laholmstidning.se

Kommunen tog rondseger i slaget om Potatisåkern

Sat, 29 Aug 2026 13:06:00 +0200

Den omstridda marken i hörnet av Kustvägen och Kolonivägen har varit föremål för tvister i snart sju år.

Kommunen vill göra det möjligt för exploatören och mellbystrandsbon Bo-Göran Karén att bygga ett 20-tal seniorbostäder och samtidigt reservera mark för en framtida kommunal förskola.

För motståndarna handlar det om att bevara områdets karaktär och stoppa en exploatering de menar får stora konsekvenser för närmiljön.

Striden såg ut att vara vunnen när Mark- och miljööverdomstolen hösten 2024 rev upp detaljplanen. Men segern blev kortvarig.

Kommunen gjorde om planhandlingarna, antog detaljplanen på nytt förra året och hamnade åter i domstol sedan grannar, företag och föreningar överklagat beslutet.

Detaljplanearbetet har pågått så länge att nya bostäder hunnit byggas, längs med Kustvägen, sedan Laholms kommun tog det här flygfotot. Foto: Laholms kommun

Nu är domen här och det är Karén och Laholms kommun som drar det längsta strået.

Mark- och miljödomstolen i Vänersborg avslår samtliga överklaganden som prövats i sak. Motståndarna har bland annat pekat på översvämningsrisker, trafiksäkerhet, bebyggelsens höjder och påverkan på grönområden. Domstolen anser inte att något av det som nu förts fram ger skäl att upphäva detaljplanen.

Samtidigt konstaterar domstolen att den brist som fällde planen för två år sedan nu är avhjälpt. Då ansåg de att kommunen inte tillräckligt tydligt redovisat hur befintliga vägservitut skulle hanteras när planen genomförs.

– Nu har vi åtgärdat den felande länken från det förra beslutet. Vi får väl se om den blir prövad i överdomstolen, men det känns hoppfullt, säger kommunstyrelsens ordförande Ove Bengtsson (C).

Kommunrådet har full förståelse att motståndarna till detaljplanen inte är lika glada.

– När det tas fram en plan i ett bebyggt område så är det självklart att det finns de som har synpunkter när det sker en förändring. Samtidigt tycker jag vi gjort vad vi kunnat för att den här planen ska smälta in bra i den miljö som finns, säger Ove Bengtsson.

Mellbystrandsbon Bo-Göran Karén har väntat länge på grönt ljus för sitt bostadsprojekt. Han tar inte ut något i förskott, utan inväntar eventuella överklaganden innan han firar. Foto: Rickard Gustafsson/Arkivbild

Efter att ha väntat i nästan ett år på besked från domstolen är Bo-Göran Karén nöjd med utslaget.

– Jäkligt positivt för mig! Men det finns tid att överklaga så jag ligger lågt med firandet, men det var värt väntan när man fick det här beskedet.

84-åringen har i decennier drömt om att bebygga ”Potatisåkern” och är fast beslutsam att genomföra bostadsprojektet när juridiken är överstökad.

– Det är icke tu tal om det! Jag har lagt ned sju år och en hel del pengar på det så jag ger mig inte och det finns också en efterfrågan på de här bostäderna. Senaste året är det ju inte mitt projekt som kritiserats utan kommunens, men eftersom projekten ligger inom samma detaljplanerade område hänger allt ihop, säger Bo-Göran Karén.

Domen kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen senast den 11 september.

LÄS MER: Detaljplan för Potatisåkern antagen – fullmäktige sa ja

LÄS MER: Bostadsrättsförening protesterar mot högt förskolebygge

LÄS MER: Frustrerad och förbannad över kommunens förskoleplaner

LÄS MER: Dröm från 60-talet kan bli bostäder i Mellby

]]>

”Hök finns i mitt hjärta” – nu lämnar Anette för Frankrike

Sat, 29 Aug 2026 06:00:00 +0200

Det är med blandade känslor Anette Silfwerapel lämnar Höks pastorat. Hon har varit kyrkoherde sedan hösten 2023, men nu går en gammal dröm i uppfyllelse.

– Jag älskar Höks pastorat på riktigt. Det har varit tre fantastiska, ibland arbetsamma år. Hök finns i mitt hjärta, säger hon.

Den nya tjänsten är placerad vid Svenska kyrkan i södra Frankrike och Monaco, med verksamhet bland annat i Villa Ingeborg i Cagnes-sur-Mer på franska Rivieran. Där väntar en betydligt mindre organisation än den hon lett i Höks.

– Jag och musikern är de enda anställda. Sedan är det bara frivilliga som arbetar med allting på sin fritid.

Anette Silfwerapel är tacksam över tiden i Höks pastorat och ser fram emot att lämna för drömtjänsten i Frankrike. Foto: Mikaela Jacobsson

Just det sättet att vara kyrka på är något hon ser fram emot.

Svenska kyrkans utlandsförsamlingar har en särskild funktion för svenskar som bor eller vistas utomlands, menar Silfwerapel.

– Det finns en trygghet och en trygg plats med kyrkan. Den står för någonting gott när man är långt hemifrån.

Hon tror också att svenska traditioner kan få en större betydelse när man befinner sig utomlands.

– Man firar kanske våra svenska högtider lite mer för att känna att man kan behålla det svenska. Det är viktigt när du inte har det hela tiden runt omkring dig.

Anette Silfwerapel har trivts väl i Höks pastorat. Hon lämnar inte för att hon vantrivs utan för något annat. Foto: Mikaela Jacobsson

Drömmen om Frankrike är långt ifrån ny. Redan 2008, när hon ännu inte var färdig präst, besökte hon Stillegården där Svenska kyrkan hade sitt kyrkorum.

Där pratade hon med kyrkoherden i församlingen och fick en tydlig känsla.

– Då tänkte jag: ”Här ska jag bli kyrkoherde en gång.”

Nu blev det inte en kyrkoherdetjänst, utan en tjänst som församlingsherde. Men platsen och landet har funnits kvar i hennes tankar sedan dess.

Tjänsten har varit utannonserad tidigare, men familjesituationen har inte gjort det möjligt att söka. Nu var läget ett annat. En tonåring följer med till Frankrike och maken har möjlighet att arbeta delvis på distans.

– Helt plötsligt så blev det. Jag var lite i chock över att det klaffade och att jag faktiskt fick tjänsten.

Det finns dessutom en personlig koppling till landet. Silfwerapel har tidigare varit au pair utanför Paris och beskriver hur hon då föll för den franska kulturen, människorna, maten och språket.

– Det har funnits en längtan hos mig att få bo i Frankrike.

Hon talar dessutom nästan flytande franska och har genom många semesterresor fått en god känsla för landet.

– Kulturen känns inte främmande för mig. Jag vet lite grann hur det fungerar och det är en trygghet. Det är mycket i Frankrike som tilltalar mig, ler hon.

När Silfwerapel kom till Höks pastorat var hon oerfaren som kyrkoherde. Uppdraget omfattade nio kyrkor, fyra församlingsråd och en stor organisation.

– Jag var helt grön när jag tog över Höks pastorat.

Anette Silfwerapel i Hasslövs kyrka. Foto: Johan Jönsson

Tre år senare konstaterar hon att hon har lärt sig mycket – både om organisationen och om sig själv.

Hon lyfter särskilt fram stödet från kyrkorådet och de förtroendevalda.

– Deras kunskap och omsorg har varit otroligt viktig.

Bland minnena finns också de uppskattade jul- och påskspelen, där både medarbetare och barn engagerats. Silfwerapel hoppas att spelen ska leva vidare även efter hennes avsked.

Samtidigt har åren innehållit svåra stunder. Som kyrkoherde och präst har hon mött människor i sorg och kris. Ett av de mest smärtsamma tillfällena var när ett barn hittades avlidet utanför Hishult sommaren 2025. Händelsen berörde inte bara familjen utan hela bygden.

– Människor är väldigt nära varandra här. Man lever i byarna, man vet vem man är och man känner varandra. När det händer en otroligt smärtsam sak påverkar det också en by med människor.

Silfwerapel beskriver det som fint att pastoratet kunde finnas där för familjen och församlingsborna i den svåra situationen.

Även Hishults kyrka har varit en stor utmaning under hennes tid som kyrkoherde. Kyrkan stängdes 2025 efter att allvarliga problem upptäckts i takkonstruktionen, med risk för att taket skulle kunna rasa.

En annan uppmärksammad fråga var konflikten kring en anställd som också var deltidsbrandman. Silfwerapel beskriver den typen av situationer som en del av att ha verksamhets- och arbetsgivaransvar.

– När man har en verksamhet och ett verksamhetsansvar kommer det alltid situationer där man kanske inte är överens. Man har olika perspektiv och ibland krockar perspektiven.

Anette tackas av kyrkorådets ordförande Erling Cronqvist. Foto: Mikaela Jacobsson

Men det är inte de tuffa frågorna som får henne att lämna.

– Jag lämnar inte för att jag vantrivs där jag är i dag, utan för någonting nytt och annat.

Höks pastorat beskriver hon tvärtom med stor värme. När den nya tjänsten blir verklighet finns också en möjlighet att stanna länge. Sedan omorganisationen av Svenska kyrkan i utlandet är tjänsten lokalanställd och tillsvidareanställd, snarare än ett tidsbegränsat utlandsförordnande.

– Jag har en ingång i tjänsten att jag ska stanna där till pension. Men du vet inte vad som händer.

Först väntade dock avskedet från Höks pastorat. Den officiella avtackningen hölls förra söndagen.

Den 1 september börjar hennes nya tjänst. Anette är redan på plats i Frankrike när detta publiceras.

Och även om framtiden nu finns på den franska Rivieran är banden till södra Halland starka.

– Jag känner väldigt starkt för Höks pastorat. För mina medarbetare och för alla församlingsbor.

Anette Silfwerapel på sin sista gudstjänst i Höks pastorat. Foto: Mikaela Jacobsson

]]>

Han dräglade över huset i 30 år – nu prisas förvandlingen

Fri, 28 Aug 2026 17:00:00 +0200

När Föreningen Gamla Laholm delar ut årets byggnadsvårdspris är det ett projekt som kombinerar bevarande med ett helt nytt användningsområde som står i centrum. I kvarteret Jungfrun 1 har gamla lagerbyggnader byggts om till bostäder – utan att den historiska miljön gått förlorad.

– Vi tyckte att detta stack ut i år. Definitivt, säger Sven Palmkvist, vice ordförande i Föreningen Gamla Laholm.

I föreningens motivering lyfts särskilt gårdsmiljön fram. Samtliga uthus och kullerstensbeläggningen har bevarats. Dessutom har återvunnet material från fastigheten använts både i renoveringen och i en nybyggnation.

Det är just kombinationen av att ta tillvara det gamla och samtidigt förädla fastigheten som föreningen har fastnat för.

– Det gäller ju något som har skötts i en byggnation och förädlat den. Och det tycker vi är gjort här, säger Sven Palmkvist.

Bakom projektet står Kalle Klinker. Han hade länge fascinerats av fastigheten innan den kom ut till försäljning 2019.

– Jag har gått här flera gånger och i trettio år har jag dräglat över huset, berättar han.

Föreningen Gamla Laholms vice ordförande Sven Palmkvist flankeras av Kalle och Monika Klinker som sitter i bostadsrättsföreningens styrelse. Kalle var även byggherre för kvarteret. Foto: Johan Jönsson

Klinker såg möjligheten att skapa centrala bostäder i Laholm samtidigt som byggnadernas karaktär kunde bevaras.

– Bygga nya hus är ingen konst. Men att få till det här…, säger han.

Tidigt i processen tog han kontakt med Länsstyrelsen och presenterade planerna på att göra bostäder av det gamla spannmålslagret. Beskedet var positivt, men med en tydlig förutsättning: utsidan skulle hanteras varsamt.

Det har inneburit en rad kompromisser under vägen. När takfönster inte godkändes blev kupor ett alternativ på en del av byggnaden. På andra ställen har man i stället valt att låta bostäderna vara öppna upp till nock.

Att renovera gamla hus har samtidigt inneburit att arbetet sällan gått exakt enligt ritning.

– Den ena enheten är inte den andra lik. Och bygger man i gamla byggnader så blir det överraskningar hela tiden, säger Klinker.

Ing-Britt Ottosson trivs i hennes och maken Rolands lägenhet i Kvarteret Ljungfrun. Rymden är härlig i makarnas boende. Foto: Johan Jönsson

Det är inte mycket som är helt vinkelrätt eller vågrätt i de gamla byggnaderna. Därför har tålamod och hantverksskicklighet varit avgörande.

Projektet omfattar totalt elva enheter – tio lägenheter och en butikslokal.

De boende har i flera fall kunnat vara med och påverka utformningen av sina lägenheter. Ing-Britt Ottosson och hennes man Roland är två av de boende och uppskattar möjligheten att sätta sin egen prägel på bostaden.

– Vi har fått vara med och bestämma allting, vilken köksinredning vi ska ha och allt, säger Ing-Britt Ottosson.

Även planlösningen kunde anpassas. Lägenheten som från början var tänkt att delas upp i två bostäder hade riskerat att bli mörk eftersom fönster bara finns åt ett håll. Genom att tänka om skapades i stället en lösning som Ottossons är mycket nöjda med.

Projektet påbörjades efter köpet 2019 och de sista bostäderna var färdiga för inflyttning 2024. Vägen dit har varit långt ifrån självklar. Bland annat var det svårt att få traditionell bankfinansiering till projektet, vilket gjorde att alternativa lösningar fick hittas.

– Konventionella banker trodde inte på projektet, säger Klinker.

I dag är han desto mer nöjd.

– Fantastiskt nöjd. Och framför allt att det blev så trevliga köpare.

Föreningen Gamla Laholm har delat ut sitt pris för god byggnadsvård sedan 2018. Tidigare pristagare har bland annat varit fastighetsägare som varsamt vårdat äldre bostadshus, Laholms missionsförsamling för missionshuset på Ryssgatan och den samlade bebyggelsen vid Stadstjänarebacken.

