De är i fokus när folkhälsan ska förbättras

Av Johan W Jönsson

Barn, unga och äldre är prioriterade målgrupper i kultur- och folkhälsonämndens dokument ”Strategiska prioriteringar folkhälsa 2024-2027”. Målsättningen är att förbättra laholmarnas hälsa och välmående.
– Det handlar om att skapa förutsättningar för befolkningen att behålla eller förbättra sin hälsa, säger Gudrun Pettersson, ordförande i kultur- och folkhälsonämnden.

Dokumentet innehåller tio olika prioriteringar. Fokus ligger dels på att nå brett till så många som möjligt och dels på att nå specifika målgrupper som barn och unga samt äldre.

– De tio strategiska prioriteringarna är valda för att de är särskilt viktiga att arbeta med för att bidra till en hälsosam livsstil, en meningsfull fritid och en god psykisk hälsa, säger Pettersson.

Då hälsa är något som grundläggs tidigt och påverkar hela livet är små barn (0-5 är) en särskilt viktig målgrupp för kommunens folkhälsoarbete. En annan viktig målgrupp är unga i brytpunkten mellan barn och ungdom.

– Det är väldigt olyckligt att se hur statistiken visar att det är i just den åldern då den psykiska ohälsan ökar som många slutar med fritidsaktiviteter. Särskilt med tanke på att fysisk aktivitet är viktigt för att motverka psykisk ohälsa, där finns ett samband som är större än många tror, säger Gudrun Pettersson.

Att äldre är friska och aktiva är en vinst både för den enskilda individen och för samhället.

– Barn och unga har sedan lång tid tillbaka varit viktiga målgrupper i de insatser och stöd som redan finns i kommunen. Genom att även prioritera äldre så ökar möjligheterna att få stora positiva effekter för folkhälsan, säger Pettersson.

Bland de tio prioriteringarna finns till exempel suicidprevention, arbetet med våld i nära relationer, stöd till föreningslivet samt ofrivillig ensamhet. Nu är riktningen utpekad. Arbetet ska konkretiseras och sedan realiseras.

– Vi ser att vi kan utöka samarbetet mellan träffpunktsverksamheten och kommunens kulturverksamhet. På så sätt kan vi skapa nya sociala sammanhang för äldre. Det handlar om att motverka ofrivillig ensamhet och samtidigt som träffpunkterna som finns ska vara kvar och utvecklas så behöver vi arbeta mer uppsökande för att nå de som verkligen behöver det, säger Pettersson.

Äldre är en annan prioriterad målgrupp i folkhälsoarbetet. Foto: Johan W Jönsson/arkiv

Ett annat prioriterat område är att öka vardagsmotionen. Generellt tränas det mycket i Sverige men det finns ett stort glapp mellan de som tränar och de som inte rör på sig alls. Träning och aktiv rörelse har många fördelar och nämnden ska genomföra satsningar på att öka vardagsmotionen.

Kvinnorna i Laholm är mest fysisk aktiva i Halland medan männen är minst fysiska i länet. Målet är att öka andelen fysiskt aktiva från 70 procent till 73 under perioden fram till 2027.

– Fokus ska ligga på att öka lek, rörelse och motion i vardagen. Vi är bra på att träna regelbundet men däremellan blir det mycket stillasittande, både på jobbet och på fritiden. Närheten till naturen och bra motionsslingor i flera tätorter runt om i kommunen är en tillgång i det arbetet, säger Pettersson. ?

Prioriteringarna har tagits fram i dialog med övriga nämnder i kommunen. Med dokumentet så har kultur- och folkhälsonämnden tydliggjort att det arbete, som till viss del redan görs, ska växlas upp för att ge ännu större effekter.

Nästa steg blir att ta fram handlingsplaner de tio prioriterade områdena. Några av planerna kommer att vara färdiga redan nu i sommar. Alla är att de ska vara färdiga senast vid årsskiftet.

I höst ska kommunen starta ett forum för folkhälsa. Där kommer kultur- och folkhälsonämnden att återkommande bjuda in kommunens verksamheter, näringsliv, föreningar och civilsamhället för att diskutera och samarbeta kring gemensamma mål.

– Vi behöver arbeta tillsammans för en förbättrad folkhälsa i Laholms kommun, säger Gudrun Pettersson.

Faktaruta

Kommunfullmäktige har inom ramen för Kommunplan 2024-2027, fastslagit nedanstående nyckeltal för folkhälsoarbetet inom hela Laholms kommun:

Ohälsotal, dagar ?Invånare 16–84 år med gott psykiskt välbefinnande, andel (procent) ?

Den allmänna hälsan hos befolkningen i Laholm är god och antalet ohälsodagar ligger under genomsnittet för pendlingskommuner nära större stad men något över snittet för riket och Halland.

Invånare 16–84 år med övervikt eller fetma, andel (procent) ?

Andelen överviktiga i Laholm är högre än genomsnittet för riket och Halland men lägre än genomsnittet för pendlingskommuner nära större stad. Nyckeltalet har stadigt utvecklats negativt och det finns stora skillnader mellan könen. Andelen överviktiga män i Halland är högst i Laholm.

Invånare 16–84 år som är fysiskt aktiva minst 150 min/vecka, andel (procent) ?:

Kvinnorna i Laholm är mest fysisk aktiva i Halland medan männen är minst fysiska i Halland. Målet är att öka andelen fysiskt aktiva från 70-73% under perioden fram till 2027

Andel av tätortsbefolkningen med tillgång till grön- och blåområden inom 300 meter från bostaden. ?

84,9% - 100% av de olika tätortsytorna ligger inom 300 meter till grön-eller blåområden. Målvärdena kan uppnås genom att utveckla grön- och blåområden i kommunen och genom att planera nya bostäder med tillgång till grön- och blåområden.

Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/invånare 7–20 år ?

Antalet deltagartillfällen har stadigt sjunkit i Laholm sedan 2014. Pojkar deltar mer i idrottsföreningar än flickor.

Kultur- och folkhälsonämnden kommer, inför revidering av kommunplanen i november 2024, att föreslå att något ytterligare nyckeltal läggs till knutet till målet att barn och ungas psykiska och fysiska hälsa ska förbättras.

Källa: Laholms kommun