Lastpall i papp kan bli framtiden för gamla bruket

Av Carina Nilsson

Det tillverkas papper igen i det gamla bruket i Strömsnäsbruk igen. Men den här gången handlar det om en lastpall – av papp – som bolaget Strömsnäs förpackningar tror starkt på.
– EU vill att vi ska minska användningen av både trä och plast. Det låter konstigt i ett skogrikt land som Sverige, men i många andra länder är trä och träd en bristvara, säger Peter Stjernquist som är operativ chef i bolaget.

Pappersbruket i Strömsnäsbruk var på 1950-talet Sveriges största tillverkare av papperssäckar och på 1960-talet var det Kronobergs största arbetsgivare med fler än 800 anställda.

2005 köpte Magnus Modalen AB de nästan 30 000 kvadratmeter stora lokalerna som numera är företagshotell och bland annat rymmer två av hans egna bolag: Strömsnäs frakt och lager samt Strömsnäs förpackningar. Peter Stjernquist är operativ chef för förpackningsdelen och Mikael Heinonen är operativ chef för frakt- och lagerdelen.

Förpackningsbolaget har sedan några år tillbaka åter papperstillverkning i lokalerna. Med hjälp av olika maskiner limmar och pressar företaget ihop flexibla skydd för transporter, bland annat en lastpall i återvunnen papp.

– Idag finns det lastpallar med retursystem, där man återanvänder träpallar flera gånger vilket fungerar bra. Men det finns också många träpallar som bara används en enda gång. Det är lastpallar av ganska dålig kvalitet som oftast bara slängs eller eldas upp efter användning, säger Peter Stjernquist.

Peter Stjernquist visar hur lasten kan skyddas med ett kantskydd. Foto: Carina Nilsson

När EU nu genomför omfattande regleringar för att drastiskt minska användningen av engångsplast, samt ställer högre miljö- och spårbarhetskrav på träprodukter för att motverka avskogning, så tror Peter att deras pall har framtiden för sig.

– I Sverige har vi gott om skog, men i många andra europeiska länder är trä en bristvara. En hel del av de träpallar som inte går i retur, kan bytas ut mot vår produkt som går att återvinna många gånger om. Två-tre veckor efter att vår pall har slängts så står det en ny pappersrulle här och inom fyra veckor finns det en ny lastpall.

För exempelvis en matvarubutik, som har ett ständigt varuflöde, finns det ytterligare en fördel menar Peter.

– Vår lastpall kan gå rakt ner i komprimatorn vilket sparar mycket utrymme.

Lastpallen i papp kan också beställas med olika mått. Det skapar miljöfördelar vad gäller transporterna berättar Mikael Heinonen.

– De största miljöfördelarna får vi om vi kan fylla bilarna så mycket som möjligt och minimera antalet resor. Kan man skräddarsy lastpallarna så optimerar man frakten ytterligare, säger han.

Pallen i papp klarar 1200 kilos tryck och väger endast tre-fyra kilo.

Honeycomb har både hämtat mönster och namn från naturen. "Naturen har gjort den bästa uppfinningen, mönstret gör materialet väldigt stabilt" säger Peter Stjernquist. Foto: Carina Nilsson

– Handlar det om flygfrakt, som kan kosta 200 kronor kilot, så sparar man mycket pengar med vår pall. Pallen tåler fukt, omlastning och att hanteras långa sträckor. Den väger betydligt mindre än en vanlig pall så den blir även lättare för personalen att hantera, men den klarar inte regn, säger Peter.

Både Peter och Mikael tycker det är roligt att det finns papperstillverkning i brukslokalerna igen och de hoppas att det ska bli mer i framtiden.

– Vi samarbetar mycket och kan lösa lagerhållning, förpackning samt leverans i rätt tid och till rätt plats, säger Mikael.

– Med tanke på hur många lagerhubbar det finns i närheten och att vi är mitt emellan E4 och E6 så borde det finnas potential, säger Peter.

Fakta:

Under 2022 genererade EU-invånare ca 186 kg förpackningsavfall per person, varav 36 kg kom från plastförpackningar. Det mesta av plastförpackningsavfallet i EU förbränns, vilket orsakar betydande växthusgasutsläpp. Förpackningar orsakar också mer än hälften av den marina nedskräpningen.

EU-länderna har därför antagit en ny förordning som syftar till att minska förpackningsavfallet och skapa en marknad för återvunnet material.

Naturvårdsverket har nu fått i uppdrag av regeringen att lämna förslag på hur det svenska regelverket ska anpassas efter EU-förordningen.

Avfallet ska minska med 5 % per invånare till 2030, 10 % till 2035 och 15 % till 2040.

Mouffak Abbas, Anas Ghairli, Masoud Abdouaher, Hans-Erik Werner och Tony Sellbjer jobbar alla med att tillverka pappersprodukter i det gamla pappersbruket i Strömsnäsbruk. Foto: Carina Nilsson

[billed5]

Bolaget gör även lösa fötter till pallarna som kan användas för sig. Foto: Carina Nilsson

Mikael Heinonen berättar att lastbilarna körs med bränsle med reduktionsplikt och att de flexibla lastpallarna gör det enklare att fylla bilarna för att spara mil. Foto: Carina Nilsson

Bolaget tillverkar också pallmedar, som går att limma på föremål som ska transporteras. "Man gör sin egen lastpall helt enkelt" säger Peter Stjernquist. Foto: Carina Nilsson