Klik venligst
KULTUR 2023-10-15 KL. 13:00

Terrorforskaren Magnus Ranstorp har sin kompass glasklar

Av Peter Jakobsson

Terrorforskaren Magnus Ranstorp är för många ett bekant ansikte som dyker upp allt som oftast upp i medierna när det inträffat något inom hans expertisområde. Med över 30 år inom terrorforskning har han studerat, träffat och analyserat terrororganisationer, extremism och hot världen över. Nu är han aktuell med en ny bok om hans erfarenheter vid terrorns frontlinjer.

 Terrorforskaren Magnus Ranstorp har sin kompass glasklar
Terrorforskaren MAgnus Ranstorp är aktuell med den nya boken "Från terrorns frontlinjer". Foto: TT

Magnus Ranstorp är född och uppvuxen i norra Skåne och har sedan länge världen som arbetsfält. Hans intresse för terrorism växtes redan när han bodde i USA på 1970-talet. Omfattande studier ledde vidare till intensivt arbete nära de onda krafterna. Nu titulerar han sig som docent i statsvetenskap och terrorforskare vid Försvarshögskolan, samt särskild rådgivare vid EU:s Radicalisation Awareness Network. Han är även ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademin.

Nu är Magnus även bokaktuell med den nya boken ”Från terrorns frontlinjer”.

– Det är mina professionella memoarer där jag väver samman det jag upplevt under åren och de terrordåd som har berört mig. Som till exempel PanAm-planet som exploderade i luften, störtade och dödade folk i staden Lockeby som jag sedan besökte. Det handlar om när jag nästan miste livet när IRA hade placerat en bomb på en konferens jag var med på. Jag berättar om när jag var på Nordirland under konflikterna. Jag har även skrivit mycket om mellanöstern och de hemliga uppdrag jag hade mellan Hizbollah och Israel. Jag beskriver mina möten med Hamasledare och händelser kring 11 september med mer, berättar Magnus Ranstorp.

Vad får man som läsare med sig när man läst boken?

– Man får ett helhetsgrepp över terrorns utveckling och jag har gjort det spännande. Det är ingen torr och tråkig läsning utan det ger en inblick hur det är att vara i värden jag befunnit mig i och hur det är att träffa terrorister. Man får reda på en del om hur säkerhetstjänsterna jagar terroristerna. Sen har jag träffat många otrolig intressanta personer som visar individers kraft i att kunna lösa upp konflikter.

Boken är inte på något sätt en slutlig summering av Magnus gärning inom terrorforskningen. Han jobbar på och lever vidare med sin profession i allra högsta grad.

Hur är det att vara terrorforskare i dessa tider?

– Jag har varit det så länge så det är nu en integrerad del av mig. Det är väldigt varierande, ena dagen sitter jag och jobbar långsiktigt och skriver rapporter och forskar, nästa dag kan jag vittna i en terrorrättegång och följande dag hålla en dragning för SÄPO. Ingen dag är den andra lik men det är spännande.

Vad tycker du är så fascinerande med terror som gör att du vigt ditt arbetsliv till området?

– Det är en spegel av samhällsutvecklingen med olika ideologiers framfart där vissa är våldsbejakande, säger Magnus och förklarar vidare.

– Min drivkraft är att försvara demokratin och de grundläggande värden som vi värdesätter i Sverige och västvärlden. Vi är ju inte så religiösa i Sverige men jag brukar säga att den svenska religionen är demokrati och respekten för individuella mänskliga fri- och rättigheter inklusive jämställdhet. Det krockar med andra värderingssystem med religiösa normer och patriarkaliska strukturer och kollektivistiskt tänkande. Mitt jobb handlar inte bara om terror utan även om extremism som begränsar andra människors fri- och rättigheter, till exempel genom att försöka ha kontroll över kvinnor och barn. Det vill jag sätta fokus på.

Du har många gånger varnat för radikalismen och terrorhot på ett tidigt stadie. Varför tror du att samhället inte reagerat tillräckligt fort och handlingskraftigt?

– På 2000-talet tillsatte Mona Sahlin en utredning kring strukturell diskriminering i samhället. Utredaren Masoud Kamali konstaterade då en rasism i stora delar av samhället. Regeringen kastade dock den utredningen i papperskorgen men det skapades ett kluster av individer som skapade en postkolonial identitetspolitisk inriktning och det skapades också en aktivism där aktivisterna drog islamistkortet. Samtidigt gjorde Sverigedemokraterna sitt intåg i det svenska landskapet där de tog upp detta till deras fråga. Det la en mörk filt över hela debatten och gjorde att det inte gick att diskutera.

