Vi är alla bara människor

Av Joakim Ormsmarck

Vi är bara människor. Så brukar vi säga där hemma när utmaningarna hopar sig och det blir för mycket på olika plan. För om vi ska vara ärliga så tror jag att det händer det oss alla då och då. Stunder då känslorna tar över och livet blir lite för mycket.

En del blir ledsna, andra sluter sig. Någon skriker på barnen för att diskmaskinen inte är tömd och en annan tappar behärskningen i trafiken. Det pyser över. Topplocket brister.
Som tur är så händer detta för de allra flesta av oss i situationer när vi är med människor vi känner och som känner oss. Men för den som lever i rampljuset är det inte lika lätt att krascha totalt och sedan gå vidare vilket förbundskaptenen Janne Andersson fått upptäcka den hårda vägen under de senaste dagarna. En dispyt i en intervju som blivit ett riksangeläget samtalsämne.

För egen del kan jag hålla med Fouad Youcefi som i Journalisten skriver att det är i grunden är Bojan Djordic som skapade situationen när han begår flera intervjutekniska dödssynder. Han använder laddade ord, han ställer flera frågor i en, och han kommer med påståenden utan frågor.

Med detta sagt så tycker jag likväl att Janne Andersson skämde ut sig och med tanke på att detta gjorde i direktsändning blev skadan så mycket större än det borde ha blivit.
Men som sagt. Vi är bara människor.

Nu går drevet och landet delas upp i Team Janne respektive Team Bojan.
För egen del lutar jag som sagt åt det förstnämnda och det av två anledningar. Dels att det som sagt var en dåligt utförd intervju och dels för att jag tycker att Bojan, med flera, tolkar in väldigt mycket i de repliker som skapade situationen. Med detta sagt har jag som person aldrig upplevt rasism riktad mot mig och därmed är det omöjligt för mig att sätta mig in i Bojan Djordic upplevelse.

En sak vi som grupp är väldigt bra på är att döma varandra. Jag inbillar mig att detta är något vi till och med blivit bättre och bättre på men det får jag låta vara osvuret. Kanske är det vårt samhälle med sociala medier och en konstant uppkoppling som gör att vårt sätt att bedöma andra människor idag syns och exponeras på ett helt annat sätt än tidigare.

Egentligen är det väldigt svårt att förstå vad det är som gör att vi vill sätta etiketter och betyg på människor vi möter. Är de bra eller dåliga? Tog de ett korrekt beslut eller inte?
De omedvetna frågorna finns där hela tiden, oavsett om vi tittar på Wahlgrens Värld på TV eller träffar nya bekantskaper på en fest. Vi rankar, bedömer och värderar.

Det är här tanken på att vi bara är människor är så bra. För vi har alla brister och vi gör alla fel ibland. Det kommer dagar så allt brister och det kommer dagar då allt är magiskt rosenskimrande men alla dessa dagar är hur vi än vänder och vrider på det de dagarna vi får här på jorden. För egen del har jag lovat mig själv att försöka fylla dem med så mycket bra som det bara är möjligt och i den ekvationen hamnar betygsättningen av andra människor ganska långt ner på listan.

Men som sagt, vi är bara människor, så visst kommer det dagar då även jag brutalt läser av människor jag möter och bildar mig uppfattningar som både är felaktiga och som framför allt inte är något som jag borde lägga tid på. Men... Jag är bara en människa.

Joakim S Ormsmarck