– Vi hade flera alternativ. Det brukar vi ha. Det finns många som kan belönas på det här viset. Men vi tyckte att denna stack ut i år, säger Sven Palmkvist.

För Kalle Klinker återstår nu bara att hitta en lämplig plats för den plakett som hör till priset.

– Den ska sitta utåt gatan så att den syns tydligt, säger han.

Fakta:

Tidigare pristagare:

2018 Kerstin & Karl-Ove Bengtsson, Tellska huset i korsningen Storgatan-Vingesgatan

2019 Ingrid & Björn Hansen, fastigheten i korsningen Gamlebygatan-Evas gränd

2020 Agneta Larsson & Lars Rudin, Lönngården i korsningen Skolgatan-St Clemens gränd

2021 Laholms missionsförsamling, Missionshuset på Ryssgatan

2022 Den samlade bebyggelsen vid Stadstjänarebacken

2023 Laholms kommun och Kommunfastigheter AB, renoveringen av tingshuset

2024 Håkan Dahl, fastigheten Doktorn 5

2025 Laholms kommun och Kommunfastigheter AB, renoveringen av rådhuset

]]>

Märak gjorde succépremiär i Östra Karup

Fri, 28 Aug 2026 15:00:00 +0200

Över 200 personer sökte sig till bygdegårdens trädgård när den samiska artisten hade premiär för sin nya bygdegårdsturné – och samtidigt spelade samtliga låtar från sitt kommande album inför publik för allra första gången.

Sensommarkvällen visade sig från sin bästa sida och skapade en perfekt inramning för en spelning som blev både intim och personlig.

Med Louice Ottosson på elpiano bjöd Maxida Märak på finstämd sång och nya låtar med starkt personligt innehåll. Mellan låtarna berättade hon spontant om sin hembygd, sina samiska rötter och sin morfar. Hon pratade också om det vackra och sorgliga i att åldras, gav rasismen en känga och berörde klimatfrågan – utan att vilja framstå som någon stereotyp ”trädkramare”.

– Det känns otroligt! Jättekul! Väldigt fin publik och varmt mottagande, säger Maxida Märak efter spelningen.

Bygdegårdsföreningens ordförande Johanna Lundqvist Björn hälsar publiken välkommen. Foto: Johan Jönsson

Att för första gången framföra hela den nya repertoaren inför publik var hon på förhand något spänd inför.

Men premiären blev tryggare än väntat.

– Det var faktiskt oväntat tryggt. Jag tror att låtarna gör sig jättebra på en sådan här turné. Vi har bara väntat på att få ha publik, om man säger så. Det var det som behövdes.

Den nya musiken är personlig och låtarna fungerar därför särskilt bra i den mindre miljön.

– Det är verkligen en inblick i mitt liv och mina tankar. Det är personligt. Jag kan nog inte skriva på något annat sätt.

Maxida Märak på scen vid Östra Karups bygdegård. Foto: Johan Jönsson

Första singeln från albumet heter ”Mission” och är en av låtarna som Maxida själv känner starkast för.

– Den känns väldigt, väldigt aktuell, måste jag säga.

Östra Karup var första stoppet på den bygdegårdsturné som nu tar Maxida Märak och Louice Ottosson genom Sverige. Turnén är geografiskt upplagd från söder till norr och avslutas i Boden.

För Maxida, som själv kommer från en liten ort, finns det en särskild tjusning i att spela på bygdegårdar.

– Jag älskar bygdegårdar. Jag är ju en skogsmulle, så jag är mycket hellre här än inne i stan.

Över 200 personer kom för att lyssna på Maxida Märak. Foto: Johan Jönsson

Hon tycker också att det finns en speciell berättarkultur på små orter, även när avstånden är stora.

– Det finns väldigt mycket likheter, även fast man bor så långt ifrån varandra. Det är också det som är lite berättarkulturen – att man tar den vidare utifrån sin hembygd.

Östra Karup blev hennes första möte med publiken på turnén.

– Det är kul att vara här. Det blir annorlunda beroende på var man är, hur berättelserna mottas och hur mycket folk förstår. Här är det väldigt långt ifrån min värld, och det finns en spänning i det. Jag tycker om det.

Maxida med Maria Svejd, Johanna Lundqvist Björn och Solveig Karlsson från Östra Karups bygdegårdsförening. Foto: Johan Jönsson

För Östra Karups bygdegårdsförening blev kvällen något alldeles extra.

Ordföranden Johanna Lundqvist Björn var lyrisk efter konserten.

– Det var skitbra! Det känns verkligen bra nu. Det här är det största vi gjort i bygdegårdsföreningen, log hon.

Och publiken verkade hålla med om Johannas betyg.

Efter den sista låten reste sig besökarna för stående ovationer. Kvällen avslutades med Maxidas hit ”När den vilda älven tystnar”, som spelats flitigt på radio under sommaren.

För bygdegårdsföreningen blev premiärkvällen precis den fest man hade hoppats på.

Och för Maxida Märak blev den första konserten med den nya musiken ett kvitto på att de personliga låtarna verkligen hör hemma även på de små scenerna.

Ordföranden Johanna Lundqvist Björn var helnöjd efter spelningen. Foto: Johan Jönsson

Maxida Märak på scen i Östra Karups bygdegårds trädgård. Foto: Johan Jönsson

]]>

Brutalt överfall filmades – trio åtalas

Fri, 28 Aug 2026 12:23:00 +0200

Den misstänkta misshandeln inträffade utanför ett bostadshus i Mellbystrand en natt i mitten av mars förra året.

Två män, 19 respektive 22 år gamla och hemmahörande i Ängelholms kommun, ska enligt åtalet ha dragit ut 17-åringen ur huset och attackerat honom med slag och sparkar.

Misshandeln pågick i någon minut och innan de försvann från platsen hotade gärningsmännen att han skulle ”ligga nedgrävd inom en vecka” om han gick till polisen.

17-åringen fick uppsöka sjukhus där det konstaterades att han fått en rejäl blåtira, sprucken trumhinna och skrapsår i både ansiktet och på kroppen.

Åklagaren anser att misshandeln ska bedömas som grov eftersom männen enligt åtalet visade särskild hänsynslöshet och råhet. De var två mot en och fortsatte misshandeln medan 17-åringen låg på marken.

Den tredje tilltalade är en 18-årig kvinna från Laholms kommun, flickvän till 19-åringen, som åtalas för medhjälp till grov misshandel. Enligt åklagaren ska hon via Snapchat ha tipsat de två männen var 17-åringen befann sig.

Alla tre förnekar brott.

Bland den bevisning som åklagaren kommer att lägga fram i Halmstads tingsrätt finns filmer av den misstänkta misshandeln som hittats i 19-åringens mobiltelefon samt chattkonversationer mellan de tre åtalade.

]]>

Krönika: LFK har det som krävs – men det lilla fattas

Fri, 28 Aug 2026 10:00:00 +0200

”Det kanske såg bra ut men hade du varit med i omklädningsrummet innan matchen hade inte du heller varit särskilt nöjd”, muttrade LFK:s coach.

Planen var inlägg, inspel, hörnor, frisparkar och långa inkast mot Hässleholms oerfarne målvakt. Och nej, av det sågs inte mycket i den inledande akten.

När Hässleholm sedan ställde om och enkelt gjorde 1-0 genom förre LFK:aren Ännäss Al-Hamlawi kändes det tungt. Bara drygt fem minuter senare kom även tvåan.

LFK slarvade i försvarsspelet. Ett individuellt misstag som kan hända. Ännäs blev friställd och slog in 2-0 i öppen bur ur snäv vinkel. Snöpligt!

Mål förändrar matcher och Ännäss baljor blev en biljett in i matchen även spelmässigt för topplaget Hässleholm. De billiga biljetterna får LFK sällan.

Ännäss kom igång med målskyttet under hösten i fjol och bidrog starkt till att LFK kunde hålla serieledningen helas vägen. På det spåret har Al-Hamlawi sedan fortsatt även i år.

13 mål på 16 matcher gör honom till ensam skytteligaledare i Ettan södra. Hade Ännäss hållit vad han lovade och stannat kvar om det inte gällt spel högre upp hade LFK varit högre upp i tabellen.

Al-Hamlawi är inte dominant i spelet och har inte varit överlägsen i mötena mot LFK men han har gjort tre mål. När bollen dyker upp i straffområdet är han på rätt plats och trycker dit den.

LFK:s bäste målskytt är mittfältaren Måns Andersson på fem baljor. Men han har inte kommit igång ordentligt under hösten, än. Men kan mycket väl göra det när som.

Philip Comnell har gjort tre med bud på betydligt fler. Det finns stor fotboll i anfallaren men han har inte riktigt fått ut det än. Det känns som att det finns 20 procent mer att ge där.

Men plötsligt rullar någon enkel boll in och då kan det mycket väl fortsätta. En striker är vad LFK behöver. Med Ännäss i laget hade LFK mycket väl kunnat vara ett mittenlag.

Ännäss Al-Hamlawi firar sitt 2-0-mål mot LFK. Foto: Johan Jönsson

På 18 matcher har LFK sju uddamålsförluster. Det är altså det lilla som saknas. Inte ens mot serieledande Trelleborg var Laholm chanslöst. LFK var med i matchen länge.

Att laget har kapacitet har man visat. Inte minst in matchen mot fyran Lund som man slog välförtjänt. Vid båda uddamålsförlusterna mot Hässleholm har LFK varit det bättre laget.

Ja, för i andra halvlek på vackra Österås IP tog Laholm över rejält. Fyra byten satte fart på laget som tryckte ner Hässleholm och nu börjades det mata bollar in mot straffområdet.

Inte minst Flamur Hashani, som haft problem med småskador, imponerade med sin fina vänsterfot i sitt inhopp. ”Den här matchen passade Flam perfekt”, konstaterade Wahlund.

En reducering kom genom ett inhoppar-samarbete. Hashani till Gentrit Ibishi. Närmare kom inte LFK, men visst var det nära även en kvittering och det hade varit välförtjänt.

Kan LFK ta med sig sista halvtimmen till nästa match mot tabellfemman Ariana och åter bli lite noggrannare bakåt finns alla möjligheter att ta en skalp.

Det är nära upp till säker mark och visst har Laholm möjlighet att lösa nytt kontrakt. Ett förlösande mål från rätt spelare, samma energi som sista 30 mot Hässleholm och varför inte en hållen nolla.

Ettan är bra men det är LFK också. Det är så lite som fattas och snart måste väl såväl bollen som domsluten studsa Laholms väg. Det är laget faktiskt förtjänt av.

]]>

Runes solrosor blommar för livet

Fri, 28 Aug 2026 06:00:00 +0200

Rune har drivit en liten gård utanför Traryd där han haft får och biodling. För ett antal år sedan började han odla solrosor för binas skull.

– Folk började stanna och fråga om de fick köpa blommor, men jag ville inte ha betalt utan skänkte bort dem. Men jag tänkte också att om jag planterar fler så kan fler ta av dem och då kanske de också skulle kunna skänka en slant till Cancerfonden, säger han.

Att det blev just Cancerfonden var ett självklart val då Rune har haft flera släktingar som har gått bort i cancer. Han har också drabbats själv – av malignt melanom som spred sig till lungor och mjälten.

– Jag har jobbat i Mellanöstern och i Saudiarabien och aldrig använt solkräm. Solen var ingenting man var rädd för på den tiden, säger han.

När Rune kom in för behandling fick han veta att hade han blivit sjuk fem år tidigare hade läkarna inte kunnat göra något åt hans cancer.

– Men tack vare en medicin, som två forskare fick Nobelpriset för, så blev jag bättre och idag håller det sig stabilt, säger han.

Blomfältet sköter Rune med lite hjälp av sin son Mikael Strandberg.

– Vi sår solrosorna i olika omgångar med en veckas mellanrum för att vi ska ha blommor under så lång tid som möjligt, säger Rune.

Solrosodlingen har utökats med dahlior i olika färger. Det är lite mer jobb med dem eftersom de ska grävas upp varje höst men Rune vinterförvarar dem i en jordkällare där de trivs bra. Foto: Carina Nilsson

I år har de också utökat med dahlior. Två sorter grävdes ner i marken och de röda och rosa blommorna kompletterar nu de gula solrosorna.

– Det är lite mer arbete med dahliorna, de ska grävas ner och sedan tas upp på hösten efter blomningen. Jag vinterförvarar dem i en jordkällare och det fungerar väldigt bra, alla knölarna har klarat sig hittills, säger Rune.

Att odla blommor har dock sina utmaningar. På våren täcker Rune solrosfältet med en markduk.

– Sedan kommer skatorna, de har lärt sig att dra isär duken och därefter äter de av fröna. Ett annat år fick vi mycket regn och jag hade lagt konstgödning på solrosorna som växte sig stora som ”dassalock”. Då kom det ett slagregn och alla blommorna lade sig ner eftersom de var så tunga. Det är en balansgång hela tiden när man odlar.

Hur mycket pengar det har blivit till Cancerfonden genom åren vet inte Rune.

– Jag lägger själv ut en del på solrosfrön bland annat, men det är så lite jämfört med vad jag har fått av sjukvården under min egen cancerbehandling, så jag hoppas att blomförsäljningen också har gett en slant, säger han.

Rune skänker bort solrosorna och de som vill får skänka en slant till Cancerfonden. "Det är mitt sätt att ge tillbaka" säger Rune tillsammans med sin son Mikael Strandberg.

]]>

Välkommen in i Kirke Ralphs värld

Thu, 27 Aug 2026 16:58:00 +0200

Det är färgstarkt, lekfullt och väldigt mycket Kirke Ralph.

I Laholms rådhus är det mesta på plats inför fredagens vernissage av Positiva budskap AB – en utställning som vill bjuda besökarna rakt in i Kirke Ralphs värld.

Fjärilar återkommer i lokalen. Det finns grenar, färgstarka detaljer och en särskild vägg där besökarna själva får bidra med positiva budskap. För barnen finns ett målarbord där de kan färglägga fjärilar eller skapa egna målningar på lärkträskivor.

