Melodifestivalens inflytande på svensk musik och kultur

När Sverige gick med i Eurovision Song Contest för första gången 1958 valdes sångerskan av en komité men inför andra året, 1959, så hölls Melodifestivalen för första gången. Tävlingen har sedan dess hållits nästan varje år för att välja den som ska representera Sverige i Eurovision.

Trots att Eurovision är den större tävlingen så är det fler i Sverige som tittar på Melodifestivalen enligt tittarsiffror från varje år som gått. Skillnaden brukar ligga mellan en halv till en hel miljon tittare. Men med tanke på att huvuduppgiften för Melodifestivalen är att få vinnaren till Eurovision, går det att fråga vad för odds Eurovision haft att påverka den svenska kulturens musik och kultur via Melodifestivalen.

De tidigare åren

Många av de första vinnarnas sånger i Melodifestivalen har gått in i det svenska kulturminnet men har däremot inte kvarstått som populära sånger särskilt länge - i och med att det varje år ska komma en som är bättre. Det var också en oskriven regel i Eurovision att varje land skulle sjunga på sitt egna språk, vilket led till att Melodifestivalens sånger nästan alltid framfördes på svenska och i följd blev typiskt svenska.

Även den första sången från Sverige som framfördes på engelska i Eurovision, 1965s “Annorstädes Vals” eller “Absent Friend” av Ingvar Wixell, hade en typisk svensk klang till den. Eurovision och Melodifestivalen sågs som en plattform att visa Sveriges högkultur genom musik, men blev sakta och säkert en del av det allmänna folkets tävling allt eftersom att juryn togs från olika delar av landet från en rad olika bakgrunder.

En kulturskift

Mot slutet av 60-talet började Melodifestivalens vinnare gå mer från de klassiska och traditionella sångerna till mera schlager och populärkultur. Sångerna blev mer “amerikanska” i stil allt eftersom vågor av internationell musik blev populära i Sverige med The Beatles karriär i topp för att inte tala om Elvis Presleys tidigare inflytande.

Med musiktrender i världen skiftande till vad som lockades internationellt, och Melodifestivalen som Sveriges största tävling med mål om att vinna Eurovision, var det inte konstigt att juryn valde de sånger som skulle göra bäst ifrån sig i den internationella tävlingen.

Från 1973 till 1976 så avskaffade Eurovision regeln som infördes 1966 om att sångerna skulle framföras på varje lands hemspråk. Sverige valde då att översätta varje vinnare från Melodifestivalen till engelska, vilket ses av vissa som den största anledningen till att ABBA vann Eurovision 1974 och gav dem en raketstart för en internationell karriär.

När språkregeln återinfördes 1977 förblev de svenska sångerna något internationellt lagda. Dessa låtar var populära bland den svenska befolkningen, och det var det som ville visas i både Melodifestivalen och Eurovision.

Popåren

Följande åren dominerades av dansbands- och schlagermusik, med den svenska musikkulturen tätt kopplad till vinnarna av Melodifestivalen. Herreys “Diggi-loo diggi-ley” som vann Eurovision 1984 sågs som en svensk schlagersång snarare än en popsång, men allt fler sånger som gick vidare till Eurovision började forma sig efter den svenska populärmusiken.

Det var däremot alltid något som höll den svenska popen grundad i svenska kulturen. Även Carola Häggkvists “Fångad av en stormvind” 1991 som vann till stor del på grund av att juryn tyckte den var internationellt attraktiv, sågs i Sverige som den samlade höjdpunkten i svensk popmusik. Det var även den första Melodifestivalvinnaren som släppte sin sång på CD-skiva snarare än grammofonskiva efter att ha vunnit Melodifestivalen.

Sveriges bidrag till Eurovision skulle däremot ta en plötsligt ändring vid sekelskiftet. Två stora ändringar sattes på plats inför Eurovision 1999. Den första var att sånger kunde sjungas på vilket språk som helst, inte bara de officiella språken för varje land. Den andra var att Melodifestivalen för första gången använde sig av telefonröster.

1999 och framåt

“Tusen och en natt”, som översatt vid Eurovision blev “Take me to your heaven”, var Charlotte Perrellis (då Nilsson) bidrag till Eurovision. Den vann med stor marginal och satte en trend för svensk musik som inte brutits förrän 2025.

Det är inte helt fel att säga att språkregeln har bidragit till att den svenska musiken blivit mer internationell i sin stil, med många av de mer populära låtarna på engelska snarare än svenska. Trenderna inom pop följer klart den internationella musikindustrin, men det är däremot inte helt Eurovision och Melodifestivalen som ligger till orsak.

Ändringen i Eurovision kom samtidigt som internet blev alltmer vanlig i svenska hushåll. Unga kunde lyssna på musik som delades på forum världen över, samtidigt som tjänster i stil med Napster blev alltmer populära och använda. För att vinna Melodifestivalen och Eurovision behövde artisterna inte bara vara bra sångare, utan även framträda en sång som skulle kunna vara populär. Och för att vara populär måste sången vara på engelska och vända sig till internationell publik - svenska folket var trots allt en del av den internationella publiken.

Det har därför gått över 20 år sedan Sverige har haft ett bidrag till Eurovision på svenska, och de som vunnit sedan dess har även alltid varit mycket populära internationellt med Loreen som en stor internationell artist sedan hennes seger 2012 som blev allt större vid hennes andra seger 2023.

Svenska klangen borta

Många av de svenska bidragen till Eurovision har saknat den klassiska svenska klangen som var stark när svenska språket var ett krav - särskilt hos vinnarna. Det kan bero på att i Eurovision så är det inte tillåtet att rösta på sitt eget land sedan folkrösterna infördes - för att se till att de länder med störst befolkning inte automatiskt får flest röster.

Det är därför intressant nu när en stereotypisk svensk (och finsk) sång från KAJ är första bidraget som framförs på Svenska sedan 1998, att se sången få internationellt intresse. Eurovision har lagt upp alla bidrag för 2025 på YouTube, och Sveriges “Bara Bada Bastu” ligger på första plats i tittarsiffror med lika många som de nästkommande två tillsammans - över sju miljoner tittare.

Dessa siffror brukar skjuta upp allt eftersom Eurovision närmar sig, men dessa tidiga siffror ger ett bra hum om vilka sånger som kommer att göra bra ifrån sig.