Klik venligst
KRÖNIKOR 2023-02-28 KL. 14:23

En oväntad inbjudan och rena rama utklassningen

Av Johan W Jönsson

Så visade det sig att fyra deltävlingar i melodifestivalen bara var en enda lång transportsträcka mot Loreens framträdande. Hon avslutade den fjärde och sista deltävlingen. Och som hon gjorde det! Jon-Henrik från en sameby i Härjedalen, Maria Sur från krigets Ukraina och nej, inte ens ett tvillingpar från Norge ska ha en chans i finalen.

En oväntad inbjudan och rena rama utklassningen
Loreen är helt överlägsen i årets upplaga av melodifestivalen enligt LT:s krönikör Johan W Jönsson. Efter hennes framträdande sjönk oddsen på en svensk seger i eurovision rejält. Foto: Janne Danielsson/SVT

När Loreen öppnade strupen kändes det som en lika självklar etta som när Carola gjorde comeback efter ”Fångad av en stormvind” 1991 år 2006 med ”Evighet”. Jag såg mello på Strandhotellet på storbildsskärm med mitt fotbollslag den gången. När Carola gick upp på scenen med sin blåa klänning och tog ton vände sig min bäste vän i laget om och tittade på mig. Jag bara nickade. Det var klart!

Det var förövrigt kul att få se jubilerande Carola på scen i mello igen. Hennes mellanakt var utan konkurrens deltävlingens höjdpunkt tillammans med Loreens framträdande. Vilka som var med i övrigt har jag nästan glömt. Mariette stod för ett nytt stabilt nummer. Hon fick min andra finalplats men får för första gången ta omvägen via semi för att nå final den här gången. Till semifinal hade jag Smash into pieces och Axel Schylström. Hårdrockarna gick direkt till final och talangfulla Kiana blev klar trea.

På fyra deltävlingar har jag haft rätt på långt ifrån alla placeringar. Att sätta 14 av 16 avancerande bidrag får jag dock vara nöjd med. Och jag tycker fortfarande att Loulou Lamotte var bättre än Victor Chrone i deltävling ett. Lika mycket som jag tycker att Shylström borde haft Kianas plats i deltävling fyra. Han gjorde ett starkt intryck med sin låt ”Gorgeous”.

Loreens ”Euphoria” har blivit framröstad som den bästa eurovisionlåten genom tiderna. Den har aldrig varit min favorit. Jag tycker faktiskt mer om nya ”Tattoo”. Mina favoriter? Etta är utan konkurrens Tommy Körbergs ”Stad i ljus” från 1988. Tvåa Alcazars finalbidrag ”Stay the night” från 2009. Trea är den kanske något otippade ”Live forever” som Magnus Carlsson uppträde med 2007. Det var i mina ögon en praktfull skandal att den aldrig gick vidare från sin deltävling.

Inför den avslutande deltävlingen fick jag en synnerligen otippad inbjudan. Från min bror. Ni vet han som hellre badar med en hårfön än mellomyser. Nu har han tvingats att se tre av fyra deltävlingar på grund av sina melloälskande barn. För att kompensera spelades The Hellacopters på högsta volym innan mellomyset tog vid. Att titta på melodifestivalen med min bror hade varit helt otänkbart bara för ett år sedan.

Jag kommer givetvis att se på semin och finalen. Men resten av tävlingen är egentligen bara ett spel för gallerierna ur ett resultathänseende. Alla vet hur det här kommer att sluta.