– Vi hoppas att det blir mycket barn den här gången. I vanliga fall är det inte så många barn på utställningarna här i rådhuset, säger Ulrika Träff, som har arbetat med utställningen tillsammans med Daniel och Catharina Sanjay.

Kirke-konst fyller väggarna. Foto: Johan Jönsson

Utställningen visar många sidor av Kirke Ralphs konstnärskap. Här finns fotografier av hans välkända fasadmålningar, vissa där originalen inte är möjliga för allmänheten att se.

Flera av motiven har fotograferats av och skrivits ut i stort format.

Men det finns också exempel på den mer personliga konst som Kirke skapade på beställning från olika kunder.

– Han gjorde mycket skräddarsytt och personligt. Det är roligt att kunna visa den sidan också, säger Ulrika Träff.

Köp en bricka och drick Kirkes favvothe - yellow label. Foto: Johan Jönsson

Bland verken finns även en målning från Laholms Ryttarförening, från omkring 2003, som många hästmänniskor lär känna igen.

En viktig del av utställningen kommer från Kirke Ralphs familj.

Dottern Sandra Ralph har lånat ut konst och skänkt ett stort antal av sin pappas skisser. Drygt 20 krokiskisser har valts ut, ramats in och ska säljas till förmån för Kirke Ralph-stipendiet.

Skisserna är gjorda på en mängd olika material – bland annat skyltpapper och gamla tapeter.

– Man skulle kunna rama in mycket mer, men vi tänker att det är roligt om folk vill ha ett minne efter Kirk, säger Ulrika Träff.

En av de större krokimålningarna i utställningen är också inlånad från Sandra.

Kirkes klassiska basker. Foto: Johan Jönsson

Hon har dessutom bevarat en målad dörr som Kirke gjorde under tiden hon arbetade på Shell. När verksamheten försvann tog Sandra med sig dörren till sin nya arbetsplats på Liljekvists, där den fortfarande finns.

På utställningen finns också några av Kirke Ralphs mest personliga tillhörigheter: hans gamla staffli, palett och den klassiska baskern.

– Baskern finns med, så klart. Det var väl hans favoritplagg, säger Ulrika Träff.

I det mindre rummet finns en separat utställning med de sju konstnärer som hittills fått Kirke Ralph-stipendiet: Pernilla Månsson, Linus Lundberg, Sussanne Snoeck, Camilla Storm, Anders Ölund, Eric Bronelius och Ronak Rabiee.

Här visas deras verk tillsammans med stipendiemotiveringarna.

– Kirkes anda lever vidare genom stipendiaterna, säger Ulrika Träff.

Tanken är att stipendiet ska vara en fortsättning på Kirke Ralphs eget engagemang för att hjälpa och lyfta andra konstnärer.

Den 12 september föreläser 2024 års stipendiat Eric Bronelius med rubriken Att sätta bild på det som saknar ord.

Och under finissagen den 20 september avslöjas årets stipendiat.

Kirke Ralph-stipendiaterna har ett eget rum. Foto: Johan Jönsson

Invigningsdagen inleds dessutom på Stortorget med Laholms ”Montmartre”. Under en timme målar konstnärer på plats för att hylla Kirke Ralph, samtidigt som besökarna kan bli avporträtterade eller prova på att måla själva.

Barn kan få en fjäril målad på kinden.

Det är en happening som hämtar inspiration från en liknande aktivitet som Kirke Ralph och Modesty arrangerade under Laholms stadsfest.

– Då stod ett antal konstnärer och målade här utanför bokhandeln. De sålde en del porträtt och gav bort en del. Nu försöker vi rekonstruera det för att få lite känsla av happening på torget, säger Ulrika Träff.

Även inne i utställningen väntar en fjärilsjakt för barn, där två biobiljetter står på spel.

Och på en särskild tavla får alla besökare lämna egna positiva budskap.

Skisserna är skänkta av dottern Sandra Ralph. Och de är till salu. Foto: Johan Jönsson

Idén till utställningen växte fram när Kirke Ralphs målningar i den tidigare Cecil-lokalen dokumenterades inför renoveringen. Därefter har arrangörerna efterlyst fler verk och minnen från allmänheten.

Responsen har varit stor.

– Det har kommit många och vi har inte kunnat ta in allt. En del har vi fått bilder på eller fotograferat av och en del har vi lånat in, säger Ulrika Träff.

Det innebär också att utställningen kan visa sådant som annars hade varit svårt att återse.

Kirke Ralph hade också en samhällskritisk sida i sitt konstnärsskap. Foto: Johan Jönsson

För tio år sedan gav Daniel och Catharina Sanjay ut boken Penseldrag om Kirke Ralph. Nu får dokumentationen från boken och nytt material mötas i rådhuset.

Och resultatet är en utställning som vill vara lika mycket en upplevelse som en presentation av konst.

– Vi vill att det ska kännas som att man kommer in i hans värld, säger Ulrika Träff.

Positiva budskap AB visas i Laholms rådhus 28 augusti–20 september.

Kirkes staffli. Foto: Johan Jönsson

]]>

Laholmspolisen söker vittnen till smitningsolycka

Thu, 27 Aug 2026 16:40:00 +0200

Händelsen inträffade vid 07.50-tiden tisdagen den 25 augusti.

En kvinna i 85-årsåldern som var på väg till Maxi för att handla svängde in vid första infarten till köpcentret.

– Det var precis vid bensinstationen och då kommer en mötande bil på fel sida vägen. Kvinnan tvärbromsade, väjde åt höger och körde in i en stolpe. Det blev inga personskador, men kvinnans bil fick sig en rejäl törn i fronten och skador på sidan, berättar Dan Larsson vid Laholmspolisen.

Föraren av den mötande bilen stannade inte utan försvann från platsen.

– Kvinnan blev omskakad och såg varken registreringsskyltar eller bilmärke. Vi har inte ens en lackfärg att gå på och heller inget annat att jobba med. Om någon gjort iakttagelser vid den här tidpunkten får de gärna höra av sig till Polisen, säger Dan Larsson.

Händelsen rubriceras som smitning från trafikolycksplats.

]]>

Expertens spådom slog in: Dubbelt så dyrt i somras

Thu, 27 Aug 2026 12:00:00 +0200

Samtidigt som priserna sköt i höjden så blev sommaren en klang- och jubelföreställning för de som producerar el. I elområde 4, där Laholm ingår, landade snittpriset på 90 öre per kilowattimme – nästan en fördubbling jämfört med i fjol.

Utöver det högre genomsnittspriset har sommaren präglats av enorma svängningar – från noll öre per kilowattimme som lägst till 220 öre som högst.

– Det som sticker ut är de stora variationerna. Värmeböljan och det vindstilla vädret i början av juli drev upp priserna kraftigt, medan de första veckorna i augusti var årets billigaste, säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia.

Prisskillnaderna i landet har varit slående under juni till augusti. Medan elområde 1 och 2 i norr haft ett snittpris på 35 öre per kilowattimme, har elområde 4 (SE4) i söder haft ett snittpris på 90 öre. Detta kan jämföras med förra sommarens snitt på 53 öre i SE4.

*Augusti 2026 är preliminärt och omfattar perioden till och med den 25 augusti. Källa: Bixia/Nord Pool.

De höga sydsvenska priserna förklaras av ett kontinentalt högtryck, begränsningar i ledningsnätet från norr samt förlängda underhållsarbeten på kärnkraften. Att båda reaktorerna vid Ringhals stått stilla har lämnat västkusten utan egen kärnkraftsproduktion, vilket tvingat södra Sverige att importera dyrare el från kontinenten.

Precis som Bixia flaggade för i sin sommarprognos ser även hösten ut att bli hård mot plånboken. Ett fortsatt stort underskott i vattenmagasinen – särskilt i södra Norge där nivåerna är de lägsta på 20 år – gör att elmarknaden står rustad med små marginaler. Samtidigt har de europeiska gaspriserna stigit med 60–70 procent till följd av läget i Hormuzsundet.

Terminspriserna för årets fjärde kvartal pekar nu mot strax under en krona per kilowattimme, jämfört med förra höstens faktiska utfall på 56 öre.

– Hösten ser ut att bli ovanligt dyr. De låga vattennivåerna gör oss mer känsliga för högre priser på kontinenten, där stigande gaspriser driver upp elpriset, avslutar Johan Sigvardsson.

Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB)

]]>

Vänthallen stänger – renoveras i höst

Thu, 27 Aug 2026 06:00:00 +0200

Under renoveringen ska bland annat väggar målas och golvet bytas. Tillgängligheten förbättras genom nya markeringar i golvet som ska underlätta orienteringen för personer med begränsad syn.

Även elkablar och rör ska bytas ut. Toaletten får nytt kakel och klinker, samtidigt som nya bänkar och en infotavla installeras.

– Det kommer absolut att bli fräschare för resenären att vistas i lokalen, säger Joel Åkesson, projektledare på Laholmshem.

Under byggtiden går det inte att använda vänthallen eller stationens toalett. Resenärer uppmanas också att planera sin resa med tanke på att det inte finns möjlighet att söka skydd inomhus vid oväder.

Vindskydd finns på plattformarna för både norrgående och södergående tåg.

Väggarna ska målas och golvet bytas. Foto: Johan Jönsson

Laholms kommun beklagar för eventuella besvär renoveringen medför. Foto: Johan Jönsson

]]>

Knäreds Kyckling om kritiken: ”Vi känner inte igen oss”

Wed, 26 Aug 2026 17:00:00 +0200

Organisationen Djurens Rätt har smygfilmat hos svenska kycklinguppfödare och har förmedlat filmerna till Kalla fakta. De menar att kycklinguppfödarna gör sig skyldiga till brott mot djurskyddslagen, alternativt djurplågeri eller grovt djurplågeri. De pekar också ut fyra företag i branschen: Guldfågeln, Kronfågel, Atria och Knäreds kyckling.

Djurrättsorganisationen har nu polisanmält svenska kycklinguppfödare och miljö- och jordbruksutskottet har kallat till sig landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) för att diskutera frågan. I Kalla Fakta uttalar sig också Per Jensen, professor emeritus i djurs beteende (etologi) vid Linköpings universitet:

– Min uppfattning är att de inte har ett bra liv.

Knäreds kyckling är den minsta av de fyra producenterna som pekas ut.

– Vi slaktar ungefär 1,5 miljoner kycklingar per år, vilket motsvarar en dryg procent av den svenska marknaden. 90 procent av kycklingarna kommer från våra egna gårdar så vi har stenkoll på uppfödningen i stallarna, säger Johan Karlsson.

Kritiken i Kalla faktas program handlar om den kycklingras som används: Ross 308. I programmet sägs att kycklingen växer för fort och att skelettet inte orkar bära upp kroppen.

– Vi har den kycklingras som pekas ut, det är den som används i nästan all svensk kycklinguppfödning. Men vi känner inte igen oss i det här med benfel eller att det skulle se ut så i stallarna som det gör på bilderna. Vi jobbar varje dag med att djuren ska ha det så bra som möjligt, säger Johan Karlsson.

Djurens rätt uppger att de har filmat i gårdar hos alla fyra kycklingproducenterna men Johan Karlsson har inte kunnat se något inbrott via övervakningskameror. Han kan inte heller se om det som visas i programmet kommer från deras stallar.

– Vi vill såklart också att djuruppfödning ska gå rätt till. Men så länge inte forskningen eller expertisen säger att det är fel så är det svårt att ändra. Det finns en mer långsamväxande ras men det finns inte tillräcklig efterfrågan, de flesta konsumenter tycker det blir för dyrt, säger Johan Karlsson och fortsätter:

– Vi står naturligtvis inte bakom det som visas i programmet. Men i en stor djuruppfödning kan du alltid hitta djur som mår dåligt. Men alla kycklingar besiktigas av en veterinär, som ska vara godkänd av Livsmedelsverket, innan slakt. Det tas även flera bakterieprover och det görs kontroller i stallarna. Vi kan egentligen inte fuska och vi gör allt vi kan för att värna om djurskyddet. Det är inte heller lönsamt att slarva med det här.

I programmet nämns att Norge ska fasa ut den aktuella kycklingrasen.

– Vi kan alltid ha en debatt om djurskyddslagstiftningen och människor har all rätt att tycka och tänka kring det. Men så länge inte vetenskapen säger att vi ska ändra något är det svårt att göra det. Norge är inte heller med i EU vilket innebär mindre konkurrens, säger Johan Karlsson.

]]>

Här får barnen skapa utan filter

Wed, 26 Aug 2026 11:00:00 +0200

– Det är jätteroligt att det varit så stort intresse. Vi hade tänkt att ha runt åtta deltagare, men vi fyllde på till elva. Tyvärr var det ändå några vi fick säga nej till, då det skulle blivit för trångt annars, säger Helena Hjälmefjord.

Tillsammans med Sussanne Snoeck ligger hon bakom kollot. Tanken är inte att barnen ska prestera eller skapa något perfekt. Det viktiga är själva processen – att våga prova, fantisera och uttrycka sig.

– Vi tycker det är viktigt att kreativiteten kommer fram. Då kommer man in i ett flöde och får vara kreativ. Fantasi och flöde, säger Sussanne Snoeck.

Konstkraft Laholm arangerar sitt första konstkollo i det gamla krukmakeriet i Laholm. Foto: Johan Jönsson

Första dagen stod keramiken i centrum. Med inspiration från konstnären Lisa Larson fick barnen skapa favoritdjur och fantasidjur. Bland skapelserna finns bland annat en tax, en katt, ekorrar och andra mer svårbestämda varelser.

Melvin Olsson från Ängelholm gjorde bland annat en ekorre, en katt, en död mus, en afghanhund och en tallrik med koppling till scouterna.

– Det är jättekul, säger Melvin om konstkollot.

Den andra dagen fick barnen fått ägna sig åt måleri. Inspirationen kommer bland annat från färgstarka konstnärer som Picasso och Hilma af Klint. Men färgerna handlar om mer än att bara göra en målning vacker.

