Föreningen som blir viktigare i kris

Av Johan W Jönsson

Föreningen Norden bildades 1919. 1943 bildades lokalavdelningen i Laholm på initiativ av dåvarande borgmästare Axel Malmquist. Verksamheten är fortfarande aktiv och varje år firas Nordens dag.
– Vid kriser och när ett gemensamt yttre hot uppenbarar sig. Då behöver vi våra grannar, kommenterar Ingemar Nilsson, som författat föreningens jubileumsskrift.

Vid Nordens dag hissades samtliga fem nordiska flaggor av kommunen längs Lagan nedanför rökeriet. Nio av föreningens medlemmar njöt i fulla drag och fikade sedan.

Föreningen Norden finns i samtliga nordiska länder. De norska och danska föreningarna bildades också 1919. 1922 bildades en isländsk förening och 1924 grundades föreningen Norden i Finland.

Ifjol tog föreningen fram en skrift om lokalavdelningen i Laholms 80-åriga historia. Skriften innehåller cirka 60 bilder och har 35 sidor. Den går att köpa på Fair Trade shop i Laholm.

Glansperioden inföll under 10–15 år runt sekelskiftet med höga medlemstal och omfattande vänortsutbyte. Medlemsantalet är idag på runt 80 medlemmar. Engagemanget är fortfarande stort.

Fakta om Föreningen Norden och Nordens dag

Föreningen Norden

Den svenska Föreningen Norden grundades 1919. De norska och danska föreningarna bildades samma år. Tre år senare, 1922, bildades en isländsk förening och 1924 grundades föreningen Norden i Finland. Första världskriget där de nordiska folken hänvisades till varandra väckte ett intresse för sammanhållning och stärkte känslan av gemenskap mellan länderna. 

Det andra världskriget gav ny kraft åt den nordiska gemenskapskänslan och därmed också åt Föreningen Norden. Antalet lokalföreningar och medlemmar steg snabbt. Föreningen spelade, särskilt under 1950-talet, en aktiv politisk roll vid grundandet av de nordiska institutionerna och var dessutom en drivande kraft för gemensamma reformer.

Föreningen Norden finns i alla de nordiska länderna. I Sverige hade föreningen under fjolåret ca 5 700 medlemmar i 80 lokalavdelningar fördelat på 22 distrikt. 

Föreningen Norden i Laholm

Lokalavdelningen i Laholm bildades 1943 på initiativ den dåvarande borgmästaren Axel Malmquist. Föreningen tog ifjol fram en skrift om dess 80-åriga historia.

Glansperioden inföll under 10 – 15 år runt sekelskiftet med höga medlemstal och omfattande vänortsutbyte. Sjunkande medlemstal under de senaste 20 åren och mindre vänortsutbyte men fortfarande stort engagemang. Medlemsantalet har under de senaste åren legat ganska stabilt på 75 – 80 medlemmar. Vänorter är Møn-Vordingborg i Danmark och Ørsta-Volda i Norge.

Verksamheten består bland annat av följande:

Resor till Norge, Danmark och södra Sverige har genomförts under de två senaste åren

Regelbundna utflykter till olika besöksmål, företrädesvis inom närområdet

Fortlöpande studiecirklar om de nordiska och baltiska länderna

Föredragsverksamhet

Deltagande i den nordiska litteraturveckan

Nordens Dag

Nordens dag firas den 23 mars varje år för att uppmärksamma det nordiska samarbetet, vilket förstärktes genom Helsingforsavtalet som undertecknades denna dag år 1962. Dagen brukar ofta även uppmärksammas av Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet. 

Syftet med Helsingforsavtalet var att fördjupa samarbetet mellan de nordiska länderna på olika områden. Avtalet håller nu på att skrivas om för att bättre motsvara dagens situation.

Det nordiska samarbetet behöver stärkas i en orolig tid

Svenskarnas oro för omvärldsläget är rekordstort enligt en aktuell undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Den säkerhetspolitiska situationen i vårt närområde är det som oroar mest. 

Under de senaste åren, efter Rysslands invasion av Ukraina, har säkerhetsläget i Norden försämrats drastiskt. Nu börjar det återigen talas om vikten av nordiskt samarbete. Då blir Föreningen Nordens arbete med att etablera och fördjupa mellanfolkliga relationer över gränserna i Norden än mer betydelsefullt. De nordiska länderna är små var för sig, men tillsammans utgör man en stark och nära gemenskap. En samordnad försvars- och säkerhetspolitik som nu utformas inom Norden kan underlätta samarbete även inom andra områden. Bland annat har det genom det gemensamma NATO-medlemskapet ställts krav på förbättrade väg- och järnvägsförbindelser mellan de nordiska länderna.

I tider av välstånd och fred är vi benägna att ta för givet att tillvaron alltid ska fungera. Vid kriser och när ett gemensamt yttre hot uppenbarar sig då inser att vi har behov av stöd från våra närmaste. Då behöver vi våra grannar. 

Fakta: Ingemar Nilsson, Föreningen Norden Laholm