Skattebetalarna får betala dyr kemikaliesanering

Av Rickard Gustafsson

I decennier tryckimpregnerade Asklunds Trävaru AB stora mängder trä på området vid Norra Sofieroleden/Lantmannagatan. Verksamheten upphörde redan på 1980-talet men det är först nu ansvarsutredningen är klar och den visar att ingen kan hållas juridiskt ansvarig för utsläppen. Därför blir det staten och skattebetalarna som får stå för saneringsnotan på över sju miljoner.

Redan 2002 fastslog Länsstyrelsen i Halland att marken i området, där i dag företaget NP Nilsson huserar, är dränkt i farliga kemikalier. På platsen låg förr i tiden Asklunds Trä som från mitten av 1940-talet fram till i början av 1980-talet använde miljöfarliga ämnen som arsenik, koppar och krom i sin träimpregneringsverksamhet.

Mätningar gjorda 2018 visade att marken där träindustrin låg innehåller skyhöga värden av arsenik, 156 gånger högre än Naturvårdsverkets generella riktvärden för Mindre känslig markanvändning (MKM). Förekomsten av koppar uppges vara 31 gånger högre än riktvärdet.

Fastigheten har bedömts vara av riskklass 1 (högsta riskklassningen) och tillhör tillsammans med Galvano-tomten i Knäred och sågverkstomten vid Oxhultasjön till de mest allvarligt förorenade områdena i Laholms kommun.
– Jag vill nog påstå att Galvano är den största saneringen vi jobbat med. Problemet med den saneringen var att det använts trikloretylen och den försvinner inte ur marken utan kryper längs med marken och letar sig ofta till vattendrag, säger kommunstyrelsens ordförande Ove Bengtsson (C).

I fallet med Asklunds Trä-tomten har det tack och lov inte kunnat fastställas att farliga ämnen letat sig ned till Lagan.




I åratal har utredningar pågått kring vem som är faktiskt ansvarig för kemikalieutsläppen och slutsatsen är att det inte något företag eller individ som kunnat bedömas som juridiskt ansvarig.
– Det är viktigt att det utreds ordentligt men när man utrett alla förehavanden om vem som ansvarar för det som hänt på fastigheten så har man kommit fram till att man inte kan hitta någon ansvarig markägare, säger Ove Bengtsson.

Det blir därmed staten, genom skattebetalarna, som får finansiera den kommande saneringen som beräknas kosta 7,2 miljoner kronor. Rent konkret får Laholms kommun ansvaret att genomföra saneringen.
– Den kompetensen kostar naturligtvis också pengar, men det får vi också kompensation för från staten, säger Ove Bengtsson.

Projektet ska nu förberedas och själva saneringen väntas ta cirka två till tre månader och beräknas vara klar februari 2024.