Barnen får fundera över vilka färger som gör dem glada eller trygga och hur färger kan användas för att uttrycka känslor.

– Man behöver inte vara väldigt bra på att måla. Man kan få fram känslor i stället, säger Sussanne Snoeck.

Melvin Olsson älskar scouterna. Foto: Johan Jönsson

Nellie Johansson från Ysby och Signe Åkesson från Edenberga uppskattar just det kravlösa i skapandet.

– Vi har kul! Det bästa är att det inte behöver bli något. Det är kravlöst. Att bara få uttrycka sig, säger tjejerna.

Även Samuel Wallin från Skummeslövsstrand har låtit fantasin flöda i en färgstark målning.

– Njae, det är väl inte det bästa jag gjort, säger han med ett snett leende.

För Emma Freitas Romberg från Knäred blev motivet en solnedgång över havet med norrsken.

– Jag gillar att måla och rita, så det här är perfekt för mig, säger hon.

När barnen arbetade med leran fick de också fria händer. Emma skapade bland annat en svampkatt som håller ett blad med regndroppar och en smyckeshållare med myntablad till sin moster Mynta.

Emma Freitas Romberg med sin solnedgång över havet med ett norrsken över. Foto: Johan Jönsson

För Konstkraft handlar satsningen också om att ge barn som inte lockas av fotboll och andra idrotter en plats där de kan trivas.

– Det var flera mammor som sa: ”Vad himla bra ni gör detta, för mitt barn är inte ett dugg intresserat av sport.” Det är detta som är så viktigt, att de kan komma hit och skapa och kreera, säger Sussanne Snoeck.

Kollot har kunnat genomföras tack vare bidrag från bland annat kommunen och Laholms Sparbanks utvecklingsstiftelse. Pengarna har bland annat gått till färg, lera och annat material.

En av deltagarna har gjort sin morgiontrötta mamma och pappa i lera under konstkollot. Foto: Johan Jönsson

Konstkraft hoppas samtidigt att fler företag ska vilja stötta kulturella aktiviteter för barn och unga.

– Idrotten har ju mycket företag som sponsrar och det är inte lika vanligt att få det till kulturella och kreativa aktiviteter. Vi vänder oss till dem för lite support, säger Sussanne Snoeck.

Ambitionen är att konstkollot ska återkomma varje sommar, veckan innan skolorna börjar. Nästa år hoppas Konstkraft kunna ta emot ännu fler barn och kanske utöka kollot till fyra dagar. Det finns också planer på att i framtiden göra något för yngre barn.

De keramiska alstren ska nu glaseras och brännas. Om ungefär en månad kan barnen komma tillbaka och hämta sina verk.

Samuel Wallin med sin häftiga målning som han dock själv inte direkt betecknar som sin främsta. Foto: Johan Jönsson

Melvin Olssons konst i lera under konstkollot. Foto: Johan Jönsson

]]>

Biljetterna tog slut snabbt – det blir två oktoberfestkvällar

Wed, 26 Aug 2026 06:00:00 +0200

Det skulle bli en stor Oktoberfest på Hästtorget i Laholm den 10 oktober. Men efter ett minst sagt starkt gensvar från publiken har arrangörerna fått tänka om.

När lördagsbiljetterna började ta slut och bara ett tiotal återstod insåg Jamie Nilsson och Ludvig Persson att efterfrågan var större än väntat.

– Det var en liten överraskning. Vi har förstått efter att vi pratat med så många företagare och andra i Laholm att det finns ett stort intresse av att det ska hända saker. Många snackar om hur det var back in the days i Laholm och Mellbystrand. Men att det skulle gå så fort var väldigt kul. Det var ingenting vi räknade med, säger Jamie Nilsson.

48 timmar senare var lördagen slutsåld.

I stället för att göra lördagens arrangemang större valde arrangörerna att lägga till ytterligare en dag.

– När vi hade tio, tjugo biljetter kvar och det sålde på fort och det fortfarande var väldigt högt intresse kände vi att någonting måste vi göra. Det var antingen att lägga till en dag eller göra lördagen större. Men man vill ju fortfarande inte göra det för stort för upplevelsens skull.

Eftersom tält, scen och övrig infrastruktur redan var planerad för ett visst antal besökare blev beslutet att helt enkelt köra samma koncept en kväll tidigare.

Det innebär att Oktoberfesten nu arrangeras både fredag och lördag.

– Konceptet kommer vara detsamma. Båda dagarna kommer vara identiska, både vad gäller utbudet, artisterna och själva området.

Även fredagens biljettförsäljning har fått en flygande start. Mer än hälften av biljetterna var i skrivande stund sålda.

Och responsen på den extra kvällen har varit positiv.

– Det är många som kör en dubbelfylla den helgen. Gensvaret har bara varit positivt. Både folk som inte har kunnat på lördagen och nu fått en chans att gå på fredagen, men också folk som fick en extra dag att köpa biljett när de insåg att lördagen var slut.

På Hästtorget ska ett rejält Oktoberfestområde byggas upp. Entrén placeras på vänster sida om Hästbrunnem och därifrån leds besökarna in i området.

Det första området samlar bland annat food trucks, mat, dryck och toaletter.

Därefter väntar det stora tältet.

– Ganska direkt kommer man in i tältet där man först möts av våra långa barer och lite loungeyta. Sedan längre fram i tältet har vi alla våra bord.

Totalt planeras 30–40 långbord, vilket gör att de flesta besökare kommer att kunna slå sig ner tillsammans med andra.

Längst bak i tältet placeras scenen. Där ska tre liveband spela varje kväll.

– För de som kanske inte vill sitta vid långborden hela tiden har vi lite bord längre bak, ståbord och halmbalar och liknande som man kan relaxa på.

I ett av tältets hörn blir det dessutom aktiviteter tillsammans med lokala företag.

Scenområdet på Hästtorget. Foto: Svenska Arrangörsgruppen

Just möjligheten för större sällskap att boka bord visade sig vara särskilt eftertraktad.

Arrangörerna släppte därför ett begränsat antal reserverade bord – men även där är det nu slutsålt till lördagen.

– Det var väldigt stort intresse av just det där att man kom ett helt sällskap och ville förboka eller förreservera ett bord.

De tio största borden, placerade längst fram i tältet, är reserverade för den typen av bokningar.

Men den som inte har reserverat behöver inte vara orolig.

– Där finns platser för alla, absolut. Vi kommer att köra långbord så det täcker.

Oktoberfesten innebär samtidigt att en stor del av Hästtorget blir evenemangsområde. Arrangörerna har därför haft dialog med verksamheterna runt torget.

Gröna Hästen är partner i projektet och har varit positiv till både arrangemanget och hur området planerats.

– Vi träffade dem på Stadshotellet och diskuterade lite framkomlighet för dem. De är väldigt nöjda, både med att det händer någonting men också med layouten på området så att deras gäster kan ta sig till parkeringar och liknande.

Även biografen, som ligger i närheten, är en del av dialogen. Där handlar diskussionen framför allt om ljudnivån från scenen.

– Det är väl de som påverkas mest med ljudet från vår scen gentemot deras biovisning. Det är svårt att göra så mycket där, det är en Oktoberfest och det händer inte så ofta. Men har en dialog med dem.

Framkomligheten till de närliggande verksamheterna ska däremot inte påverkas.

– Man kan gå till alla de närliggande verksamheterna utan att behöva gå via oss.

För Jamie och Ludvig handlar den stora biljettframgången om mer än bara en lyckad Oktoberfest.

Duon, som bland annat ligger bakom Sandstock, driver Svenska Arrangörsgruppen och arbetar på heltid med festivaler och evenemang. Oktoberfesten är ett steg mot att även göra fler mindre arrangemang.

Och reaktionen från Laholm har gett mersmak.

– Vi är supertacksamma. Det är jättekul att när man väl hittar på någonting som nödvändigtvis inte är på sommaren eller i centrala Laholm, att det tas emot så bra.

Han ser också biljettförsäljningen som ett kvitto på att det finns en stark publik för evenemang i Laholm även utanför sommarmånaderna.

– Det visar ju att Laholm är en väldigt stark målgrupp. Och det blir också en motivation för oss att fortsätta. Om detta går bra, och det ser det ut att göra, så kan man implementera konceptet och kanske köra lite mer sådana här grejer i Laholm.

Några konkreta sommarplaner är ännu inte presenterade. Men möjligheterna är många, menar arrangören.

– Då kan man ju kolla på liknande aktiviteter på sommaren eller runt högtiderna generellt.

Först väntar dock två kvällar med öl, långbord, bratwurst, livemusik och bayersk feststämning.

Lördagen är redan slutsåld men på fredagen finns i skrivande stund plats för fler festsugna.

LÄS MER: Jamie och Ludvig satsar på stor oktoberfest i Laholm

]]>

Missade bussen – åkte dit för rattfylla

Tue, 25 Aug 2026 15:00:00 +0200

Det var i början av maj i år som mannen försov sig och därför missade bussen från bostadsorten. För att hinna med tåget till Malmö valde han att ta bilen till Laholms station, trots att körkortet sedan tidigare var återkallat.

När det på kvällen var dags att ta sig hemåt drack han en öl medan han väntade på tåget i Helsingborg. Tillbaka i bilen på järnvägsstationen i Laholm fortsatte han att dricka ur en flaska matlagningsvin och körde hemåt.

Vad mannen inte visste om var att Polisen, Kronofogden, Trafikverket och Tullen just den kvällen vinkade in samtliga bilar under en jättekontroll på E6 vid Snapparp.

Mannen fick blåsa och alkoholkoncentrationen i utandningsluften uppmättes till 0,27 milligram per liter, vilket motsvarar omkring 0,54 promille i blodet.

I polisförhöret erkände han både rattfylleri och olovlig körning. Halmstads tingsrätt straffar nu mannen med dagsböter på sammanlagt 15 400 kronor samt 1 000 kr i avgift till Brottsofferfonden.

LÄS MER: SR varnade för hemlig polisinsats: "Men för helvete"

LÄS MER: Gemensam front mot brottsligheten på E6

]]>

Fullträff för bygdegården – Maxida Märak kommer

Tue, 25 Aug 2026 09:58:00 +0200

Det är en riktig fullträff för den lilla bygdegården. Maxida Märak är högaktuell och har haft en stark sommar. Hennes låt ”När den vilda älven tystnar” har spelats flitigt på radion, samtidigt som hon står inför ett nytt musikaliskt kapitel.

Torsdagens konsert blir starten på Kulturbygdsturné26, som under sex veckor tar Maxida Märak och musikern Louice Ottosson till 37 bygdegårdar från Skåne till Norrbotten. Östra Karup blir det första stoppet.

– Jag är faktiskt lite pirrig för det, säger Maxida Märak inför starten.

Anledningen är att publiken får höra hennes kommande musik innan albumet har släppts.

– Jag kommer spela alla nya låtar från albumet. Trots att albumet inte är släppt ännu så kommer jag spela dem.

För Östra Karups bygdegårdsförening är kvällen också något av en premiär. Det är första gången föreningen arrangerar en konsert med en så välkänd artist.

– Hon är i ropet. Hon är ju skitbra helt enkelt, säger Johanna Lundqvist Björn från bygdegårdsföreningen.

Intresset märks också i biljettförsäljningen. Drygt 120 biljetter är sålda och föreningen hoppas nå omkring 200 besökare. Skulle trycket bli större finns det dessutom möjlighet att klämma in fler i trädgården.

– Vi vill upp i tvåhundra, men vi kan klämma ihop oss och bli ännu fler, säger Johanna Lundqvist Björn.

Konserten hålls nämligen utomhus, något som gör vädret till en viktig del av ekvationen.

Prognosen inför torsdag ser just nu lovande ut med omkring 20 grader och halvklart till soligt väder.

För Maxida Märak passar det ganska bra med en sommarkväll i Östra Karup.

– Jag kommer ta med badkläder, en mikrofon och något gott humör. Och hoppas att ni gör detsamma. Eller ja, badkläder behöver ni inte ta med, säger hon med ett skratt.

Hon uppmanar särskilt publiken i Skåne och närområdet att ta sig till Östra Karup.

– Jag tror att det kommer bli en magisk sommarkväll.

Maxida Märak har under sin karriär gjort sig känd för att förena jojk med bland annat hiphop och pop, samtidigt som den samiska identiteten och frågor om Sápmi har varit centrala delar av hennes konstnärskap.

På senare år har hennes musik också tagit en mer avskalad och visorienterad riktning. Albumet Lånat från 2025 bestod av hennes personliga tolkningar av svenska visor. Den nya musiken fortsätter i samma riktning, med egenskrivet material.

I Östra Karup får publiken därmed höra låtar som ännu inte har fått sitt officiella liv på skiva. Konserten beskrivs som en blandning av sång, jojk och berättelser, där Maxida Märak vill ge publiken en inblick i hennes värld.

– Man ska känna att man har fått en inblick i min värld. Man ska få känna, minnas och hoppas, säger hon.

Kulturbygdsturnén arrangeras av Bygdegårdarnas Riksförbund tillsammans med lokala bygdegårdsföreningar.

Intresset är stort redan före premiären: 20 av 37 föreställningar är utsålda.

För Östra Karup återstår nu bara att hoppas på både en stor publik och en lika stor portion tur med vädret.

Klockan 19 på torsdag drar det igång.

Fakta

Vad: Maxida Märak med Louice Ottosson

När: Torsdag 27 augusti, klockan 19.00

Var: Östra Karups bygdegård

Premiär: Kulturbygdsturné26

Turné: 37 bygdegårdar, 27 augusti–11 oktober

]]>

"Det är ett gift" – Benny är Årets eldsjäl

Tue, 25 Aug 2026 06:00:00 +0200

Motiveringen beskriver en person som varit föreningen trogen hela livet. Som ung bodde Benny Pålsson bara ett stenkast från idrottsplatsen och började tidigt hjälpa till med planskötseln. Som 14-åring tog han plats mellan stolparna i A-laget, en position han behöll i 25 år. Därefter väntade ett långt ideellt engagemang som ungdomsledare, styrelsemedlem och vaktmästare – med tusentals oavlönade timmar bakom gräsklipparen, linjeringsvagnen och i tvättstugan.

