Klik venligst
NYHETER 2024-06-28 KL. 09:32

70 hedskötare gynnar den biologiska mångfalden

Av Johan W Jönsson

Havsnätverket Laholmsbukten och Naturskyddsföreningen Södra Halland har arrangerat en stor skötseldag på strandheden i Skummeslövsstrand. Syftet var att röja de invasiva arterna vresrosor och bergtall.
– Det här är en ljunghed. Arbetet vi gjorde gynnar den biologiska mångfalden, säger Bo Hansson från Naturskyddsföreningen.

70 hedskötare gynnar den biologiska mångfalden
Det öppna ljunghedslandskapet i Skummeslövsstrand som hedskötarna både vill gynna och bevara. Foto: privat

Arbetet med att röja upp pågick i några timmar och engagerade ett 70-tal personer. Projektet kunde genomföras med hjälp av pengar från Alvinfonden och Postkodstiftelsen.

– Skötselgruppen gick över hela strandheden i Skummeslövsstrand. Totalt var det nio olika grupper indelade geografiskt efter där kontaktpersonerna i skötselgruppen bor, berättar Hansson.

I första hand togs vresrosor bort men även björk- och alsly samt bergtallsplantor. Arbetet görs för att gynna den biologiska mångfalden och för att det åter ska bli ljunghed på platsen.

– Arter som inte klarar att konkurrera med slyn som vi tar bort ska få bättre möjligheter att etablera sig i området. Vi vill att det ska vara ljung och andra arter knutna till ljunghedar där.

I ett senare skede vill man även ha några väldigt små öppna sandblottor på heden för att gynna fågeln Större strandpipare. Den häckar på bar sandmark och blir nu ofta störd på stranden.

Alvinfonden bidrar med 40 000 kronor till det projektet. Postkodstiftelsens Grannskapsinitiativ bidrog med 60 000 kronor till projektet att sköta strandheden i Skummeslövsstrand.

– Vi planerar två skötseldagar där vi nu genomfört den ena. Vi har köpt in två nya röjsågar, delat ut reflexvästar som det står ”Hedskötare” på samt en hel del förarbete med möten och planering.

Även en del ytterligare utrustning har köpts in och kommer att köpas in. Dessutom unnade sig hedskötarna fika och lunch under skötseldagen. Sådant piggar alltid upp i arbetet.

Hedskötare i grupp fyra under skötseldagen på Strandheden i Skummeslövsstrand. Foto: privat

Utöver Bo Hansson ingår Margaretha Lindgren, från Naturskyddsföreningen, och de tre lokalborna Bo Brink, Bengt Garbergs och Thomas Persson i kärngruppen som planerade skötseldagen.

Av en ren tillfällighet fick strandhedsprojektet en donation på 300 000 kronor från en privatperson som önskar vara anonym. LT har tidigare berättat om den saftiga donationen.

– Vi var några personer från Havsnätverket som var ute och grävde vresrosor i Södra Skummeslövs sanddynsreservat när ett par kom gående förbi och började prata med oss, säger Bo.

Gruppen berättade om sitt tröstlösa arbete och att man egentligen hade behövt hjälp av en entreprenör. Damen i sällskapet berättade då att hon kunde tänka sig att skjuta till pengar.

– Hon brukar donera en summa pengar till välgörande ändamål eller behjärtansvärt projekt varje år. Ju mer vi pratade om det här, ju mer tycker hon att det var något bra att donera till.

Efter en rundvandring över strandhedarna bestämde sig kvinnan för att skänka 300 000 kronor till projektet. För pengarna har en entreprenör rensat bort ansenliga mängder vresrosor och sly.

– På sina ställen var det helt igenvuxet. Man kunde inte se något då det var så tätt. Nu är heden i princip helt öppen. Man kan se från söder till norr. Mindre bestånd finns dock kvar.

Bo Hansson förklarar att det inte går att få bort vresrosorna. Det går bara att hålla efter dem och det har det tagits krafttag för att göra sedan i höstas. Här jobbar hedskötare i grupp sex och sju. Foto: privat

Även naturvårdsbränningar har genomförts för donationen. Då blir marken magrare och detta gynnar ljung som vill ha magrare mark. Ytterligare större insatser kommer göras för pengarna.

– Till hösten arrangerar vi en skötseldag till. Sedan hoppas vi att det blir så att skötselgrupperna fortsätter på egen hand utan att vi från naturskyddsföreningen är med på samma sätt.

Vresrosor och bergtall planterades första halvan av 1900-talet för att binda sand. Risken för sandflykt nu är enligt Bo Hansson minimal. Detta då marken är mer näringsrik idag.

– Det växer mycket där. Mer än när man började plantera då det var problem med sandflykt. Det är ljung över ganska stora delar och kommer bli ännu mer. Det är också delar med tätt gräs.

Hedskötare i grupp åtta. Foto: privat