Bejaka din inre pessimist

Av Tove Scherman

Får du höra att du är en pessimist som oroar dig i onödan? Att våga förutse problem och ha en realistisk syn på sina möjligheter skulle göra fler lyckliga, tror psykologen och docenten Mattias Lundberg.

Framgång, hälsa och lycka genom positivt tänkande. Självhjälpsböcker och inspirationsföreläsningar som ger sken av att du kan bara du vill.

– Särskilt barn och unga matas med de här budskapen, trots att de inte alls stämmer. Alla har inte förutsättningar att bli vad de vill. Det kan lätt leda till känslor av besvikelser och misslyckanden, säger Mattias Lundberg.

När han med sin vän och kollega Jan Bylund skrev boken Den lyckliga pessimisten för snart tio år sedan hade tanken om det positiva tänkandets livsavgörande effekter slagit igenom på bred front. Mattias Lundberg reagerade över det som han närmast beskriver som en religiös övertro på hur positivt tänkande kan påverka livet.

Oavsett om vi är negativa eller positiva i grunden så vill vi vara lyckliga. Men optimistkonsulterna har lagt rabarber på definitionen. Budskapen kablas fortfarande ut: tänk positivt, tro på dig själv, ”you can dream it – you can do it”.

– Problemet är att de här positivhalarna, som jag brukar kalla dem, lägger allt ansvar på individen. I förlängningen blir det ett samhällsproblem, för du kan inte tänka dig frisk från sociala problem och svår sjukdom.

Enligt Mattias Lundberg håller föreställningarna om det positiva tänkandet om hur samhället generellt definierar lycka. För att vara lycklig måste du vara optimistisk och tänka positivt, enligt den gängse uppfattningen.

– Oavsett om vi är negativa eller positiva i grunden så vill vi vara lyckliga. Men optimistkonsulterna har lagt rabarber på definitionen.

Vi pessimister är ofta förberedda, vi jobbar i förväg, ibland i onödan, men vi slipper städa i efterhand. Mattias Lundberg menar inte att man måste vara pessimist för att vara lycklig. Men alla har rätt till sin egen definition av lycka. För vissa är optimismen och drivkraften framåt det som gör dem lyckliga, medan det för andra kan vara känslan av kontroll och frånvaro av oro och problem.

– Jag brukar säga att jag blir lycklig tack vare att jag är pessimist. När ingenting bekymrar mig mår jag som bäst. Jag strävar inte efter euforiska ögonblick, de är så flyktiga. Men när alla räkningar är betalda, när barnen mår bra och kylen är fylld och inget bekymrar mig i stunden, ja då är jag som mest lycklig.

Psykologen Mattias Lundberg bejakar sin inre pessimist. Foto: Åsa Siller

För att nå ett tillstånd fritt från bekymmer måste man förutse och ta höjd för problem. Något som kan uppfattas som pessimistiskt.

– Det handlar om att skaffa sig beredskap och hanteringsstrategier. Vi pessimister är ofta förberedda, vi jobbar i förväg, ibland i onödan, men vi slipper städa i efterhand.

Mattias Lundberg har inga siffror men tror att det är ganska många som har den här inställningen till livet samtidigt som de känner att den inte är riktigt accepterad. De allra flesta befinner sig sannolikt någonstans i mitten av de extremt positiva och pessimistiska individerna.

– Det vi har märkt är att många fortfarande hör av sig och berättar att de känner igen sig när de läst vår bok, och det gäller även dem som betraktar sig själva som väldigt positiva och ofta själva kommer med de budskapen.

Får du hela tiden dina negativa känslor avfärdade vågar du till slut inte berätta hur du mår eller söka hjälp. Att inte tillåta sig att tycka livet är besvärligt och att trycka ner negativa känslor kan också skapa en skadlig stress hos individen. De senaste åren har det talats mer och mer om toxisk positivitet, men enligt Mattias Lundberg är det inget nytt. Överdriven optimism kan leda till att man förtränger negativa känslor eller avfärdar andras.

– Får du hela tiden dina negativa känslor avfärdade vågar du till slut inte berätta hur du mår eller söka hjälp. På sikt kan det bli ett problem för hela samhället, då det lägger allt ansvar på individen.

Det är ingen vågad gissning att de bidrar till den ökade stress vi ser bland ungdomar idag.

Unga människor saknar livserfarenhet. Det gör det svårt för dem att värja från optimistiska budskap om att de kan forma sitt liv som de vill, bara de tror på sig själva.

– De här budskapen från sociala medier, förstärkt av influencers som på något sätt har lyckats, ställer orimliga krav på unga människor. Det är ingen vågad gissning att de bidrar till den ökade stress vi ser bland ungdomar idag, säger Mattias Lundberg.

Istället för att säga till unga människor att de kan bli vad de vill tycker han att det är viktigt att tidigt lära barnen att livet består av svårigheter och motgångar de inte kan påverka.

Som förälder kan man hjälpa barnet att se över sina förutsättningar istället för att ge dem budskap om att de klarar allt. Det kan hjälpa dem att få realistiska förväntningar på livet och sig själva.

– Fråga vad de kan tänka sig att bli eller utbilda sig till. Hjälp dem att leta efter ett alternativ som går i linje med deras förmåga om det inte går, säger han.