– Det känns mycket hedrande att få det här priset och att få sälla sig till den skara av andra eldsjälar som fått det tidigare. Vi växer inte på träd längre. Vi är väl den sista generationen, åtminstone i den här omfattningen, säger Benny Pålsson.

I motiveringen lyfts också hans personlighet fram. Förändringar och nymodigheter har inte alltid fallit honom i smaken, men föreningens moderna linjeringsrobot har blivit en uppskattad hjälp i vardagen.

Där är han ju i mål. "Benny Pålsson, kraftfull och vig målvakt i Skottorps IF." Det blev över 1 000 matcher i den gröna tröjan för målvaktslegendaren. Foto: Johan Jönsson

Den i dag 74-årige Pålsson berättar att han växte upp med idrottsplatsen precis bakom huset.

– Det var bara att gå genom häcken. Jag var alltid först på träningen och stod i mål redan då. När jag var 14 år debuterade jag i A-laget, berättar han.

Fotbollskarriären varade till omkring 40 års ålder. Förutom mängder med matcher i A-laget mellan stolparna så spelade han även ute i B- och C-laget när tillfälle gavs.

Efter spelarkarriären fortsatte engagemanget. Han tränade i princip samtliga pojklag i föreningen och hämtade spelare i Mellby för att få ihop lag.

– Jag hade miniputtar, puttar, knattar och pojklag. All ledig tid gick åt till det. Men det var roligt, säger han.

När ledarskapet trappades ned tog planskötseln över på allvar.

– Jag har gjort det mesta här. Jag har varit som en hustomte. Det är ett gift. Man kan inte vara borta från det. Man känner sig yngre när man får vara tillsammans med ungdomarna och de uppskattar det man gör, säger Pålsson.

Han menar att gemenskapen kring fotbollen är den största belöningen.

– Visst har jag fått tillbaka mycket. Det kan man inte sticka under stol med. Det har bara varit positivt, säger han.

Samtidigt konstaterar han att föreningslivet förändrats.

– Förr satt vi kvar i omklädningsrummet långt in på kvällarna efter träningarna och bara pratade. Den gemenskapen finns inte riktigt på samma sätt i dag. Folk har andra prioriteringar nu, säger han.

Benny Pålsson vid den nya automatiska linjeringsmaskinen. Den har sparat många arbetstimmar under de senaste åren. Foto: Johan Jönsson

Under det senaste året har hälsan satt käppar i hjulet. Två hjärtingrepp, en svår magbakterie och förslitningsskador har gjort att han tvingats dra ned på arbetet kring Gröningen.

– Jag har varit van att vara här varje dag. När man inte kan det mår man inte bra. Men jag hoppas att jag ska komma tillbaka lite grann, säger han.

Benny Pålsson ser samtidigt positivt på den utveckling som Skottorps IF genomgått de senaste åren med nytt klubbhus och modernare anläggning.

– Hade vi inte haft den utvecklingen hade vi nog inte varit där vi är i dag. Det har blivit ett väldigt lyft för föreningen, säger han.

Årets eldsjäl delas ut av Södra Hallands Småklubbsallians till personer som under lång tid gjort betydande ideella insatser för föreningslivet.

Fakta:

De har blivit utsedda till Årets eldsjäl av Södra Hallands Småklubbsallians:

Bo Åkesson, Ysby BK (2016)

Boris Johansson, Kornhult/Hishult FF (-17)

Gerd Nilsson, BK Walldia (-18)

Karl-Erik Mattsson, Laholms FDK (-19)

Ingvar Johansson, DFK HaSko (-20)

Siv Pålsson, Genevad/Veinge IF (-21)

Lars-Inge Alm, Hasslövs IS (-22)

Sven-Inge och Gittan Svensson, Knäred IK (-23)

Göte Åkesson, Lilla Tjärby IK (-24)

Rolf Johansson och Kjell-Göran Johansson, Kornhult/Hishult FF (-25)

Benny Pålsson, Skottorps IF (-26)

Benny Pålsson, Skottorps IF är årets eldsjäl i Laholms kommun. Foto: Johan Jönsson

]]>

Al-Hamlawi sänkte LFK igen – tung förlust i Hässleholm

Mon, 24 Aug 2026 22:11:00 +0200

Förlusten är tung för LFK i bottenstriden, även om gästerna stod för en stark forcering efter paus och hade bud på en kvittering.

Hässleholm, som går starkt i Ettan Södra, är nu uppe på tredje plats. I Laholm vann Hässleholm med 2–1 vid vårens möte lagen emellan.

Den här gången började LFK bäst. Gästerna hade mycket boll på ett soligt Östersås IP inför 578 personer i publiken och skapade några halvchanser.

Men efter 25 minuter straffades Laholm för ett bolltapp. Theo Wikström hittade Al-Hamlawi, som enkelt kunde göra 1–0.

Drygt tio minuter senare kom nästa kalldusch. LFK slarvade på nytt och Al-Hamlawi fick bollen i ett öppet läge. Från snäv vinkel slog han in 2–0. Billigt!

Därmed hade ex-LFK:aren återigen sänkt sin gamla klubb. Målen var nummer 12 och 13 under säsongen och Ännäss leder nu Ettan södras skytteliga.

– Jag är inte alls nöjd med första halvlek. Vi spelar med känslor och inte med huvudet, säger LFK-tränaren Joseph Wahlund.

Olle Johansson pch Ännäss Al-Hamlawi hade flera tuffa duster under matchen. Foto: Johan Jönsson

Enligt Wahlund hade LFK en tydlig plan för matchen. Hässleholm skulle sättas under tryck med långa inkast, fasta situationer och många bollar in mot målvakten.

Men planen följdes inte.

– Vi visste var de var dåliga på. De har 120 minuter i benen och sista halvtimmen har de inte ett anfall. Jag förstår inte varför vi inte pumpade bollar på samma sätt i första halvlek när vi hade läge att göra det.

Efter paus blev det annorlunda.

Ett trippelbyte med Lirak Cakolli, Elis Wijk och Gentrit Ibishi gav LFK ny energi. Snart kom även Flamur Hashani in – och plötsligt fick gästerna ordentlig fart på offensiven.

Hässleholm fick allt svårare att freda sig och LFK började trycka på med fler bollar in i straffområdet.

Joseph Wahlund var inte nöjd med första halvlek. Han var också kritisk till domarinsatsen. Det röda kortet var svårsmält. Foto: Johan Jönsson

Philip Comnell var nära en reducering med en nick.

Till slut kom målet.

Med tio minuter kvar slog Samuel Svensson en kort hörna till Hashani. Med sin fina vänsterfot skickade han in ett perfekt inlägg mot bortre ytan där Gentrit Ibishi dök upp och nickade in 1–2.

Då var LFK tillbaka i matchen.

– Från minut 60 framåt tar vi över fullständigt. Vi pushar hela vägen och har många bollar in i boxen, säger Wahlund.

Edmond Berisha fick pris som bäste LFK:are. Han är avstängd i nästa match efter ett billigt gult kort. Foto: Johan Jönsson

Laholm fortsatte jaga kvitteringen. Men på stopptid fick Elis Wijk syna det röda kortet efter en situation med en Hässleholmsmittback.

Domslutet blev mycket omdiskuterat från LFK-håll. Utvisningen kändes minst sagt tveksam.

LFK fick aldrig in 2–2. Sett till den starka avslutningen hade en poäng inte varit orättvis.

– Det är de två målen i första halvlek som är grejen. Vi gör en bra fight, men kastar bort 45 minuter, säger Wahlund.

Gentrit Ibishi hoppade in och gjorde LFK:s mål. Foto: Johan Jönsson

För LFK väntar nu nästa viktiga match på söndag, hemma mot Ariana.

Då är Nils Hedström tillbaka efter sin avstängning. Däremot missar både Elis Wijk och Edmond Berisha matchen. Berisha fick sitt tredje gula kort och är därmed avstängd.

LFK behöver snabbt ladda om – och hitta tillbaka till det försvarsspel som tidigare gett laget nödvändiga poäng.

LFK är på plats 14 i tabellen. Till Skövde på säker mark är det tre poäng.

LFK:s lag mot Hässleholm (4-3-3):

Max Johnsson -

Filip Andersson, Olle Johansson, Jonatan Falk, Samuel Svensson -

Måns Andersson, Edmond Berisha, Lucas Ragnarsson (K) -

Nils Önnebo, Philip Comnell, Viggo Rolfsson

Avbytare: Rasmus Lundgren (mv), Herman Johansson, Flamur Hashani, Simon Palmkvist, Elis Wik, Lirak Cakolli, Gentrit Ibishi

]]>

Dansbandet tog hem folkets pris – igen

Mon, 24 Aug 2026 13:00:00 +0200

Dansbandsveckan i Malung innehåller också utdelning av priset Guldklaven i olika kategorier. Priset instiftades 2000 och kallas ofta för dansbandsvärldens motsvarighet till en Grammisgala eller Oscarsgala. Priset delas ut årligen i juli under Svenska Dansbandsveckan i Malung.

Den tyngsta av kategorierna är årets dansband, som alltså togs hem av Donnez för tredje året i rad.

Vad har de då gjort för att få den fina utmärkelsen tre år i rad?

Donnez har lockat stor publik när de spelat på Solbacken. Foto: Arkiv

– Vi har hållit på några år nu och har en stark och trogen publik som följer oss och dansar till oss. Vi säljer också mycket kringprodukter, det känns som om folk gillar oss och det vi gör, men det är också mycket hårt arbete. Vi är ute och spelar 160 dagar om året, säger Donne.

Bandet består av Donald Laitila, Andy Johansson, Martin Lindberg, Albin Fredriksson och Fredrik Trängbjörk. Donald är ursprungligen från Perstorp.

– Idag bor jag i Mellbystrand och de övriga bandmedlemmarna är utspridda i Skåne och Småland. Vår yngsta medlem är bara 18 år och vår äldsta 52, men det är det som är så kul med musik att den förenar oss oavsett ålder, säger Donne.

Bandets sommarturné pågår augusti ut sedan väntar lite semester i september innan höstens turné drar i gång.

– Vi är bokade ett år framöver. Det är skönt att ha mycket planerat men vi turnerar numera även i Norge, Finland och Danmark, så det är fullt upp när vi är ute, säger Donne.

Bandet har också kontakt med kulturministern Parisa Liljestrand (M).

– Vi har träffat henne dels på Ekebofestivalen, dels på dansbandsveckan. Vi kanske ska göra en grej till i regeringskansliet i slutet av augusti, via kulturministern, men vi får se om det blir av innan valet, säger Donne hemlighetsfullt.

Fakta: Vinnare Guldklaven 2026

Årets musiker: Victor ”Harry” Lindberg, Casanovas.

Årets album: För vägens vind, Larz-Kristerz.

Årets dansband: Donnez

Årets låt: Mannen i spegeln

Årets vokalist: Kent Ekman, Micke Ahlgrens

Årets uppstickare: Streaks

Årets hederspris: Leif Kronlunds Orkester

Årets arrangör: Gräsmyr loge

Källa: Svenska dansbandveckan

]]>

Konst och hantverk överallt – dags för årets runda

Mon, 24 Aug 2026 06:00:00 +0200

Amanda Henling är ordförande i styrgruppen bakom konstrundan.

– Det här är den 33:e konstrundan och intresset är fortfarande stort för att vara med som utställare och besökare. De senaste åren har vi jobbat mycket med marknadsföring i sociala medier och fått med oss både yngre utställare och besökare, säger hon.

Bredden bland utställarna är också stor. Enda kravet för att få vara med är att man har en utställningslokal i kommunen och jobbar med konst eller hantverk. Besökarna kan titta på naturfotografier, föremål skapade i betong, scrap metal – det vill säga konst skapad av metallskrot – keramik, måleri och broderi. Listan kan göras mycket längre och de 26 utställarna presenteras alla av arrangörerna bakom konst- och hantverksrundan.

Konstrundan: betongarbeten, Betongtöserna. Foto: Privat

– Vi vill att det ska vara en stor spännvidd och bredd bland utställarna. Är man osäker på vilka man vill titta närmre på så är samlingsutställningen jättebra. En del besöker några av utställarna och det finns säkert de som åker runt till alla också, men antalet besökare hänger också ihop med vilket väder vi får, säger Amanda Henling som också är keramiker och med som utställare under konstrundan.

Det finns även några caféer och restauranger som medverkar under rundan.

– Förra året hade vi till exempel Perrongen med, där de serverade fika och en konstnär ställde ut sina tavlor i deras lokal. I år är Gränslösa glasscafé med, där Linda Kogsta – som driver caféet och även är tatuerare, ställer ut sina bilder, säger Amanda Henling och fortsätter:

Konst- och hantverksrundan: måleri Birgitta Karlsson.

– Även Lindas pappa, Thomas Axelsson som också är tatuerare, kommer att ställa ut teckningar med bland annat Markarydsmotiv som har varit väldigt omtyckta.

I år pågår också insamlingen till Världens barn där Markaryd ställs mot Borås i kommunkampen.

– SVT kommer för att filma och då ska vi bland annat ställa upp en stor canvas i hembygdsparken, där alla som vill får köpa en ballong med färg, kasta den på duken och signera, så det blir som ett levande konstverk. Alla intäkter går då till Världens barn, säger Amanda Henling.

Konst- och hantverksrundan: Fotografi Marie Larsson

Konst- och hantverksrundan: Teckning Linda Kogsta

Konst- och hantverksrundan: måleri Ludmila Orlova

Konst- och hantverksrundan: keramik Amanda Henling

]]>

Tre silver på NM och Michelle har bara börjat

Sun, 23 Aug 2026 13:00:00 +0200

Michelle Karlsson tävlar för Fengur Islandshästförening på Sundabakki i Edenberga, som drivs av Rebecca Jonasson. Och 2026 har blivit ett år som den unga ryttaren sent kommer att glömma.

