Bostadsområde får byggnadsvårdspris

Av Johan W Jönsson

Föreningen Gamla Laholms byggnadsvårdspris tillfaller i år ett helt litet bostadsområde. Det går till fastighetsägarna kring Stadstjänarebacken i Laholm. ”Det är första gången priset inte går till en enskild byggnad”, säger Sven Palmkvist i juryn.

”Området kring stadstjänarbacken är en oas i Laholm där tiden gått ovanligt varsamt fram”, lyder en del av motiveringen.

– Vi gick omkring och så såg vi den här miljön som finns på Stadstjänarebacken. Det är verkligen en tillgång i Laholm som inte många känner till, säger Palmkvist.

Tillsammans med Lars M Andersson utgör Sven juryn för priset. Han menar att de tänkt lite mer och lite yvigare än ”bara ett hus” den här gången och att det känns bra att prisa en hel miljö.

– De som ägt husen i området genom åren har varit måna om att bevara den äldre känslan. Det är trevligt och det känns trevligt att få prisa detta privata initiativ.

En stadstjänare var vaktmästaren för borgmästaren. En vaktmästare i stadens tjänst. Sven Palmkvist utgår ifrån att det var några sådana som bodde i området från början (1910, 1920).

– Jag har inte hittat någon information i Laholms protokoll men jag ska fortsätta att leta. Jag är lika nyfiken som du, skrattar Sven.

Priset är en specialgjord plakett som ska sättas upp någonstans. I det här fallet på ett neutralt ställe där alla kan ha glädje av det så att det syns att det inte bara är ett hus som prisas.

Totalt är det fem, sex hus som ingår i Stadstjänarebacken och som får dela på priset. I ett av husen bor arkitekten Lars Harrysson och hans hustru Lisbeth.

– Det var väldigt trevligt och lite överraskande att vi fick det här priset. Tidigare har det ju varit en byggnad som fått det, säger Lars Harrysson.

– Det är klart att vi som bor här, vi tycker ju att det är fint, skrattar Lars.

– Men det är inte bara det. Det händer saker under åren som går men för husen som detta omfattar, där har inte hänt något som påverkat byggnadernas utformning.




Det är ingen som bytt tak eller satt in dörrar och fönster som ser annorlunda ut. Det är sammanhållen bebyggelse från 1910- och 1920-talet.

– Det är väl det som gör att det uppmärksammas, säger Lars som bott i området sedan han och Lisbeth köpte sitt hus 1979.

De är därmed bland de som bott där längst. Deras hus fyller 100 år nästa år. När de flyttade in fanns inget badrum och köket var original från 1920-talet. Charmigt men opraktiskt.

– Det fanns ett badkar i källaren och en liten toalett i en skrubb. Visst var köket charmigt men det krävdes nästan ett halvt maraton bara för att fixa frukost, skrattar Lars.

De har renoverat och moderniserat insidan av huset. Men spegeldörrar, paneler och annat finns kvar. På utsidan har huset skötts om och underhållits men inte förändrats.

– Vi har gjort vid taket, putsat och målat om fasaden och renoverat alla fönster från grunden. Det är ett ständigt pysslande men kul om det inte blir för övermaga.

Även trädgårdarna i området har en äldre stil. Det är inte bara gräsmattor och trädäck. Det finns många äldre blommor och växter som hör till tiden och husen.

– Det är inte som till andra moderna hus idag. Att man har stora trädäck och annat. Det kan man ju ha men det är ingen som gjort så här, säger Harrysson.

Var ska ni placera plaketten som ni fått?

– Det är ju det! Det finns en liten avskärmning på gatan där man svänger in mot Stadstjänarebacken. Det var någon som föreslog att vi kunde sätta den på en stolpe där.





Fakta:
 
Motivering:
 
Området kring stadstjänarbacken är en oas i Laholm där tiden gått ovanligt varsamt fram med såväl bebyggelse som trädgårdar. Byggnaderna, som uppfördes för cirka hundra år sedan, har i huvudsak vårdats väl. Fönsterna är i många fall original och det gäller även dörrarna. Den ursprungliga typen av fasad- och takbeklädnad har behållits liksom uthusbebyggelsen. Trädgårdarna prunkar. Sammantaget innebär detta att området uppvisar en ovanligt sammanhållen och bebyggelsehistoriskt intressant miljö, en miljö att prisa och värna.