SAMHÄLLE 2024-07-16 KL. 06:01

Korna flydde för livet – skrämdes av varg

Av Carina Nilsson

Sju dräktiga kvigor flydde i panik ur sin beteshage när de blev skrämda av en varg.
– En bilist berättade att han hade sett vargen 200 meter bakom djuren, och ett par dagar efteråt stod en varg mitt på gårdsplanen intill beteshagen, säger han.

Korna flydde för livet – skrämdes av varg
Roger Larsson har nötdjur på bete på flera olika platser i södra Halland. I Fladalt försvann sju kor från sin hage efter att de blev skrämda av varg. Foto: Carina Nilsson

Den lilla gården i Fladalt på Hallandsås har numera inga egna djur, men ägarna vill hålla det småbrutna landskapet öppet. De har därför ett så kallat skötselavtal med Roger Larsson som driver en mjölkgård utanför Våxtorp.

– Vi har totalt 300 djur. 110 av dem är mjölkkor som vi har hemma på gården, resten betar på olika platser i södra Halland sommartid, framför allt i inlandet, för att hålla landskapet öppet. Oftast är det stenig mark, där det är svårt att odla eller köra av gräset med maskiner, säger han.

På gården i Fladalt finns cirka fem hektar betesmark. I en av hagarna hade Roger sju dräktiga kvigor på bete. Hagen är långsmal och nästan en kilometer lång.

Enda sättet att hålla landskapet öppet är genom bete. "Det är för stenigt för att köra med maskinger" säger Roger Larsson. Foto: Carina Nilsson

– Den 7 juni fick jag ett samtal av ägaren till gården. De har utsikt över hagen från sin trädgård och plötsligt såg de att alla korna rusade i panik genom hagen, och sprang igenom staketet, säger Roger.

Han befann sig då hemma på gården utanför Våxtorp tillsammans med ett par andra personer och de körde direkt upp till åsen.

– Markägaren hade kört efter kvigorna och försökte locka dem men de sprang bara vidare. Till sist kom de till en plats där det var stängsel på båda sidor, där vi lyckades genskjuta dem. Då var de nästan en mil från sin hage. De var väldigt skärrade och vi körde dem till en annan hage närmre vår egen gård.

I samband med händelsen stannade en bilist för att berätta att han hade sett en varg 200 meter bakom kvigorna.

– Jag anmälde händelsen till länsstyrelsen som skickade ut en hundförare med rovdjurshund. Hunden markerade ett rovdjursspår där korna sprungit ut ur hagen men det behövs två för att det ska vara helt säkerställt, säger Roger.

Ägarna till gården satt i trädgården och såg när kvigorna sprang i panik. "Hade inte de varit hemma så hade det antagligen slutat mycket värre" säger Roger Larsson. Foto: Carina Nilsson

Bara ett par dagar efter att korna rymde så gjorde vargen ett nytt besök.

– Ägaren till gården skulle släppa in katten – då stod det en varg på gårdsplanen. Han tände ytterlampan och då lunkade vargen i väg men den hade inte särskilt bråttom. Just att vargen är så oskygg är ett stort bekymmer. Det är hemskt att säga det, men jag tror det är en tidsfråga innan ett barn drabbas, säger han.

Korna som sprang till skogs mår till synes bra, men Roger berättar att de ska dräktighetsundersökas.

– De kan mycket väl kasta sina foster när de blir utsatta för stark stress och jag oroar mig för hur det blir på sikt. För åtta år sedan hade vi en vandringsvarg som tog en kalv på gården. Efter den händelsen hade vi problem med ett par av korna i den flocken under fyra års tid. En sådan här händelse orsakar en enorm stress för djuren, för vissa går det aldrig över.

Som djurägare är det också en stor skillnad nu jämfört med för åtta år sedan anser Roger.

– Nu har vi varg omkring oss hela tiden. Det är en ständig oro och pulsen går upp så fort någon av markägarna ringer, säger han.

Hagen är nästan en kilometer lång, men kvigorna sprang igenom staketet och fortsatte flera kilometer till i skogen. Foto: Carina Nilsson

Efter händelsen med de förrymda korna har Roger varit i kontakt med flera olika myndigheter såsom länsstyrelsen, Naturvårdsverket och till sist regeringskansliet.

– För oss blev det oklarheter kring markägarens EU-stöd och vad som gäller när vi fick flytta kvigorna på grund av det här. Man bollas runt mellan olika myndigheter och det är svårt att få tydliga svar. Ingen vet riktigt hur det ska hanteras. Vi får många frågor om vi vill ta över djur på mindre gårdar, många orkar inte med den här oron och lägger ner. Men samtidigt ska vi öka vår självförsörjningsgrad och då är även de mindre gårdarna viktiga, säger Roger.