-
POLITIK 2022-11-10 KL. 06:03

Besparingar väntar – men ingen höjd skatt

Av Rickard Gustafsson

64 miljoner av kassakistan ska användas 2023 för att undvika skattehöjning. I Alliansens budgetförslag finns även ett sparbeting på totalt 35 miljoner för närmsta två åren. Förslaget som klubbats i kommunstyrelsen, med stöd av Sverigedemokraterna, möter stort motstånd från både S och LP. De anklagar det blivande styret för att äventyra kommunens ekonomi och ignorera behoven i kärnverksamheten – vård och skola.

Besparingar väntar – men ingen höjd skatt
Socialdemokraternas Kjell Henriksson gillar inte Alliansens och Roland Norrmans budgetförslag som innebär orörd skattesats för 2023 och besparingar i den kommunala ekonomin. Foto: Rickard Gustafsson

På grund av ekonomiska utvecklingen i samhället med hög inflation, ökade kostnader samt ett nytt avtal rörande stora pensionsavsättningar står det klart att det väntas kärvare tider för Laholms ekonomi framöver.

Nya alliansstyrets budgetförslag för 2023 och ekonomiska plan för 2024-2025 balanseras därefter och innefattar både satsningar och nedskärningar.
Kommunalskatten (20,58) lämnas orörd över 2023, men det flaggas för en trolig höjning 2024.

För att få ihop budgeten och undvika höjning av skatten så nära efter valet vill de fyra partierna (M, C, KD och L) göra avsteg från de antagna riktlinjerna för god ekonomisk hushållning och planerar att använda 64 miljoner från kommunens kassakista (rörelseutjämningsreserven).
– Man tar av likviditeten vi har på banken helt enkelt för att klara detta och hela budgetpaketet gick igenom i kommunstyrelsen, säger Erling Cronqvist (C), avgående KSO.

För att skapa en budget i balans finns också ett sparbeting på 35 miljoner kronor över två år. Kommunchefen får i uppdrag att hitta besparingar på 10 miljoner kronor för 2023.
– De är inte specificerade, men han säger att de är rimliga att klara av, säger Cronqvist.

Arbetet med att skära ned ytterligare 25 miljoner för 2024 väntas dra i gång första kvartalet nästa år och mest troligt är att det sker genom personalminskningar.
– Det är tuffa besparingar 2024-2025 som kommer att bli märkbara för kommunens invånare. Eftersom kommunen består till största del av människor av kött och blod så är det någonstans, gissningsvis, runt 70 personer som måste tas bort för att klara besparingen, menar Cronqvist.

Vice ordföranden Roland Norrman (M), som aspirerar att efterträda Cronqvist, håller med om att det inte är sötebrödsdagar som väntar.
– Det vore märkligt om det fanns så mycket luft i systemet att man kunde dra 35 miljoner utan att det skulle märkas. Det kommer förmodligen att märkas rejält.

Alliansens budgetförslag innebär också en satsning på Socialnämndens verksamheter som förstärks med 26,6 miljoner. Av det går 9,3 miljoner till äldreomsorgen (särskilda boenden) och 10 miljoner kronor för utökade kostnader för fler externa placeringar inom individ- och familjeomsorgen.

Värt att notera är att SON begärt 35 miljoner kronor för att undvika underskott.

Att Sverigedemokraterna till fullo ställde sig bakom det blivande alliansstyrets budgetförslag, irriterar det avgående oppositionsrådet socialdemokraten Kjell Henriksson.
– SD visar klart att man är stödparti till Alliansen när de stödjer budgeten fullt ut. Överhuvudtaget kan man fråga sig hur mycket oppositionsparti de är.


Socialdemokraterna och Kjell Henriksson vill höja skatten med 52 öre. Foto: Rickard Gustafsson/Arkiv


S hade ett eget skuggbudgetförslag, som röstades ned i Ks, där man vill höja skatten med 52 öre. Det skulle skapa ökade intäkter på 27 miljoner för satsningar inom vård och skola. 14 miljoner till SON (fördelat på kompetenshöjande satsningar och fler anställda inom äldreomsorg och LSS) och 13 miljoner till BUN (skola och förskola).

Kjell Henriksson kallar S-budgeten för ”ansvarsfull” och är lagd för att behålla välfärden i kommunen.
– Vi lägger en budget som tar ansvar för barnfamiljer, både vad avser förskola och grundskola. Vi lägger en budget för våra äldre, så att man får ett värdigt åldrande antingen i hemmet eller på våra boenden. Vi spelar inte med den kommunala ekonomin och tar ett seriöst ansvar att inte tömma reserverna, för vi har enorma investeringsbehov framöver.

Alliansens budgetförslag och sparbeting ger han inte mycket för, särskilt inte när verksamheternas resultatmål inte uppnåtts.
– Samverkan Laholm (numera Alliansen, reds anm.) har inte klarat av att leverera resultatmålen som fullmäktige fastställt. Det är minus överallt och käpprätt ner i källaren och då kan man inte blunda och låta skatten vara kvar på 20,58. Då tar man inte ansvar för Laholms kommun och för ekonomin.

Ett förslag till skuggbudget har även lämnats in av Laholmspartiet, vars mantra om krav på en kronas skattehöjning ligger stenhårt fast. Bertil Johansson skriver i förslaget att Laholm är en lågskattekommun och att det satt sina spår – vilket bevisas genom att Socialnämnden är kraftigt underfinansierad.


Bertil Johansson och Laholmspartiet vill höja skatten med en krona. Foto: Rickard Gustafsson/Arkiv


”Att leva i tron att ökade skatteintäkter ska kunna täcka underskottet utan en skattehöjning är inte realistiskt. Kommunen står inför stora utmaningar när det gäller ökade driftskostnader, chockhöjda elpriser, höjda räntor och en våldsamt stigande inflation. Kommunens ekonomi går mot en bister tid flera år i rad och nu börjar man knapra på resultatutjämningsreserven för att klara av resultatet. Detta är ingen bra idé”, menar Johansson.

LP:s förslag ger 50 miljoner i årliga skatteintäkter och där ska 10 miljoner/år öronmärkas för satsning på bättre skolresultat och nyanställning av specialpedagoger, 10 miljoner/år för att utöka personaltätheten i vården, 5 miljoner till att rusta upp lokala vägnätet och 1 miljon/år till pensionärer för fria resor i kollektivtrafiken under lågtrafiktid. Resten ska användas till att nå överskottsmålet på 2 procent.

Samtidigt vill LP skjuta upp både utbyggnaden av Sofieroleden och höjningen av politikerarvoden till 2026.