Av Rickard Gustafsson
Utmaningen är stor när det kommer till att skydda kyrkogårdar från metallstölder. Inte blir det lättare när kulturmiljölagen sätter käppar i hjulet.
– Våra kunder är bakbundna, säger Anders Engström, skadereglerare på Kyrkans Försäkring.
I första meningen i kulturmiljölagen, antagen av riksdagen 1988, står att kulturmiljön är en nationell angelägenhet som ska skyddas och vårdas. Ansvaret bärs av alla – såväl myndigheter som medborgare.
Kyrkliga kulturminnen har ett helt eget kapitel i lagboken där det med all tydlighet framgår att byggnader och tomter ”ska vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas och deras utseende och karaktär inte förvanskas.”
Som bekant bryr sig kriminella inte om lagar. I själva verket drar de nytta av dem.
Anders Engström, skadereglerare på försäkringsbolaget Kyrkans Försäkring, berättar att kyrkogårdstölderna under 2024 minskat jämfört med fjolåret.
– Det var hysteriskt förra året, men det är lugnare i år. Vad det beror på kan jag inte svara på för det är ju inte så att metallpriserna gått ner.
Problemet är dock fortsatt stort och Engström berättar att inget i metall går säkert – allt från urnor och plaketter till parkbänkar och grindar.
– Ja, de här metallstölderna är ett stort problem och man undrar ju vart allt tar vägen? Jag tror inte allt lämnar Sverige men man undrar ju vem som köper det som stjäls?
Att försvåra stölder genom kameraövervakning är inte lätt eftersom det krävs tillstånd att filma offentliga platser, förklarar Engström. Det är heller inget som kyrkan vill.
Försäkringskunderna är dessutom bakbundna av lagparagrafer. Byggnader och tomter som är uppförda före 1939 (vilket de flesta är) får inte på något väsentligt sätt ändras utan tillstånd.
– När det exempelvis stjäls ett koppartak på en kyrka kan man ju fråga sig om man verkligen behöver ersätta det med ett nytt? Men gör man inte det kommer länsstyrelsen in och kräver att det ska återställas. Det skapar en ond cirkel, säger Anders Engström.
Finns det något handfast råd att ge?
– Nja, att dna-märka och sätta upp skyltar om dna-märkning är ju ett alternativ. Men frågan är hur mycket det hjälper. Den här typen av stölder är inte lätta att utreda och ligger inte heller i topp i polisens prioriteringar.
LÄS MER: Kyrkoherden: ”Vi är så trötta på det här”
Enligt kulturmiljölagen får utseendet på kyrkor byggda före andra världskriget inte förvanskas eller ändras utan tillstånd. Sankt Clemens kyrka i Laholm, uppförd i början på 1800-talet, tillhör den kategorin. Foto: Rickard Gustafsson