Politiker följer sällan resultatet i folkomröstningar

Av Rickard Gustafsson

Kommer valresultatet i den kommande folkomröstningen om skolorna i Ahla och Genevad ha någon som helst betydelse? Historiken visar att så är inte fallet.
– Det är en hög andel av de här 40-talet folkinitiativomröstningarna som hållits där man definitivt inte har följt utgången, säger David Karlsson, kommunforskare och professor vid Göteborgs universitet.

När medborgarna går till val den 9 mars i den första historiska kommunala folkomröstningen i Laholms kommun är det närmast förutbestämt att sidan som vill bevara skolorna kommer att stå som segrare.

Det skulle i så fall följa mönstret från tidigare folkomröstningar om skolor i Sveriges avlånga land.

– Vi har undersökt det här och det är en av de frågor där vi vet vad folk tycker. Folk har en väldigt stark sympati för att bevara mindre skolor på glesbygden och det gäller även bland de som inte själva bor i glesbygd, säger David Karlsson, professor vid förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet.

Karlsson lyfter fram att argumenten som brukar framhållas vid skolavvecklingar är att stordrift och centralisering leder till effektivare användning av resurser och höjning av kvalitet. På motsatt sida står de som värnar om värdet av närhet, service och landsbygdens identitet.

– Förutom att skolan är viktig i sig så är det en stor symbolfråga och det är det som skapar sprängkraften. Det är ju ingen som vill lägga ner skolor och det tycker ju även de som fattar beslutet, säger David Karlsson.

Så frågan är vad som sker om och när rösträkningen är genomförd? Kommer kommunfullmäktige att respektera valresultatet?

Professor Karlsson berättar att politikerna väldigt sällan följer valresultatet, framför allt i de fall där beslut redan fattats. Han hänvisar till en rapport från SKR (Sveriges kommuner och regioner) som analyserat 44 folkomröstningar, sprungna ur folkinitiativ, under åren 2011-2022.

17 av de 44 berörde skolnedläggningar, men endast i tre av fallen agerade kommunfullmäktige i enlighet med valresultatet.

– Alla folkomröstningar är rådgivande, men det finns ändå två sorter. Dels de som har framtvingats genom folkinitiativ, dels sådana som fullmäktige själv har önskat och organiserat. Om man själv står bakom en folkomröstning från politiska ledningens sida så är det ju mycket större sannolikhet att man följer resultatet än att det blir framtvingat mot deras vilja, säger David Karlsson.

Professor David Karlsson anser att det är olyckligt om en folkomröstning genomförs om man redan på förhand kan spå att valresultatet inte kommer att följas. Ingen vinner på ett sådant spektakel – allra minst demokratin. Foto: Johan Wingborg

Från vissa styrande politiker i Laholm har det redan uttryckts att resultatet i den kommande omröstningen inte kommer att påverka redan fattat beslut.

Karlsson har ingen insikt i laholmspolitiken, men ser ändå problem torna upp sig i horisonten.

– Jag skulle helst önska att man inte hade folkinitiativ som genomdrevs mot fullmäktiges vilja. Det vill säga att om fullmäktigemajoriteten redan på förhand vet om att man inte vill följa ett visst resultat så borde man verkligen försöka stoppa det. Att det hålls folkomröstning där man redan på förhand kan spå att resultatet inte kommer följas är väldigt olyckligt.

På vilket sätt är det olyckligt?

– Det blir en slags ”lose-lose”-situation. Förtroendet för den lokala demokratin sänks bland dem som varit aktiva i en sådan här kampanj och anser att de vunnit en folkomröstning. Det har vi bland annat sett här i Göteborg när det folkomröstades om vägtullar.

– Där följdes inte valresultatet vilket ledde till att det bildades protestpartier och vi kunde i mätningar se att förtroendet för politiker och lokaldemokratin fick en ganska allvarlig knäck. Det finns ingen vinnare i en sådan situation, säger David Karlsson.