NYHETER 2023-10-25 KL. 16:09

Veingekock tog ny medalj i Årets kock

Av Johan W Jönsson

Efter förra årets andraplats blev det nu en tredjeplats i Årets kock för Oskar Persson från Veinge. En fantastisk prestation men efter fjolårets silver var det bara guld som gällde i år.
– Lite bitter eftersmak sitter kvar men det börjar lägga sig, säger Oskar.

Veingekock tog ny medalj i Årets kock
Oskar Persson slutade trea i Årets kock i år. Han suktar efter guldmedaljen och kommer att ställa upp i tävlingen igen. Foto: Samuel Unéus/Årets kock

Den prestigefyllda kocktävlingen fyllde 40 år i år och tillställningen direktsändes på TV4 från Annexet i Aviciiarena. I publiken satt mängder med kockprofiler.

– Det var jämnare i år än tidigare och det var höga poäng på oss som slutade topp-tre. Jag hade 40 poäng upp till förstaplatsen och det är lite i sammanhanget, säger Oskar.

Han ställde upp för andra året i följd och stod på nytt för en lugn och stabil insats. Momenten var en kall och en varm rätt med hummer, rensadel och en råvarukorg.

– Det är något där när jag går in i de där köken på dagen. Jag försöker att njuta av hela känslan och hitta lugnet, och det tycker jag att jag gjorde.

Den kalla hummerrätten gick åt det spanska hållet med grillad paprika, tomat och mandel till hummerklorna. Det blev en krämig sallad med tomatdressing och gul zucchini.

Den varma rätten med hummer hade asiatisk touch med het sås, ingefära, morot och korianderbär till hummerstjärtarna. Oskar var nöjd när han skickade ut rätterna.

– När jag skickat ut mina två hummerrätter tänkte jag att om någon ska slå mig idag får de laga jäkligt bra mat. Jag tyckte att jag satte dem perfekt. Det var en bra dag på jobbet.

Slutsegraren Desirée Jaks lyckades dock ta hem de två hummerrätterna före Oskar. Han blev fyra på rensadeln men däremot så vann han momentet med råvarukorgen.

– Det var sadel från äldre renar som är välvuxna och feta. Det skiljer lite från det kött man brukar jobba med. Det var kul att lära sig men en tuff uppgift för mig.

Han stekte renen i pannan och bakade den klar med brynt smör. I uppgiften ingick att använda blod och tunga från ren. Det blev blodpudding. Till det serverades rödbeta med vinbär och lardo.

Du vann alltså råvarukorgen (”Koka soppa på en spik” som uppgiften hette)?

– Ja, kvällen innan fick man 300 kronor att handla för till sex portioner. Vi åkte till ett grönsakslager och handlade råvarorna. Vi fick handla vad vi ville så länge det var svenskt.

Oskar tyckte att det var en rolig uppgift. Rätterna som lagades skiljde sig mycket åt och gav kockarna en chans att visa vilka de är som matlagare. Han fick 80 kronor över på de 300.

– Det var kul att få visa vem man är som kock och inte bara ställas inför något som passar den ena bättre än den andra. Alla fick ju verkligen välja vad de ville göra.

Varorna användes till att göra en huvudrätt. Oskar lagade en rätt med grillade blåmusslor, zucchini, brysselkål och örter. Till det en grillad blåmusselsås med vitt vin.

Oskar Persson in action under finalen av Årets kock på Annexet i Avicciarena i Stockholm. Foto: Samuel Unéus/Årets kock

Hur kändes det när du var klar med allt?

– Topp-tre kände jag på mig att det skulle bli. Vi hade fått reda på ett halvtidsresultat och då låg jag på en delad tredjeplats. Då kände jag att det skulle bli svårt men jag körde på.

Desirée Jaks, känd från Kockarnas kamp och tvåan Henrik Herbertsson fick lite mer poäng än en besviken Oskar som ropades upp som bronsmedaljör.

Hur ser du framåt?

– Jag ska ha den där guldmedaljen någon gång. Ingen annan har alla tre valörer. Så det är mitt nya mål. Vi får se om det blir nästa år eller om det blir ett års paus.

Det kan bli redan nästa år alltså?

– Det tar mycket tid och krävs mycket förberedelser att vara med. Direkt efter kände jag nej, inte nästa år men desto mer tid det går, desto mer känner jag att det är lika bra.

– Samtidigt är jag sugen på att jobba på krogen igen och hitta nya kollegor som jag kan inspireras av. Men jag kommer köra igen och jag kommer vinna den där tävlingen.

Oskar driver cateringfirma med sambon Matilda Pylkkö i Stockholm. Han kommer hem till Laholms kommun och Veinge med jämna mellanrum.

– Jag ska faktiskt ner och hälsa på morsan om ett par veckor. Det kan bli julfirande hemma i Veinge i år, om jag inte drar till Schweiz för att privatkocka och åka skidor.