FÖRETAGANDE 2023-11-25 KL. 10:00

Därför gick Markaryd från botten till toppen

Av Carina Nilsson

Hur kan en liten Smålandskommun år efter år ligga i topp när man mäter företagsklimatet? Det undrade man på Kampradsstiftelsen och anlitade två ekonomiprofessorer från Handels i Stockholm för att ta reda på svaret. Studien presenterades nyligen på Vetenskapshuset.

Därför gick Markaryd från botten till toppen
Carin Holmquist, professor emerita, och Leif Lindmark, professor emeritus, från Handelshögskolan i Stockholm föreläste nyligen på Vetenskapshuset i Markaryd. Foto: Carina Nilsson

Carin Holmquist och Leif Lindmark är professor emerita respektive emeritus vid Handelshögskolan i Stockholm. Båda har gjort flera olika studier om företagande tidigare, de har bland annat studerat så kallade maskrosföretag, vilket syftar på nystartade och framgångsrika företag i Norrlands inland.

– När vi fick frågan från Kampradsstiftelsen om vi ville göra en studie över det goda företagsklimatet i Markaryd, och vad andra kommuner kan lära från det, sade vi självklart ja. Det lät spännande, säger Leif Lindmark.

– Man ska komma ihåg att företagsklimatet har inte alltid varit bra i Markaryd. Runt millennieskiftet låg Markaryd i botten, men 2002 fick man en ny kommunledning och en ny näringslivschef. Allt sedan dess har man stadigt jobbat sig uppåt och därefter lyckats hålla sig kvar, säger Carin Holmquist.

De båda forskarna har byggt sin studie på djupintervjuer med 35 personer. De intervjuade är såväl företagare som politiker och tjänstemän från kommunen och regionen.

– Vi slogs av den öppenhet som finns här. Ingen tackade nej till att vara med på en intervju och ingen sade att vi inte fick spela in intervjuerna. Det fanns också en stor tillgänglighet och serviceanda, folk var snabba med att svara och hjälpa till, säger Carin Holmquist.

– Vi upplevde också att det finns en stor ödmjukhet och en öppenhet för oliktänkande. Man har samma mål men kan ta olika vägar mot målet, säger Leif Lindmark.

Tillväxt Markaryd är ett forum där kommunen och företagare har en ständig dialog. Foto: Carina Nilsson

Några andra saker som forskarna slogs av var att kommunen och näringslivet har hittat former för att hålla en ständig dialog och att det hela tiden tydliggörs vad kommunen kan göra och vad näringslivet kan göra.

– I detta finns det en anda av att hjälpas åt och en vilja att stötta varandra lokalt innan man tittar på andra alternativ. Men man har också rollfördelningen klar för sig, säger Leif Lindmark.

De båda professorerna konstaterar också att det finns vissa organisationer och nyckelpersoner som har betytt mycket för att vända utvecklingen. Bland annat Tillväxt Markaryd och c/o Markaryd.

– Tillväxt Markaryd består av sju styrelsemedlemmar – sex företagare och näringslivschefen. De håller flera olika möten med runt 150 deltagare där man utbyter erfarenheter, lyfter olika saker och kan få råd. Det finns en formell apparat för att kunna föra en ständig dialog och det är korta snabba inlägg, där ingen tillåts stå och mässa, säger Leif.

Forskarna konstaterar också att några personer har haft extra stor betydelse för att utvecklingen vände i kommunen.

– Två av dem är kommunrådet Bengt Germundsson och Nibes vd Gerteric Lindquist. De har varit starka ledare och blivit positiva förebilder för andra. Av betydelse för det goda företagsklimatet har också varit den förra och den nuvarande näringslivschefen i Markaryd – Bengt-Göran Söderlind och John Karlsson, säger Carin.

Hon konstaterar att det har utvecklats ett klimat i Markaryd där man hjälper varandra och tillåter varandra att lyckas.

– Nibe och personer verksamma i Nibe och i andra företag har också gett tillbaka till bygden och blivit samhällsbyggare. Nibe har investerat i Vetenskapshuset och förre HR-chefen Benny Torstensson har byggt Musikhuset för egna pengar. Tillsammans med två andra personer, som också varit verksamma i Nibe, har han renoverat Hembygdsparken och det finns fler exempel på privatpersoners samhällsengagemang, säger Carin.

Sammanfattningsvis konstaterar de båda ekonomiprofessorerna att Markaryds motto ”Tillsammans gör vi varandra bättre” är ett motto som också kan gälla för andra kommuner i landet.

– I Markaryd är det inte bara en slogan med tomma ord, utan man har visat att det är genom att agera tillsammans som man kan utveckla ett bra lokalt företagsklimat, säger Carin Holmquist och Leif Lindmark.

Fakta:

Mätningen som refereras till är Svenskt näringslivs årliga ranking av företagsklimatet i landets kommuner.

Familjen Kamprads stiftelse har till ändamål att stödja, stimulera och belöna utbildning och vetenskaplig forskning på ett sådant sätt att entreprenörskap, miljö, kompetens, hälsa och social utveckling främjas.

Stiftelsen kan även stödja hjälpverksamhet bland behövande äldre för att öka livskvaliteten. Genom fokus på genomförande är ambitionen att resultat snarast och med kostnadseffektivitet ska kunna komma de många människorna till del.