan 1990-talet. Den är inte invasiv men besvärlig och mycket giftig för betande djur.

Vad gäller jättelokan har länsstyrelsen i Skåne haft flera kampanjer.

– Vi har vänt oss till markägare med tips om hur man kan bekämpa den på bästa sätt. Men det är viktigt att alltid jobba säkert med växten, då det finns risk för allvarliga brännskador annars, säger Nils Carlsson och fortsätter:

– Vi når dock inte alla markägare och det räcker med en plats för att växten ska kunna sprida sig igen. Numera klipper vi av jättelokans fröställningar innan de har börjat fröa av sig. Då tror plantan att den har satt frön och vissnar ner och dör. Fröställningarna läggs i plastsäckar och lämnas in som brännbart på en återvinningscentral.

När det kommer helt nya invasiva arter jobbar länsstyrelsen numera på ett nytt sätt.

– Vi sätter in stora resurser direkt. I Saxtorpssjön fick vi in vandrarmusslan. En invasiv art som är ett hot mot hela ekosystemet i sjön och andra platser om den skulle sprida sig. Den kan även sätta igen vattenledningar. Men vi lyckades utrota den tack vare en snabb och tidig insats, säger han.

Nils Carlsson tipsar om att den som hittar en invasiv art kan rapportera det i artportalen: invasivaarter.nu

– Det ger oss en bättre bild av problemen och vi kan rikta våra insatser bättre. Vissa invasiva arter kan vi nog inte utrota igen, som mördarsnigeln, men vi kan jobba för att hålla bestånden nere, säger han.