Korna gör gården självförsörjande på el
Av Carina Nilsson
I mitten av januari driftsatte Våxtorp lantbruk sin nya biogasanläggning. Med hjälp av gödseln från 780 djur blir gården självförsörjande på både el och värme samtidigt som anläggningen bidrar till stabilitet i elnätet.
Genom biogasanläggningen blir gården självförsörjande på el och kan även mata ut ett stort överskott av miljövänlig energi till elnätet när den är i full drift. Foto: Carina Nilsson
Det är en kall januaridag och elpriset i elområde 4 ligger på årshögsta med nära tre kronor per kilowattimme som högst. Men sedan en dryg vecka tillbaka är elpriset ett mindre bekymmer på Våxtorp lantbruk – det var nämligen då de driftsatte den nya biogasanläggningen.
Gården drivs av Anders och Katarina Nilsson tillsammans med sönerna Oskar Nilsson och Filip Nilsson.
– Vi hade funderat på biogas i flera år och för tre år sedan lämnade vi in en ansökan för att få miljötillstånd. Syftet var att kunna bli självförsörjande på el och värme men också för att gödseln som ska ut på åkrarna blir en bättre produkt efter att ha passerat biogasanläggningen. Framför allt luktar det mindre, säger Anders Nilsson.
Bränslet i anläggningen är både flyt- och fastgödsel från gårdens 780 djur. Genom olika processer omvandlas gödseln till gas som sedan blir till el. Spillvärmen som blir vid själva rötningen används för att värma bostadshus, personalutrymmen med mera.
Den röda byggnaden är rötkammaren där kornas gödsel omvandlas till gas. Foto: Carina Nilsson
– Anläggningen ska kunna producera över 700 000 kWh per år vid full drift. Vi använder själva cirka 320 000 kWh, det är framför allt kylningen av mjölken som drar mycket energi. Den el som vi inte själva använder blir miljövänlig energi som matas ut i elnätet, säger Oscar Nilsson.
En av fördelarna med biogas är att den ger en jämn tillförsel av el till ledningsnätet.
– Anläggningen matar ut mellan 70-75 kilowatt varje timme just nu men maxkapaciteten ligger på 110 kilowatt. En av fördelarna jämfört med sol- och vindenergi är just att man får en jämn tillförsel dygnet runt, säger Anders.
Biogasanläggningen innebar en investering på cirka tio miljoner kronor. En del av pengarna kommer från Klimatklivet som är ett investeringsstöd från Naturvårdsverket för att minska koldioxidutsläppen.
Biogasanläggningen förvandlar kobajs till miljövänlig energi. Foto: Carina Nilsson
Anläggningen ska återbetala sig på tio år enligt kalkylen.
– Beräkningarna gjordes innan elpriserna började sticka i väg på allvar så idag ser kalkylen ändå bättre ut. Men den största vinsten för oss är att vi får en annan stabilitet genom att vara självförsörjande på el, vi har haft grymt höga elräkningar det senaste året, säger Anders.
Hur många år biogasanläggningen kan vara i drift vet de inte riktigt i dagsläget.
– Vi kommer nog att behöva byta ut delar efterhand, ungefär som man servar och byter ut saker på en bil. Biogasen i Laholm har varit i gång i 30 år nu så förhoppningsvis har den en bra livslängd om man sköter den väl. De senaste åren har anläggningarna också utvecklats och tekniken har blivit bättre, säger Anders.
Starten av anläggningen har fungerat som den ska, bortsett från vissa barnsjukdomar.
– Det handlar också om att vi behöver lära oss. Man kan jämföra med en bil igen, man har inte koll på alla funktioner direkt när man köper en ny bil. Men på sikt räknar vi med att behöva lägga en timme per dag på underhåll och kontroll, säger Anders.
Att biogasen nu är i gång innebär också ett lite lugnare liv på gården.
– Ibland har man gått upp klockan fyra för att starta några pumpar när elen är billig. Nu kanske vi inte behöver ha riktigt samma koll på timpriset. Men framför allt känns det bra att vi också kan bidra med elproduktion, i det här läget känns varenda kilowattimme viktig, säger Anders.
Carina Nilsson