– Vi gjorde även rosengårdsrapporten i samma veva och det blev ett jäkla liv kring den. Men läser man den i dag så finns det inget kontroversiellt i den.

Det blev ett politiskt spel under många år.

– Ingen ville gynna SD och aktivister drog islamafobikortet så fort denna utveckling diskuterades. Men ingen kunde neka det senare i juni 2014 när IS hade etablerat sitt kalifat och cirka 150 IS-resenärer hade rest till IS från Sverige. 2016 framkom det att två av de 300 som reste från Sverige deltog i Parisattentatet 2015 och även attentatet i Bryssel 2016. En av dem kom från Rosengård. Då kunde ingen bortse från att problemet var på riktigt.

Med tiden har dock mycket hänt.

– Myndigheterna har jobbat på och vi har kartlagt de extremistiska miljöerna och även de högerextremistiska miljöerna kring NMR och alternativhögern med syn på deras påverkan på demokratin.

– Nyligen har vi även lagt fram en rapport till myndigheten för psykologiskt försvar angående den så kallade LVU-kampanjen med desinformation och vi tittar nu på hur koranbränningar påverkar terrorhotet mot Sverige.

– Det är en bred palett av olika uppgifter som jag jobbar med.

Du kan ju så mycket om vad som händer i terrorvärlden. Blir du förvånad ibland över utvecklingen inom terror och radikalism eller ser du allt komma i förväg?

– Allt går inte att se. Som jag skriver i boken så såg jag inte alls det med Anders Behring Breivik komma, det kunde inte ens säkerhetspolisen i Norge. Sen är det väl några andra misstag men jag har väldigt djupgående insikt i hur terrorgrupperna fungerar och vilka utmaningar vi står inför. Det står mycket om det i boken och det är givande läsning.

Kan vi lita på att säkerhetstjänster har koll på eventuella terrorhot och andra faror?

– Jag vet att de vet väldigt mycket och har bra koll men sen finns det sådant som alla missar. Tekniken utvecklas och gör det svårt att skydda sig på ett nytt sätt.

– Med AI kan terrorister få reda på mycket, det är lite skrämmande. Sen är det hot med drönare som kan vara svårt att se. Men säkerhetstjänster jagar både inom det digitala och fysiska.

I jobbet kommer du nära terrorn. Är du rädd ibland?

– Jag tänker inte så mycket på det när jag jobbar. Visst har jag blivit hotad av olika grupper och haft livvaktsskydd vid många tillfällen men man vänjer sig med det. Att vara offentlig person, som jag är, kan ge både glada miner och farliga hot.

– Min kompass är dock glasklar. Jag drivs av att värna demokratin och det samhälle vi har. Därför har jag ägnat mitt liv åt detta.

Magnus kommer ofta in på ett område som berör honom starkt.

– Jag är väldigt engagerad i arbetet mot hedersförtryck där vi försöker öka kunskapen i samhället genom att stå upp för de viktigaste värdena kring demokratin och mänskliga fri- och rättigheter. INGEN ska begränsa andra i vilka de vill älska, dejta eller gifta sig med. ALLA människor har ett lika värde vilket innebär att kvinnor och män är jämställda.

– Sverige har länge haft en feministisk utrikespolitik men nu behöver vi även en feministisk inrikespolitik som ser problemet med att hundratusentals kvinnor i vårt land begränsas av kulturella normer och hedersförtryck. Vi måste kämpa för dem och hjälpa till att ge dem frihet.

Finns det ett sätt att få ett slut på terrorgrupper och terroraktioner?

– Naej, men man måste dämpa det och göra det svårare att vara terrorist, det ska vara jobbigt att vara extremist. Man måste även jobba förebyggande så det inte kommer en ny generation med terrorister.

Magnus tror inte att hans jobb kommer att sina men någon gång kommer även han att lägga jobbet åt sidan.

– Då får en ny generation experter ta vid och terrorn blir bara mer och mer komplex. Det kommer framöver inte bara vara nationalsocialism, högernationalism och nazism utan även en accelerationism med de som vill framkalla raskrig genom samhällskollaps, det växer en ekofascism där miljöfrågorna går samman med fascismen, vi kommer se militanta miljörörelser som blir mer och mer våldsamma, det är problem kring incels som hatar kvinnor, det är rörelser med radikalislamistiska ekosystemen som frodas.