Tidigare under året tog Michelle två SM-silver tillsammans med sin mer rutinerade häst Heidmar. Det blev samtidigt ytterligare ett kapitel i en redan framgångsrik historia. Tillsammans har Michelle och Heidmar fyra SM-guld sedan tidigare.

Men inför årets säsong hade Michelle också fått en ny häst att lära känna – nioårige hingsten Kinnugur frá Torfunesi.

Hästen köptes redan i september förra året och kom till Sverige den 1 april. Michelles tränare hade tidigare tävlat Kinnugur på Island och såg potentialen i honom som tävlingshäst för Michelle.

– Det är en så fruktansvärt bra häst vi har köpt. Han är helt sjuk, säger Michelle.

Michelle på hästryggen vid SM i juni. Foto: Privat

Att ekipaget fortfarande är relativt nytt gjorde framgångarna på Nordiska mästerskapen ännu mer anmärkningsvärda.

Michelle gjorde där sin debut i svenska islandshästlandslaget. Hon tävlade i två grenar och lyckades direkt hävda sig i den absoluta toppen.

Resultatet blev tre silvermedaljer: ett i tölt, T1, ett i fyrgång, V1, och dessutom ett silver i kombinationen där resultaten från de båda grenarna räknas samman.

Särskilt töltgrenen (T1) blev en stor överraskning. Michelle och Kinnugur hade aldrig tidigare tävlat tillsammans i den grenen.

Ändå räckte prestationen hela vägen till silver.

– Det var helt sjukt. Verkligen över förväntan.

Inför finalerna hade Michelle dessutom de högsta poängen i båda sina grenar och var i ledningen. Men i mästerskap är marginalerna små. I en av finalerna ställde galoppen till det och guldet försvann.

Michelle tar ändå med sig en mycket stark känsla från mästerskapet.

– Jag trodde att det var kört efter galoppen. Men det var det inte, säger hon.

Prisutdelning efter kombinationen på Nordiska mästerskapen där Michelle Edvall Karlsson tog silver. Foto: Privat

Det som gör prestationen extra anmärkningsvärd är hur kort tid Michelle och Kinnugur faktiskt har haft tillsammans.

När de tävlade på SM var det bara ekipagets andra tävling någonsin. Ändå lyckades Michelle prestera på mästerskapsnivå. På NM tog samarbetet ytterligare ett stort steg framåt.

Michelle själv lyfter fram sin tränare Sebastian Benje som en viktig del av utvecklingen, tillsammans med kvaliteten hos den nya hästen.

– Det är träningen som gjort det här. Att jag har en så bra tränare i Sebastian. Sedan är det är en fruktansvärt bra häst vi har köpt.

Samtidigt är Michelle tydlig med att det fortfarande finns mycket kvar att utveckla.

Ett bra ekipage handlar inte bara om hästens kvaliteter. De måste också lära känna varandra och hitta samspelet.

Det är precis där Michelle och Kinnugur befinner sig nu.

Efter den intensiva säsongen väntar ingen ny tävling för Kinnugur i år.

I stället ska hingsten få vila på gräsbete i en till två månader innan arbetet inför nästa säsong börjar.

– Nu ska vi nog bara mest lära känna varandra till nästa säsong, säger Michelle.

Hela den svenska landslagsdelegationen vid NM i Everöd. Michelle Edvall Karlsson längst fram i mitten. Foto: Privat

Det säger en hel del om potentialen i det nya ekipaget. Tre silvermedaljer på Nordiska mästerskapen kom trots att Michelle och Kinnugur fortfarande är i början av sin gemensamma resa.

– Om det fortsätter på det här spåret så kommer det gå väldigt bra, säger Michelle.

För Michelle innebär årets säsong också slutet på junioråren. Nästa år går hon upp i Young Rider-klassen, där ryttarna är mellan 16 och 21 år. Det blir ett nytt och betydligt tuffare steg i karriären.

Något VM redan nästa år vågar hon däremot inte drömma om. VM och Nordiska mästerskapen arrangeras vartannat år och nästa år är ett VM-år.

– Längre fram så vill jag väldigt gärna nå VM.

]]>

Hantverk utan krimskrams när succén återvänder

Sun, 23 Aug 2026 06:00:00 +0200

Den 29 och 30 augusti är det dags för sensommarmarknad på Kungsgården. Förra årets premiär blev betydligt mer välbesökt än arrangörerna hade vågat hoppas på, med besökare från bland annat Helsingborg och upp mot norra Halland.

– Det var väldigt lyckat. Det var folk som kom från långt utanför Laholm, säger Marie Allared, som är ordförande i Laholmsslöjdarna.

I år öppnar marknaden redan klockan 10, en timme tidigare än i fjol. Det var ett önskemål från flera av besökarna, och arrangörerna tror att den tidigare starten passar bra.

– Folk kom lite tidigare ändå. Det kändes som att vi kunde börja tidigare, säger Monica Sönne, som äger Kungsgården.

Grytunderläggen i jeans är en av Monicas nyheter för året. Foto: Johan Jönsson

Förra året var det framför allt mellan klockan 11 och 14 som besökarna strömmade till. Lördagen blev den stora publikdagen. Ångbåtsföreningen sålde omkring 300 korvar, vilket ger en fingervisning om besöksantalet.

– Alla åt ju inte korv, så det måste ha varit närmare tusen besökare, konstaterar Marie.

Precis som vid premiären är ambitionen att marknaden ska skilja sig från vanliga marknader och mässor.

I dagsläget är 29 utställare klara, med möjlighet att bli så många som 34. De flesta kommer från Laholmsslöjdarna, medan andra har valts ut.

– Vi har handplockat alla. Det är ingen krimskrams, säger Monica.

Sensommarmarknaden arrangeras av Laholmsslöjdarna där Marie Allared är ordförande och Monica Sönne medlem. Den senare är också spindeln i nätet för marknaden och ägare till marknadsplatsen Kungsgården. Foto: Johan Jönsson

Hantverket ska hålla hög kvalitet och gärna sticka ut. Förra året fanns bland annat Monicas produkter i återbrukat jeanstyg, Maries fårskinn och Bodil Dahlbergs uppmärksammade stolar med sitsar av livremmar och nitbälten.

I år tillkommer bland annat två keramiker, en konsthantverkare som gör trådkorgar samt sydda ryggsäckar och värmekuddar. Även honung får plats bland utbudet.

Matdelen får också en tydlig lokal prägel. Ångbåtsföreningen återkommer med Slaktarkorv från med kött från grisar på just Kungsgården och säljer dessutom glass. Från Bagarstugan i Våxtorp blir det hembakat bröd och bullar, medan den tidigare ägaren till Skånska Hembageriet i Halmstad ska baka småkakor till marknaden.

Det blir också kaffe, blommor och höstkransar.

En annan nyhet är att arrangörerna i år har tillgång till en större del av gårdens lokaler. Det gamla päreagret, där endast en mindre del kunde användas förra året, är nu tillgängligt i sin helhet.

– Det blir lite mer plats än i fjol. Vi ska bara sopa och göra rent, säger Monica.

Parkeringen ska också kunna utökas till åkern om asfaltplattan åter fylls snabbt.

– Förra året bara forsade det in folk och asfaltplattan fylldes direkt. Då fick vi köra ut bilarna på åkern. Nu är vi förberedda, säger Monica.

Förhoppningen är att skörden ska vara klar före marknaden så att även fältet kan användas.

Musiken från förra året återkommer också. Jörgen Persson spelar under båda dagarna.

– Han är jätteduktig. Det lät som en hel orkester i fjol, ler Marie.

Trädgårdsförkläde i jeans är en av Monicas nyheter för året. Foto: Johan Jönsson

Sensommarmarknaden pågår lördag och söndag den 29–30 augusti klockan 10–17. Det är fri entré.

Och precis som förra året hoppas arrangörerna att besökarna ska få uppleva mer än bara en marknad.

– Det är roligt när man gör någonting nytt och det blir så här, säger Marie.

Monicas svärdotter Mel och Ala Rosteri återkommer med sitt kaffe. Foto: Privat

Sensommarmarknaden 2025 blev en succé och får en uppföljare 2026. Foto: Privat

Även Bagarstugan i Våxtorp kommer tillbaka. Foto: Privat

Spelemannen Jörgen Persson kommer även i år. Liksom Ångbåtsföreningen som säljer både härproducerad korv och glass. Foto: Privat

Bodils coola stolar blev omtalade förra året. Foto: Privat

]]>

Så stärker effektiva biltransporter näringslivet i södra Sverige

Sat, 22 Aug 2026 16:39:00 +0200

Södra Sverige har ovanligt goda villkor för detta arbete. Närheten till stora vägar, hamnar, järnväg och marknader utomlands gör det lättare att bygga smarta kedjor. Men nyttan kommer först när varje del av transporten matchar sträcka, tid, kostnad, kapacitet och hållbarhetsmål.

Det gäller särskilt fordonslogistik, där rätt bil på rätt plats ofta avgör nästa affärssteg. För beslutsfattare handlar frågan därför inte bara om transport. Den handlar om hur snabbt och stabilt hela verksamheten kan arbeta.

När fordonsflödet blir en affärsfråga

Biltransporter är en central del av moderna logistikkedjor. De knyter ihop tillverkare, importörer, lager och återförsäljare i ett flöde som måste fungera varje dag. När planeringen är träffsäker ökar både precisionen och möjligheten att använda resurser klokt. För en inköpare eller vd märks resultatet i snabbare start, färre störningar och bättre kontroll.

Planering som minskar dyr väntan

Planeringen börjar innan ett fordon lämnar platsen där det står. Logistikansvariga behöver veta var bilen ska hämtas, när den ska vara framme och hur många byten mellan olika led som är rimliga. De väger också in skick, säsong, lagerläge och hur känslig mottagaren är för förseningar.

Ofta räcker inte ett enda transportslag genom hela kedjan. Just därför erbjuder aktörer som Axess Logistics biltransport med lastbil, fartyg eller tåg, för att kunna passa både tidplan och mottagare. En sådan kombination ger större handlingsutrymme när avståndet är långt eller leveranskravet skiftar. Om mottagning, lager och transport arbetar mot samma tider blir hela kedjan mer förutsägbar och risken för väntan, dubbel hantering och skador minskar.

Kortare sträckor kräver ofta direkt vägtransport, eftersom bilen då når mottagaren snabbt och med få byten. Längre resor kan delas mellan sjö, järnväg och väg, vilket ger bättre kapacitet över hela kedjan.

Flexibilitet som skyddar viktiga leveranser

Flexibilitet blir viktig när vardagen ändras snabbt. En leverans kan tidigareläggas, ett fartyg kan bli försenat eller en kampanj kan flytta efterfrågan till en annan ort. Då behöver kedjan kunna styra om utan att hela planeringen faller.

Här har södra Sverige ett tydligt försprång. Vägarna knyter ihop kust, inland och internationella marknader, samtidigt som hamnar och järnvägsstråk ligger nära många företag. Det gör det lättare att växla sista delen av resan och ändå hålla utlovad tid.

Den sortens precision gynnar även verksamheter utanför fordonsbranschen. Serviceföretag, byggbolag och arbetsgivare med större fordonsparker behöver fordon där arbetet ska ske, inte i vänteläge på fel plats. När fordonen kommer fram i rätt tid blir också personal, bokningar och kundlöften lättare att hålla.

Rätt transportslag sparar flera resurser

Rätt transportslag sparar mer än pengar. När företag matchar transporten med verkligt behov undviks tomma körningar, onödigt snabba lösningar och extra hantering i flera led. Det ger ett lugnare flöde och stöder hållbarhetsarbetet utan att tappa tempo.

Affärsnyttan syns också i hur resurser används. Färre störningar betyder mindre tid för omplanering, jämnare beläggning i lager och bättre kontroll över när ett fordon kan tas i bruk. Det stärker fler delar av näringslivet än många först tänker på.

Särskilt värdefullt blir detta när företag behöver flytta många fordon mellan olika marknader eller anläggningar. Då får varje felval större följder för tidplanen. En genomtänkt mix av transportslag dämpar sådana effekter.

Bygg och service ute hos kund kan starta uppdrag snabbare när arbetsfordon anländer i rätt ordning och i rätt skick. Besöksnäring och uthyrning får bättre beredskap när säsongsfordon kan flyttas dit efterfrågan faktiskt finns. Större arbetsgivare kan byta eller samla fordonsparker med mindre avbrott, vilket gör den dagliga driften mer stabil.

Ett läge som lyfter regionen

För företag i södra Sverige är biltransporter därför mer än en praktisk fråga. Närheten till viktiga leder, hamnar och internationella marknader skapar goda villkor för snabba och flexibla fordonsflöden. Den som planerar hela kedjan får lättare att förena leveransprecision, kapacitet och genomtänkt resursanvändning.

Biltransporter visar hur logistik kan bli en tydlig konkurrensfördel i vardagen. När rätt fordon når rätt plats med rätt upplägg stärks både enskilda företag och regionens samlade näringsliv. Smart fordonslogistik ger södra Sverige bättre fart med mindre spill.

]]>

Tränarsonen som blivit LFK:s taktiska hjärna

Sat, 22 Aug 2026 12:58:00 +0200

När Laholms FK tog steget upp i Ettan Södra väntade en ny verklighet. Tempot var högre, marginalerna mindre och misstagen straffades hårdare. Under de första åtta–nio omgångarna hade LFK framför allt stora problem på fasta situationer.

Då började ett intensivt analysarbete.

– Matchanalys kräver omfattande arbete, men det är avgörande för att ge spelarna rätt förutsättningar, säger Elias Alm.

25-åringen är inne på sitt andra år i LFK och har rollen som assisterande tränare, samtidigt som han ansvarar för mycket av klubbens analysarbete. Hans arbetsvecka börjar egentligen redan direkt efter matchen.

