POLITIK 2022-05-17 KL. 18:57

Ekonomisk brakförlust väntar för SON

Av Rickard Gustafsson

Socialnämnden är på väg mot lika dystra siffror som i fjol. Budgetförstärkningen inför året på 24 miljoner räckte inte långt när nämnden nu räknar med ett helårsminus på nästan 38 miljoner kronor. Nu tvingas nämnden att gå till fullmäktige och äska över 40 miljoner kronor extra för att klara verksamhetens behov.

Ekonomisk brakförlust väntar för SON
Pengarna räcker inte till för socialnämndens verksamhetsbehov. Kenneth Camitz och Majvor Persson tvingas att gå till fullmäktige för att begära över 40 miljoner kronor extra i tilläggsanslag. Foto: Laholms kommun/Riksbanken

Det är illa ställt med ekonomin i Socialnämnden (SON). Det kan konstateras efter årets första stora budgetuppföljning som i helårsprognosen visar på ett minus på 37,8 miljoner kronor.
Förklaringen är lika enkel som problematisk – kostnaderna ökar på nästan alla plan inom verksamheten.

Att spara sig till ett bättre resultat ser politikerna i nämnden som en omöjlig uppgift då det inte längre uppfattas som att det finns några större områden som det går att dra in på.
– Vi har kört med hårda besparingar i många år, men till sist kommer man till en gräns för vad verksamheten klarar av, säger ordföranden Kenneth Camitz (M).

SON beslutade under tisdagen att gå till fullmäktige och begära ett extra tilläggsanslag på 40,5 miljoner kronor.
– Det kan komma andra saker ytterligare, så det är inte säkert att problemen är lösta bara för det här, säger Kenneth Camitz.

Totalt har nämnden under perioden 2019-2021 genom besparingar och effektiviseringar sparat 25,9 miljoner. Men det ska också ses i ljuset av att SON under åren 2020-2021 fick se kostnadsramen bantad med totalt 13,3 miljoner kronor som en del i ett kommungemensamt besparingsarbete beslutat av fullmäktige.

Årets befarade underskott beror dels på underfinansiering, vilket också belystes i den externa konsultutredning som gjordes hösten 2021. Det betyder i klartext att nämnden redan från årets början såg att budgeten sannolikt inte skulle hålla. Det trots att fullmäktige sköt till 24 miljoner kronor så sent som när budgeten klubbades i november 2021.
– Budgeten som lades var utifrån att det inte fick hända något extremt överhuvudtaget, säger 1:e vice ordföranden Majvor Persson (C) och berättar att så inte blev fallet.

Underfinansieringen är dock blott en av anledningarna till att budgeten krossas. En av huvudorsakerna är en ökad vårdvolym och vårdtyngd, det vill säga fler äldre personer som dessutom kräver mer omfattande vård, vilket gör att äldreomsorgen blir 17 miljoner kronor dyrare än prognosen. Listan över fördyringar kan göras längre.

11 miljoner för institutionsvård och familjehemsplaceringar för unga. Ekonomiskt bistånd 5 miljoner dyrare samt att kostnaderna för covid-19 under första kvartalet överstiger 7 miljoner.
– En institutionsplacering kan kosta fem-sex miljoner per år och vi har för närvarande 44 placeringar av barn. Det har skett en snabb ökning som är omöjlig att förutse när man sätter budget, säger Kenneth Camitz.
– Även om covid-19 inte längre betraktas som en samhällsfarlig smitta måste vi fortfarande bedriva barriärvård, säger Camitz och berättar att det för tillfället finns flera vårdinrättningar som brottas med virussjukdomen.

När det gäller de pandemirelaterade kostnaderna räknar Laholms kommun inte med någon form av statlig kompensation. Det innebär att kommunen bland annat får stå för kostnaderna för sjukskrivningar, men har också fått till följd att den friska personalen tvingats att täcka upp.
– Det viktiga att berätta är att vi har en personal som bokstavligen sprungit benen av sig i snart två och ett halvt år och gjort fantastiska insatser. Det går inte fortsätta på det sättet längre och nu har vi nått gränsen, säger Kenneth Camitz.

För att inte hamna i samma situation i framtiden tycks det inte finnas någon annan utväg än ett rejält budgettillskott?
– Jag har ställt frågan till förvaltningen om det är något i vår socialtjänst som kostar mer än andra jämförbara kommuner och det finns det inte. Man kan ju tro att vi är slösaktiga men vi ligger med väldigt låga kostnader i äldreomsorgen i jämförelse med andra kommuner och de säger att vi har en hög kvalitet till för låg kostnad. Så ska vi kunna hålla i vår ekonomi måste antingen andra nämnder lämna ifrån sig eller så är det skattehöjning. Det går inte att trolla mer, säger Majvor Persson.
– Ja, man bör nog titta på ett annat resursfördelningssystem, konstaterar Kenneth Camitz.