Friluftslivets utveckling behöver markägarnas stöd

Av Carina Nilsson

Flera satsningar pågår för att utveckla friluftslivet i takt med att intresset ökar. Bland annat planeras ett nytt naturreservat på Bjäre och utveckling av cykelturism utanför Våxtorp.
Men ska satsningar på friluftslivet lyckas – då måste man få markägarna med sig. Det visar ett examensarbete som landskapsvetaren Frida Johnsson har gjort med skogsägare på Hallandsås.

Hallandsås är förklarat som riksintresse för friluftslivet och ända sedan pandemin har intresset för olika aktiviteter utomhus ökat stort.
– Intresset exploderade verkligen då och det verkar hålla i sig, säger Frida Johnsson som har studerat landskapsvetarprogrammet vid Högskolan i Kristianstad.

När hon gjorde sin praktik på Region Halland jobbade hon med regionens skogsallmänning, där man arbetar med ett mångfunktionellt skogsbruk, där både ekonomiska, ekologiska och sociala värden ingår.
– Det innebär att man tittar på många värden i skogen, inte bara på virkesproduktion. Det handlar om friluftsliv, naturvård och bärplockning. I förlängningen handlar det också om hur man kan skapa landsbygdsutveckling och en hållbar tillväxt. De sociala värdena, som skapas av människors upplevelser av skogen, kan användas för utveckling av besöksnäring och friluftsliv.

Frida, som bor på sydsidan av åsen och själv alltid har rört sig mycket ute i skogarna på Hallandsås, blev nyfiken på hur skogsägarna ser på skogens sociala värden och utveckling av friluftslivet.
– Jag ville undersöka vilka drivkrafter skogsägarna har och hur de ser på skogens sociala värden och utveckling av friluftslivet, så det blev mitt examensarbete, säger hon.




Med hjälp av Lantmäteriet skickade Frida ut en enkät till 847 privata skogsägare i de fyra kommunerna: Båstad, Laholm, Ängelholm och Örkelljunga. Samtliga äger skog inom det 27250 hektar stora området som utgör riksintresse för friluftslivet.

323 av de tillfrågade skogsägarna svarade. Enkäten innehöll frågor om sociala värden, perspektiv på den svenska allemansrätten, utveckling av friluftsliv och platsanknytning.
– Tidigare forskning frånmellersta och norra Sverige visar att en majoritet av privata skogsägare förknippar skogens sociala värden främst med fritidsupplevelser, friluftsliv och turism, säger Frida.

På Hallandsås blev resultatet ett helt annat.
– Här är hälsa, välbefinnande och en god livsmiljö det viktigaste sociala värdet. Identitet, kulturarv och värdet av att arbeta med skogen hamnade på andra och tredje plats. Fritidsupplevelser kom först på sjunde plats, men 62 procent ansåg ändå att det var viktigt, säger Frida och fortsätter:
– I norr äger skogsägarna som regel mycket större arealer. På Hallandsås finns många små skogsägare. Hallandsås är också omgivet av tätbefolkade områden och det är lätt att ta sig hit från både E 6 och E 4 vilket vi tror påverkar resultaten.

Frida undersökte också platsanknytningen, det vill säga skogsägarnas känslomässiga erfarenheter och band till en plats.
– 84 procent av skogsägarna hade en stark eller delvis stark platsanknytning till sin skog. Skogen betyder alltså väldigt mycket för ägarna både känslomässigt och ekonomiskt. Men sätter man det här i förhållande till utvecklingen av friluftslivet i en statistisk analys, så finns det en brist på stöd för att utveckla friluftslivet på Hallandsåsen, säger Frida Johnsson och fortsätter:
– Skogsägarna är i grund och botten positiva till allemansrätten eftersom 69 procent ansåg att den är viktig för att alla ska ha tillgång till naturen, men det finns en oro för hur det ska fungera. Det finns en del utmaningar som nedskräpning, att man stör hemfridszonen eller att marken skadas av ridning eller cykling. Helt enkelt att man inte följer allemansrättens regler. Det skapar oro och rädsla för att en utveckling av friluftslivet ska störa både det känslomässiga och ekonomiska bandet till platsen.

Hur man ska komma tillrätta med detta har inte Frida svaret på.
– Men det är tydligt att man måste jobba med det här om friluftslivet ska kunna utvecklas. Allemansrätten är fantastisk för alla oss som inte själva äger skog, men utan markägarnas stöd fungerar det inte, säger hon.




Fridas uppsats har fått mycket uppmärksamhet och har bland annat blivit en vetenskaplig artikel som skrivits tillsammans hennes handledare Thomas H Beery, professor i miljödidaktik vid Högskolan i Kristianstad, och som publicerats i tidskriften Frontiers. Även Skogsstyrelsen kommer att uppmärksamma och implementera hennes resultat i sitt arbete med skogens sociala värden.

Frida jobbar för närvarande på Jordbruksverket.
– Jag trivs bra men i framtiden hoppas jag kunna jobba mer med de frågor som uppsatsen tar upp. Det är ett jätteintressant område, säger hon.

Fakta: Riksintresse för friluftsliv
I miljöbalkens fjärde kapitel har riksdagen pekat ut ett antal geografiska områden som i sin helhet är av riksintresse. Områdena, som i de flesta fall är stora, har pekats ut med hänsyn till de stora natur- och kulturvärden som finns i dem.
För samtliga utpekade områden gäller att exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön inte får medföra att områdenas natur- och kulturvärden påtagligt skadas. För vart och ett av områdena gäller dessutom särskilda förbud eller krav på hänsyn. Dessa krav måste också vara uppfyllda för att exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön ska vara tillåtna. Det kan till exempel handla om en begränsning av olika typer av industrianläggningar eller av fritidsbebyggelse.
Källa: Boverket