På söndagen går han igenom den senaste matchen flera gånger, plockar fram individuella klipp och sammanställer feedback till spelarna. På måndagen hålls en gemensam matchanalys. Därefter börjar arbetet med nästa motståndare – styrkor, svagheter, fasta situationer och återkommande mönster.

På torsdagen presenteras motståndet för spelarna innan den matchförberedande träningen.

– Det är mycket, men det är väldigt, väldigt roligt.

Vägen till LFK började på ett ovanligt sätt. Alm tog själv kontakt med klubben efter att ha varit och tittat på en match. Han berättade om sin erfarenhet och sitt intresse för analys – och fick napp hos huvudtränaren Joseph Wahlund.

Men redan innan dess hade han hunnit skaffa sig erfarenhet på högre nivå.

2021 fick han möjlighet att arbeta som analytiker i danska Odense Boldklub, då i landets högsta serie. Under ett halvår arbetade han bland annat med individuell spelar- och motståndaranalys samt klippning och taggning av matcher. Därefter hjälpte han sin moderklubb i division 3 – IK Viljan i Strängnäs med analysarbete.

Till slut hamnade han i Halmstad och ville komma närmare laget och spelarna.

– Jag ville göra någonting på plats i ett omklädningsrum, för det hade jag inte riktigt gjort tidigare.

I LFK blev hans kunskaper snabbt användbara.

Under den första delen av den här säsongen släppte laget in tio mål på hörnor och frisparkar. Försvarsspelet på fasta situationer analyserades och förändrades, bland annat genom ett byte av zonsystem.

Resultatet har blivit tydligt.

Under lagets fem senaste matcher har LFK bara släppt in två mål och samtidigt gjort sju. Laget har gått från att ha stora problem på fasta situationer till att vara bland de bättre i serien.

– Övergången från division 2 till Ettan kräver ett helt annat fokus på detaljer, speciellt fasta situationer.

Det taktiska arbetet handlar dock inte bara om siffror och videoklipp. För Alm är ledarskapet minst lika viktigt.

Elias Alm är analytiker i LFK. Här på bänken i samspråk med assisterande tränare Andreas Hedström. Foto: Johan Jönsson

Han är bara 25 år och arbetar med spelare som både är yngre och äldre än honom själv.

– När man är så ung och står mitt emellan alla spelare krävs det att man är skarp i sitt ledarskap.

Fotbollen har funnits nära hela livet. Elias är son till Andreas Alm, den tidigare elitspelaren och meriterade tränaren som bland annat varit verksam i Sverige och Danmark och senast i Lettland.

Pappa Andreas är ett bollplank.

– Vi har det gemensamma intresset. Det är så klart skönt att ha någon som har varit på den nivån och är nära mig.

Elias hade själv en spelarkarriär framför sig, men slutade redan som 17–18-åring efter flera år i IK Viljan och en kortare sejour i Danmark. Han spelade senare division 6-fotboll för nöjes skull, men satsningen blev i stället på en tränarkarriär.

I dag ångrar han inte vägvalet.

– Jag har fått upp mitt fotbollsintresse på ett annat sätt och känner att jag blir stimulerad av det jag gör nu.

Elias Alm är ett viktigt stöd för huvudtränare Joseph Wahlund. Foto: Johan Jönsson

Elias har ambitioner att fortsätta uppåt inom tränaryrket. Samtidigt är han tydlig med att han trivs väldigt bra i Laholm.

Han beskriver LFK som en familjär förening där han känt sig hemma sedan första dagen.

– Jag stortrivs i LFK. Det är en så sjukt familjär klubb och väldigt mycket bra folk runt om i föreningen som brinner för klubben.

Just nu är målet därför enkelt: att bidra till att LFK håller sig kvar i Ettan.

Och kanske kan den unge analytikern, med erfarenhet från dansk elitfotboll och med en välkänd tränare till pappa, samtidigt ta nästa steg på sin egen tränarresa.

– Man vill hela tiden utvecklas och sedan får man se vad det leder till.

LFK spelar igen på måndag. Då på bortaplan mot Hässleholms IF med Ännäss Al-Hamlawi i laget. Hemma blev det förlust med 2-1 efter en jämn match.

Elias Alm är ett viktigt stöd för huvudtränare Joseph Wahlund. Foto: Johan Jönsson

]]>

Historiska fastigheter i centrala Laholm till salu

Sat, 22 Aug 2026 05:58:00 +0200

Det handlar om en gammal smedja, en tidigare ateljé- och bostadsbyggnad samt ett pampigt gathus. Alla tre är utpekade som kulturhistoriskt värdefulla och omfattas av varsamhetskrav och förvanskningsförbud.

Bakom försäljningen står Claes Corin, egenföretagare i en helt annan bransch men med ett stort intresse för gamla hus.

– Jag har alltid varit nörd när det gäller hus. Jag gillar gamla hus, är nostalgisk och tycker om att hjälpa hus vidare till någon som vill ta hand om dem, säger han.

Coolt rum på Smedjegatan. Foto: Johan Jönsson

Intresset för just den här fastigheten väcktes långt innan Claes Corin blev ägare.

Redan våren 2024 skrev han ett brev till dåvarande ägaren, konstnären Kerstin Trollberg, och berättade att han var intresserad av att köpa. Senare samma år avled Kerstin.

Fastigheten hade tidigare legat ute till försäljning, bland annat 2013 då priset var fyra miljoner kronor, men någon affär blev aldrig av. Under stora delar av 2025 fanns den åter ute på marknaden. Många spekulanter visade intresse, men ingen kom hela vägen fram till ett köp.

När Corin under hösten 2025 sålde sin tidigare fastighet och började fundera på nästa projekt såg han sin möjlighet.

– Då kände jag att nu är tiden mogen för mig. Jag hade kollat upp detaljplanen och kommunen bekräftade att det gick att ha bostäder i alla huskropparna. Sedan kontaktade jag Lantmäteriet och de tyckte att det var väldigt logiskt att stycka upp det.

Fränt innertak, va? Här har LT:s gamla redaktion varit liksom bilhall. Foto: Johan Jönsson

Den 20 november 2025 blev han ägare till hela kvarteret.

– Mitt i november när alla är som minst köpvilliga och inga affärer görs, säger han med ett skratt.

Efter ett omfattande arbete har fastigheten nu kunnat delas upp i tre separata enheter. Det innebär att en köpare kan välja en enskild byggnad, två av dem – eller hela kvarteret.

Utgångspriset för gathuset på Storgatan är 2 995 000 kronor. Smedjan och ateljébostaden på Smedjegatan har ett utgångspris på 1 895 000 kronor vardera.

– Jag har gjort avstyckningen så att jag inte ska behöva sälja alltihop till en och samma. Nu kan var och en hitta sin drömbit.

Den gamla smedjan är kanske den mest spektakulära av byggnaderna. Här finns fortfarande många originaldetaljer kvar. Corin har redan röjt ut omkring två ton gammalt järnskrot.

Ovanvåningen på Smedjegatan med bjälkar i taket. Foto: Johan Jönsson

Han ser framför sig hur någon skulle kunna skapa en helt unik bostad med stora öppna ytor, synligt tegel och bevarade detaljer.

– Man kan göra ett jättestort häftigt rum. Det kan bli hur läckert som helst.

Ateljébyggnaden har i sin tur en lång och brokig historia. Här har bland annat funnits bilhall, butik, Laholms Tidnings redaktion, bostad och konstnärsateljé.

En möjlighet är att skapa en stor takvåning, men Corin ser också framför sig att byggnaden skulle kunna delas upp i två mindre gathus med egna uteplatser på baksidan.

Gathuset mot Storgatan är mer färdigt och kan i princip tas i bruk direkt som bostad.

– Det är den som ligger mig personligen minst nära hjärtat, då den redan är färdig och tillrättalagd. Det är bara för någon att flytta in.

Trädgården ska delas upp i två olika avdelningar. Tre stora träd som skymde har tagits ner av Claes Corin. Foto: Johan Jönsson

För Corin handlar försäljningen inte bara om att få ut så mycket pengar som möjligt.

Han håller själv i visningarna och vill träffa människor som både har ekonomiska möjligheter och ett genuint intresse för att ta hand om husen.

– Jag vill inte ha några däcksparkare här. Jag vill ha estetiska människor som har lite på plånboken och som vill göra ny puts, samma färg och snygga till så att det blir fint.

Han har redan mött en rad intresserade. Många kommer från andra delar av landet och kommunen – bland annat Stockholm och Göteborg – men även från närområdet.

– Jag har folk som skakar hand med mig på visningarna och säger att det här ska bli trevligt att göra affär med. De ser potentialen. Det är jättekul.

Bland spekulanterna finns enligt Corin bland annat byggföretag och en TV4-profil. Flera olika användningsområden har också diskuterats, från bostäder till restaurang och gym.

Samtidigt är det inte fråga om vanliga renoveringsobjekt. Alla tre byggnaderna ingår i Laholms bebyggelseinventering över kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och är placerade i kategori B.

Det innebär att framtida ägare måste förhålla sig till byggnadernas kulturhistoriska värden.

Kakelugn i lägenheten. Trädgården ut genom fönstret. Foto: Johan Jönsson

Corin har själv redan börjat röja och förbättra. Tre stora träd på gården har tagits ner för att släppa in ljus. Tanken är att i stället kunna plantera nya fruktträd som är bättre anpassade till gårdens storlek. Tak, puts, fönster och installationer är andra delar som behöver ses över.

– Klart att det kostar pengar. Men det blir också ett jäkligt fint hus.

För Corin är det just kombinationen av kulturmiljön och Laholms utveckling som gör fastigheten intressant.

– Laholm är en kulturhistorisk pärla. Det är en idyll med kullerstensgator. Nu har Stortorget fått ett lyft och Torghallen har blivit väldigt fräsch. Det börjar bli bra.

Han hoppas att de nya ägarna ska se samma potential.

– Kommer det in någon som har idéer, kapital och kanske en arkitekt bakom sig, då kan det bli en riktig bostadsdiamant. Då är jag glad. Då har jag hjälpt fastigheten vidare till nästa fas.

Vilket häftigt takfönster! Detta är andra våning i lägenheten. Foto: Johan Jönsson

Och själv?

Claes Corin utesluter inte att han behåller någon del av kvarteret.

– Jag vet inte var min hjärna är förrän jag är framme vid vägskälet. Jag kanske hugger någon av dem själv. Jag älskar fastigheten och blir glad när

jag är här.

Men först ska marknaden få säga sitt.

– Jag har ingen stress med detta. Jag vill bara att rätt konstellation ska ha rätt objekt. Vi har alla ett ansvar att ta hand om vårt fina Laholm.

Lägenheten på Storgatan är klar och redo att flyttas in i. Dörren in till Smedjegatan är pluggad. Foto: Johan Jönsson

Är den gamla smedjan juvelen bland de tre fastigheterna? Foto: Johan Jönsson

Känner du igen balkongen? På bilden syns smedmästare Gustav Jönsson och hans hustru Neta. Foto: Johan Jönsson/Collage

]]>

Ledare: "Hallå där, Bo Baldersson, vem är du?"

Fri, 21 Aug 2026 18:30:00 +0200

Det är inte lätt att få tag på en journalist nuförtiden. Åtminstone inte Bo Baldersson, politisk korrespondent, särskild reporter, cyklande reporter och flitig skildrare av det kommunala livet här i Laholm. I såväl text som bild.

En produktiv karl. På Facebook rapporterar han under Grönköpings Veckoblads flagg om politiker och partier. Han intervjuar kommuninvånare, citerar tjänstemän och tycks närvara vid såväl pressmöten som andra kommunala begivenheter. Av rapporteringen att döma är Bo en av Laholms bäst informerade journalister.

Därför ville vi gärna prata med honom.

Vi har sökt Bo via Facebook och bett om en intervju vid upprepade tillfällen. Inget svar. Till slut gjorde vi därför det självklara när man söker en journalist – vi kontaktade hans uppgivna arbetsgivare. Grönköpings Veckoblads redaktör och ansvariga utgivare Karin Aspengren tog sig en titt på kontot på vad hon kallar ”asociala medier”. Det var, med hennes ord, ”i sanning ingen rolig läsning”.

Och någon reporter på Grönköpings Veckoblad är Bo Baldersson inte.

Tvärtom uppmanar Aspengren personen bakom kontot att radera de uppgifter som ger intryck av ett samarbete med tidningen. Så långt har mysteriet alltså klarnat något.

Även namnet är påfallande bekant. Bo Balderson, med ett s, är den berömda pseudonymen bakom en rad svenska satiriska kriminalromaner. Facebooks Bo Baldersson har lagt till ett s och dessutom tagit på sig journalistkostymen från Grönköpings Veckoblad.

Ett lånat namn, en lånad tidning och en påhittad reporter.

Bo tycks samtidigt kunna få tag på snart sagt alla i Laholm. Det märkliga är att ingen tycks kunna få tag på Bo. Och det är synd, för vi har några frågor. Vem är du? Varför gör du det här? Och framför allt. Varför vill du inte stå för det?

För Bo har inga problem med att ställa andra mitt på scenen. Moderaten Thor Gunnar Bjelland får veta att han i princip redan flyttat in i kommunrådets rum. Miljöpartister framställs som åldringar på väg mot jordhålor, nässlor och myggträsk. Sverigedemokraternas kandidater förvandlas till ett PRO-möte med läsglasögon, värktabletter och rollator.

Politiker ska tåla satir. Det ska vi på tidningen också. Den som söker makt får finna sig i att bli ifrågasatt, kritiserad och till och med förlöjligad. Satiren har en viktig plats i ett öppet samhälle. Men här finns en avgörande skillnad. De som får örfilarna har namn och ansikten. Den som delar ut dem har satt på sig osynlighetsmanteln.

Det är en bekväm position. Man kan karikera verkliga människor, hitta på intervjuer och citat och publicera bilder som manipulerats och där människor placeras i situationer som aldrig inträffat. När någon sedan vill ställa frågor till avsändaren finns ingen att fråga.

