MED kräver krafttag mot mobbning i skolorna

Av Rickard Gustafsson

Under 2021 fick barn- och ungdomsnämnden ta emot över 300 anmälningar om kränkande behandling. 46 av dessa har lett till polisanmälan. Oacceptabelt, menar Medborgerlig Samling som i en motion till fullmäktige nu vill att kommunen sjösätter ett antimobbnings-program.

I Laholms kommun råder det nolltolerans mot all form av kränkande särbehandling och varje skola har i samarbete med föräldrar och elever tagit fram en likabehandlingsplan som beskriver hur skolan ska arbeta för att förebygga mobbning, våld och otrygghet i skolan.

Likväl landade över 300 anmälningar om kränkande behandling i grundskolorna på barn- och ungdomsnämndens bord (Bun) under förra året.

Strömmen av anmälningar måste upphöra, anser Medborgerlig Samling som nu kräver att Laholms kommun tar tag i situationen på allvar.

– Vi måste uppmärksamma problemet, stötta de drabbade och ta itu med mobbarna. Våra barn och ungdomar skall kunna gå trygga till skolan, känna sig trygga under skoldagen och kunna ta sig hem trygga. Allt annat är ett misslyckande för politiken, skolan och samhället i stort, säger Martin Lönnstam, ledamot i både barn- och ungdomsnämnden och kommunfullmäktige.

Partiet skriver i sin motion att samhället inte längre får blunda för att tusentals svenska barn och ungdomar far illa i skolan och på väg till skolan och fortsätter:

”De får lära sig att de inte duger, att det är något fel på dem som gör att de inte förtjänar att få del av gemenskapen. Den omedelbara smärtan kanske går över med tiden, men ibland består såren i själen livet ut. Den negativa självbild som mobbning ger upphov till kan vara förödande för många barns möjligheter att utvecklas och förverkliga sina mål i livet. Lika otäckt är att många föräldrars obehagliga minnen från barndomen väcks till liv när barnen får liknande problem”.

För Lönnstam är de över 300 anmälningarna ett tydligt tecken på att det finns saker som måste åtgärdas.

– Det här är inget nytt, dessvärre. Det var över 300 anmälningar även 2020 så det här har pågått i flera år. Sen är de här kränkningarna inte viktade efter hur grova de är. Det kan ha blivit bättre och att skolledningarna anmäler oftare nu än tidigare. Men det är därför vi vill att Bun ser över de likabehandlingsplaner som beskriver hur respektive skola i kommunen skall arbeta, säger Martin Lönnstam.




Att alla kränkande incidenter på kommunens skolor inte dokumenteras är i sig inget konstigt. Det kan bero på många saker som exempelvis att man inte vågar anmäla den som mobbar eller så känner man inte förtroende för de vuxna i skolan.

Det hjälper inte heller till att händelser mörkas eller tystas ner för att undvika att skolan eller verksamheten ska komma i dålig dager. Det har skett enligt Lönnstam.

– Det inger inte förtroende när skolledningar förnekar att problem förekommer, eller riktar sin upprördhet mot att offentlighetens ljus drabbar skolan. Det är enligt vår uppfattning bättre att erkänna när mobbning förekommer, men samtidigt slå fast att allt görs för att man skall komma till rätta med den, säger Lönnstam.

Lönnstam och partikollegan Karl-Fredrik Klinker har lämnat in två motioner till fullmäktige, på samma tema fast adresserade till Bun respektive kommunstyrelsen (Ks).

De anser att det är Ks, som är högst politiskt ansvariga, som ska ta kommandot och säkerställa att samverkan mellan barn- och ungdomsnämnden, kultur- och utvecklingsnämnden och socialnämnden fungerar så att målen mot att förebygga mobbning, våld och otrygghet i skolan uppnås.

Partiet riktar i den andra motion kravet på att Bun undersöker hur väl existerande likabehandlingsplaner fungerar samt att de använder sig av ett antimobbnings-program som är forskningsbaserat och dokumenterat fungerande.