Jubilaren som aldrig slutar förmedla lusten att läsa

Av Johan W Jönsson

Föreningsmänniskan, engagerade samhällsmedborgaren och förra barnbibliotekarien Ann-Christin Magnusson fyller 70 år. I nästan 40 år har hon inspirerat laholmarna till läsning. ”Nu läser jag utan press och för mitt eget nöjes skull. Men jag är yrkesskadad, så läser jag något bra måste jag berätta det för andra”, skrattar Ann-Christin.

För många är Ann-Christin känd som barnblibliotekarien på Stadsbiblioteket i Laholm. Men många är vi även som stött på henne genom engagemanget i olika föreningar.

Ahlatösen är uppväxt längs Ahlavägen med pappa, mamma och lillasyster. Trots att Ann-Christin inte bott i Ahla på många år bankar hennes hjärta för uppväxtorten.

Hon är med i Ahla byalag som bland annat författat en skrift om Ahla skola. Just nu håller de på med en annan om byn och Kungsgården.

Ann-Christin slogs för att flygelbyggnaden vid skolan skulle få vara kvar. Sunnanäng som den heter, fick stå kvar och renoveras och rustas upp i skrivande stund.

Nästa år är det 100 år sedan som hennes farmor och farfar slog sig ner på den plats i Ahla där hon växte upp. Fastigheten finns kvar i familjen. Ann-Christin och hennes syster Ingrid äger den ihop.

Efter de inledande skolåren i Ahla skola kom Ann-Christin in på realskolan i Laholm. Sedan väntade gymnasiet i Halmstad. Först Örjansskolan och sedan nybyggda Sannarpsgymnasiet.

– Jag gick humanistisk halvklassisk linje. Matten var förfärlig - jag begrep ingenting. Men jag tycker att språk är roligt. Jag hade ingen aning vad jag ville göra efter studenten.

Ann-Christins pappa var snickare och hade en liten verkstad hemma i Ahla. Han gjorde måttbeställda köksinredningar, trappor och fönster. Mamman var hemmafru.

Efter gymnasiet gick Ann-Christin ett år på lanthushållsskola. ”Jag behövde lära mig att laga mat”. Det roligaste var dock att väva.

Flera av hennes kompisar flyttade för att läsa vidare. Men Ann-Christin var inte sugen på det och fick jobb som kontorist på biblioteket i Ängelholm. Troligtvis tack vare viss erfarenhet.

– Jag hade gjort en sommar som vikarie på biblioteket i Halmstad, och jag blev så väl omhändertagen och trivdes så bra.

Varför blev det bibliotek redan då?

– Jag har alltid trivts på biblioteket. Fru Sigrid Bejve på biblioteket här i Laholm var både älskvärd och kunnig. Det var en positiv miljö. Jag har läst alltid och uppmuntrats att läsa.

Hon blev kvar i Ängelholm i några år. Högskolestudierna sköt hon framför sig. Det krävdes akademiska poäng för att komma in på bibliotekshögskolan i Borås.

– Det var jag inte så sugen på men under åren i Ängelholm ändrades det så att ett visst antal som jobbat på bibliotek skulle få komma in. Så jag sökte och kom så småningom in.

1974-1975 gick Ann-Christin på bibliotekshögskolan i Borås. Ett gäng från den trevliga tiden ses fortfarande vid Bokmässan i Göteborg varje år.




Som färdig bibliotekarie sökte hon och fick en tjänst som barn- och skolbibliotekarie i Mörbylånga på Öland.

– Det var fantastiskt på Öland men lite bökigt när jag skulle träffa folk. Därför bar flyttlasset till Halland. Jag tänkte inte att jag skulle till Laholm men jag sökte en tjänst och fick den.

– Det har jag aldrig ångrat. Det är världens roligaste jobb att vara barnblibliotekarie. På en mindre ort får man träffa människor i alla åldrar och vara med om olika saker i biblioteksvärlden.

1991 flyttade Ann-Christin till Musikvarteren i Laholm. Då hade hon och maken Karl-Axel Jansson samt döttrarna Kajsa och Klara bott i Snöstorp.

– Både jag och Karl-Axel jobbade i Laholm och så hade vi töserna i Halmstad. Vi tyckte att det var lite fånigt och bestämde oss för att flytta hit innan Kajsa började skolan, berättar Ann-Christin.

Föreningsengagemanget inleddes med Ahla 4H och fortsatte med Vi unga i Borås, olika volleybollklubbar och vidare till Laholms Ryttarförening och Södra Hallands Hembygdsförening.

– Det svenska föreningslivet är både viktigt och roligt då man lär sig saker och träffar mycket människor. Jag tror att jag fick tjänsten på Öland eftersom att jag varit engagerad i 4H.

Hästintresset beskriver Ann-Christin som latent fram till hennes döttrar började intressera sig. I mitten av 1990-talet gick hon med i Laholms RF tillsammans med Kajsa och Klara.

– Sedan blev vi fast ett tag tillsammans och jag har varit med mer eller mindre sedan dess. Jag håller på att avveckla mig själv men ska vara med och räkna protokoll vid dressyrtävlingarna.

Våren 2017 gick Ann-Christin i pension från jobbet som barnbibliotekarie i Laholm. Frånsett en period som tjänstledig, då hon istället var på länsbiblioteket, hade hon samma tjänst sedan 1979.

Efter pensionen har hon ägnat sig mer åt föreningslivet och samhällsengagemanget. Hon har varit på kommunen om den gamla biblioteksskylten och slogs för biblioteken i Knäred och Våxtorp.

– Det är inte bara att rationalisera och centralisera. Att det finns bibliotek på de mindre orterna är både en demokratifråga och ett sätt att skapa en levande landsbygd. 

Även om Ann-Christin inte är bibliotekarie längre så läser hon fortfarande mycket. Läser hon något bra kan hon inte låta bli att berätta det för andra.

– Det är en yrkesskada jag har. Att förmedla lusten till att läsa är inget som försvinner bara för att jag gått i pension, avslutar Ann-Christin Magnusson.




Fakta:

Lite om Ann-Christin Magnusson
Bor: Laholm
Från: Ahla
Familj: maken Karl-Axel Jansson (gifta sedan 1986), barnen Kajsa och Klara med familjer
Gör: före detta bibliotekarie, engagerad i föreningslivet och i samhället i stort
Engagemang: Ahla byalag, Södra Hallands Hembygdsförening, Södra Hallands Släktforskningsring, Laholms Ryttarförening
Aktuell: fyller 70 år den 1 april