FÖRETAGANDE 2022-06-14 KL. 17:02

Stor ökning av hundar under pandemin – personalbrist hotar

Av Rickard Gustafsson

Under pandemiåren växte Sveriges fyrbenta befolkning med åtta procent och Halland visar på siffror över snittet. Med över en miljon hundar i Sverige uttrycker branschorganisationen Svensk Djursjukvård oro för bristen på veterinärer och djurskötare. Per Falk, som driver Våxtorps djurklinik, bekräftar bilden men oroas också över att erfarna veterinärer lämnar yrket på grund av kraven och utsattheten i sociala medier.

Stor ökning av hundar under pandemin – personalbrist hotar
Veterinär Per Falk på Våxtorps djurklinik upplever stora svårigheter att rekrytera legitimerad personal men oroar sig också för den allt större press som hans skrå utsätts för av djurägare i sociala medier. Foto: Rickard Gustafsson

Pandemin innebar stora svårigheter att träffa familj, vänner och bekanta. För att fylla de sociala tomrummen valde många människor att i stället skaffa husdjur.

Statistik från Jordbruksverket, som sammanställts av branschorganisationen Svensk Djursjukvård, visar att det vid årsskiftet fanns över 1 040 000 hundar i riket och jämfört med 2019 är det en ökning med åtta procent eller nästan 95 000 jyckar.

I Halland var uppgången ännu större – tio procent.
– Det är fantastiskt att fler ser värdet i att skaffa husdjur. Samtidigt innebär det en ökad belastning på djursjukvården, som redan före pandemin led av stor brist på legitimerad personal, säger Emma Terander, branschansvarig på Svensk Djursjukvård.

45 procent av Svensk Djursjukvårds medlemsföretag upplevde ett ökat antal patienter under 2021. Samtidigt råder det brist på veterinärer i hela landet. Inför 2022 uppskattade medlemsföretagen att de behöver rekrytera totalt 433 veterinärer, 213 djursjukskötare och 198 djurvårdare.
– Om Sveriges djur ska fortsätta må bra måste djursjukvården få rätt förutsättningar att leverera en vård i världsklass. För att långsiktigt säkra djurvälfärden behöver vi utbilda fler veterinärer och djursjukskötare, säger Emma Terander.

Per Falk som tillsammans med hustrun Pia Bernström drivit Våxtorps djurklinik sedan 1983 har noterat ökningen av både hundar och nya kunder.
– Många branscher har haft en nedgång under pandemin, men inte vi. Det är fullt ös hela tiden. Vi upplever också att det är mer ovana djurägare nu, människor som inte haft hund tidigare, säger Per Falk.


Per Falk på Våxtorps djurklinik har tydligt märkt av att antalet hundar i Halland ökat under pandemin. Foto: Rickard Gustafsson


Företaget har totalt 30 anställda. Av dessa är sju veterinärer, elva-tolv legitimerade djursjuksköterskor och fem djurvårdare. Falk känner väl igen sig i branschorganisationens oro för bristen på legitimerad personal.
– Det är svårt att rekrytera folk med adekvat utbildning och så har det varit de senaste fem åren. Det är svårt att hitta både veterinärer och sköterskor och det har inneburit ett höjt löneläge. Nyanställda har höga lönekrav och då måste man höja nivån även för de med lång erfarenhet, så blir ju utvecklingen i bristyrken, säger Per Falk.

Hösten 2021 meddelade regeringen att SLU får extra anslag för att öka antalet utbildningsplatser på djursjukvårdsutbildningarna. Det kommer att innebära en ökning med ungefär 40 platser på veterinärutbildningen och 20 platser på djursjukskötarutbildningen, enligt SLU.

Satsningen välkomnas av Svensk Djursjukvård och Per Falk, men djurklinikägaren ser ändå med viss oro för den närmsta framtiden – huvudsakligen av två skäl.
– Det första problemet är att veterinärutbildningen är 5,5 år vilket gör att det kommer att ta år innan de kommer ut på arbetsmarknaden. Det andra är att det finns en del veterinärer som lämnar yrket eller bara vill arbeta deltid.

Vad beror det på?
– Förr var veterinärer ett släkte som jobbade dygnet runt, men idag är det inte så. Dessutom känner man av de ökade kraven från djurägare på vad som ska kunna utföras och allt som skrivs och betygsätts i sociala medier. Jag har varit med om att folk slutat för att man upplever att pressen är för hård, säger Per Falk.