Ännu mer problematiskt blir det när man lånar journalistikens trovärdighet. Bo kallar sig reporter och politisk korrespondent. Texterna presenteras som artiklar och specialreportage, med intervjuer, citat och anonyma uppgiftslämnare. Ovanför alltsammans står namnet på en tidning som nu uttryckligen säger: Han arbetar inte här.

Det är möjligt att kalla detta satir. Men även satir har en avsändare. Och där upphör det att bara vara en fråga om dålig stil.

Det lokala demokratiska samtalet bygger på att vi kan kritisera varandra, svara varandra och granska varandras argument. Den som kräver ansvar av andra bör också vara beredd att bära ett eget ansvar. Anonyma konton som försöker påverka lokalpolitiken utan att avsändaren behöver möta frågor eller motargument förändrar den spelplanen.

När journalistikens uttryck dessutom används som rekvisita suddas gränsen mellan satir, politisk propaganda och information ut.

Det är inte ett friskhetstecken för det demokratiska samtalet.

Men kanske missförstår vi Bo. Kanske finns det en alldeles utmärkt förklaring. I så fall finns ett enkelt sätt att reda ut saken. Hör av dig, Bo. Vi bjuder på kaffe.

Du behöver inte vara politisk korrespondent. Du behöver inte arbeta på Grönköpings Veckoblad. Du behöver faktiskt inte ens heta Bo Baldersson. Men om du vill påverka hur människor i Laholm ser på sina politiker vore det klädsamt om du också vågade kliva in i samma demokratiska samtal som dem du angriper.

Med eget ansikte och eget namn. Och om du inte vill prata med oss finns åtminstone ett meddelande från den tidning du säger dig representera:

Sluta ge sken av att du arbetar för den.

Chefredaktör Joakim Ormsmarck

]]>

Rektorn och läraren stoppade knivmannen: "Bara agera"

Fri, 21 Aug 2026 16:14:00 +0200

Det var under högtidliga former i Laholms stadshus som rektor Peter Haarala och läraren Robert Rosén fick ta emot polisens uppskattning för sina insatser under knivdådet på Veingeskolan den 13 maj.

Lokalpolisområdeschef Gustav Rosén Zetterberg beskrev ingripandet som extraordinärt.

– Jag är helt övertygad om att det ingripandet gjorde att det här kanske inte eskalerade och att det blev värre skador. Fantastiskt bra och heroiskt, sade han.

Lokalpolisområdeschef Gustav Rosén Zetterberg beskriver ingripandet som extraordinärt. Foto: Johan Jönsson

Polisens bild är att skolpersonalens agerande bidrog till att stoppa det pågående våldet. Den misstänkte eleven hade knivskurit en annan elev, men försökte senare ta sig in på skolan igen. Då stod Robert Rosén vid en entrédörr och höll emot.

Peter Haarala anslöt kort därefter och tillsammans med ytterligare en lärare höll de kvar eleven tills polisen kom.

– Första gången det är bra att inte ha konsekvenstänk. Det var bara att agera, sade Haarala med ett snett leende.

Robert Rosén beskriver situationen som surrealistisk.

– Det är en jättemärklig situation när man jobbar på skola, och så händer någonting sådant.

De visste inte vid ingripandet om eleven fortfarande var beväpnad. De såg däremot hur han försökte ta sig genom glasdörren med båda händerna och gjorde bedömningen att de kunde stoppa honom.

– Vi ser att han inte kan hinna få upp något här om vi är snabba. Så vi knuffade upp dörren och höll fast honom till polisen kom, berättade Rosén.

Samtidigt som dramat utspelade sig hade Peter Haarala fått information om den knivskadade eleven. Han sprang ner till personalrummet där eleven låg blödande.

Ambulans och polis var redan larmade och polisen gav beskedet att skolan skulle inrymmas om det var möjligt.

Det gick snabbt.

Peter Haarala tar emot sin blombukett och sin ingraverade skål. Foto: Johan Jönsson

Via den så kallade ”mun till mun”-metoden spreds informationen till personalen. På bara några minuter hade skolan tömts på elever ute på skolgården och alla hade kommit in i klassrum och andra utrymmen.

– På tre minuter så var alla inne. Och det sköttes klockrent. Alla gick in för det direkt, sade Haarala.

Inrymningen fortsatte i omkring två timmar medan polisen säkrade platsen och spår.

Polisens lokalområdeschef lyfte särskilt fram att skolans personal hade förmågan att fatta snabba beslut under extrem press.

– Man har involverat kanske både skolpersonal och elev, räddningstjänst, ambulans och polis i detta. Det gäller att bygga en mental förberedelse, sade Gustav Rosén Zetterberg.

Robert Rosén tackas av lokalpolisområdeschef Gustav Rosén Zetterberg. Foto: Johan Jönsson

På Veingeskolan hade personalen fått utbildning i hur man ska agera vid en inrymning, även om man inte hade övat själva situationen praktiskt.

Och när det väl hände fungerade organisationen.

– Det var alltså från vaktmästare till alla, verkligen: ”Okej, nu gör vi det här.” Inte en massa frågor, utan det blev en hierarki som funkade. Man hittar uppgifter och det bara flöt, sade Haarala.

Peter Haarala berättar om den märkliga dagen då knivdådet skedde. Robert Rosén beskriver det hela som märkligt. Foto: Johan Jönsson

För både Haarala och Rosén har tiden efteråt handlat en del om att bearbeta det som hänt.

Personalen samlades redan samma eftermiddag och återigen på måndagsmorgonen. Eleverna fick information om händelsen på ett sätt som skulle undvika att skapa ytterligare oro.

Den skadade eleven klarade sig och kunde återvända till skolan redan veckan därpå för att avsluta skolåret.

Det var också något som betydde mycket för personalen.

– Vi fick besked på att han kommer att överleva. Då lugnar man sig. Men sedan kommer det här ifatt en, sade Rosén.

Haarala beskriver en stark stolthet över hur hela skolans personal agerade.

– Jag som arbetsledare känner en enorm stolthet över Veingeskolans personal. Det här är ju allas utmärkelse, inte bara min och Roberts.

Rektor Peter Haarala och läraren Robert Rosén hyllas för sin hjältemodiga insats vid knivdådet på Veingeskolan i våras. Foto: Johan Jönsson

Även polisen framhåller att händelsen visar värdet av den samverkan som byggts upp mellan skolan, kommunen och polisen.

Kommunpolis Kristian Nilsson, som nominerade Peter Haarala och Robert Rosén till polisens uppmärksammande, pekade på den mentala förberedelsen och den goda samordningen som avgörande.

– Man vet aldrig hur det skulle kunna ha blivit, men vi vet hur det blev och det är en av anledningarna att vi är här i dag.

För de båda hyllade är känslorna inför utmärkelsen blandade.

– Ovanligt. Trevligt naturligtvis. Men jag tror vi är mest tacksamma allihop att det inte blev värre än vad det blev, sade Haarala.

– Jag vill också trycka på att detta inte gjort Veingeskolan till en otrygg plats. Det som skedde var en isolerad händelse och bara två dagar senare pratade eleverna på skolann om annat, fortsätter han.

– Detta har bara gjort oss ännu bättre rustade.

Polisen överlämnade blommor och en gåva till de båda. På gåvan finns en ingraverad symbol för Polismyndigheten – ett minne av en dag då två skolanställda gjorde ett ingripande som, enligt polisen, kan ha förhindrat att situationen utvecklades till något betydligt allvarligare.

LÄS MER: Knivattacken i Veinge - en elev häktad

]]>

Familjedag ersätter nedlagd festival

Fri, 21 Aug 2026 13:02:00 +0200

I början av sommaren stod det klart att det inte skulle bli någon festival i Strömsnäsbruk, vilket har varit en årlig tradition i över trettio år.

- Samhällsföreningen har arrangerat det i alla år, men efter att styrelsen skulle avgå och det inte fanns några nya som ville ta vid så fick man lägga ner festivalen, vilket jag tyckte kändes väldigt tomt och trist, vi behöver evenemang som gör att vi träffas, säger Elina Werner.

Elina är engagerad i föreningslivet i Strömsnäsbruk och även anställd Ica.

- Jag fick med mig Johan som äger butiken på idén att affären kunde stå som arrangör. Därefter bjöd vi in föreningar och andra företag i Strömsnäs och Traryd. Parkeringsplatsen vid Ica kommer att vara samlingsplats men vi hoppas att så många som möjligt kommer att vara med, säger hon.

Flera företag som Lindvalls chark, Traryds bryggeri och räddningstjänsten har redan anmält sitt intresse.

- Vi har också engagerat ett event-företag som ska ordna olika aktiviteter för barnen som ansiktsmälning, godisregn och mycket annat. Vi kommer även att ha en marknad ute med blomsterförsäljning, mat och provsmakning, säger Elina.

SK Graals motionslopp som också har varit en tradition i samband med festivalen kommer att ordnas som vanligt.

- Vi hoppas att vi kan få till en ny tradition i byn och att det blir en trevlig familjedag för alla. Johan, som äger butiken, ser det som ett sätt att ge tillbaka till byn men vi hoppas också att det blir ett tillfälle för andra företag och våra föreningar att visa upp sig och få in lite pengar, säger Elina Werner.

]]>

Vallåsen laddar för cykelfest – 2 000 besökare väntas

Fri, 21 Aug 2026 10:02:00 +0200

På lördag och söndag är det åter dags för Vallåsen VeloFest. Cykelfestivalen har på kort tid blivit ett av årets större evenemang på Vallåsen Bike Park och väntas locka omkring 1 000 besökare per dag.

Men årets upplaga skiljer sig från de tidigare.

– Historiskt har vi alltid haft en stor downhill-tävling som dragplåster för att få hit många människor. I år har vi tagit bort den och ersatt den med lika många tävlingar, men av lite kortare slag, säger Kristian ”Vilse” Jakobsson.

I stället blir det bland annat dual, downhill för tjejer samt cross country-tävlingar för barn och vuxna. Även den populära Whip Off-tävlingen finns med under helgen.

Tanken är att tävlingarna inte ska ta över hela festivalen.

– Fokus är att folk ska hinna med och kika på utställarna och spana på det som händer här nere. Det blir lite luftigare schema helt enkelt.

En annan nyhet är en nybyggd del längst ner på anläggningen. Där kommer flera av aktiviteterna att genomföras, vilket också förändrar upplevelsen för den som kommer till Vallåsen utan cykel.

Kristian "Vilse" Jakobsson på Vallåsen hoppas att Velofesten ska locka lika mycket folk i år också. Foto: Johan Jönsson/Arkiv

Från uteserveringen blir det lättare att följa tävlingar och aktiviteter.

– Det är lättare att vara besökare utan cykel i år också. Man ser mycket av det som händer nerifrån, säger Kristian Jakobsson.

För Vallåsen är just bredden viktig. VeloFest ska inte bara vara till för vana mountainbikecyklister, utan också för nybörjare och nyfikna som vill upptäcka cyklingen.

Under helgen finns därför utställare på plats där besökarna kan testa cyklar och produkter, samtidigt som olika clinics ger möjlighet att utveckla sin teknik.

Och intresset för clinics har ökat markant.

– Både på lördag och söndag har vi ett gäng olika clinics. Alla är i princip fullbokade, vilket är kul.

Enligt Jakobsson är det en tydlig effekt av årets upplägg. När den stora downhilltävlingen inte

längre tar lika mycket plats finns mer tid för besökarna att prova annat.

Festivalstämningen ska också förstärkas med musik och aktiviteter. Bland annat kommer Red Bull-bilen att finnas på plats som DJ under helgen.

Det blir mat, musik, cykling och möjlighet att umgås även för den som inte själv vill kasta sig utför Vallåsens leder.

Vallåsens Velofest. Foto: Privat/Arkiv

VeloFest har redan etablerat sig som ett betydligt större evenemang än en vanlig helg i Bike Parken. En vanlig helg brukar anläggningen ha omkring 200–300 gäster. Under VeloFest har besöksantalet legat runt 1 000 personer per dag.

– Det har varit fullt, så mycket som anläggningen kan hantera, kan man väl säga. I fjol var det inte lätt att hitta parkering.

Årets festival genomförs på lördag och söndag. Fredagen har plockats bort ur festivalprogrammet eftersom det visade sig svårt för många besökare att komma loss från arbete och skola. Bike Parken håller dock öppet som vanligt på fredagen, klockan 10–20.

Vallåsen VeloFest arrangeras för tredje året och är en del av anläggningens fortsatta satsning på cykling. Vallåsen Bike Park har under de senaste åren utvecklats till en etablerad cykeldestination på Hallandsåsen, med downhill, leder och aktiviteter för olika nivåer.

Nu hoppas Kristian ”Vilse” Jakobsson att årets mer öppna festivalupplägg ska locka ännu fler.

– Grundkänslan är densamma: att samla en så bred publik som möjligt. Både cyklister, nybörjare och alla som är nyfikna på cykling överlag. Vi hoppas och tror att det blir mycket folk och god stämning.

]]>

Larm om dramatiska förändringar i Laholmsbukten

Fri, 21 Aug 2026 04:58:00 +0200

Blicken ut över Laholmsbukten denna soldränkta augustiförmiddag ger sken av harmoni. En barnfamilj strosar och leker i vattenbrynet medan havet ligger nästan helt stilla efter de senaste dagarnas blåst.

Men bortom de små vågkrusningarna, under ytan, finns ett mörker. I dubbel bemärkelse.

Få personer har lika mycket kunskap och erfarenhet av fiske i bukten som de erfarna fritidsfiskarna och mellbystrandsborna Christer Hansson, 82, och Ingvar Nilsson, 87.

De är tongivande medlemmar i den 50 man starka föreningen Laholmsbuktens Fritidsfiskare och beskriver en drastisk utveckling i bukten de senaste åren. De är djupt oroliga för ekosystemet och beskriver en situation där fiskebestånden minskat kraftigt och är på väg mot kollaps.

– Vi har sett en stor tillbakagång av fisk de senaste åren, men i fjol blev det klart sämre och i år är det en fullständig katastrof, säger Christer Hansson ordförande i föreningen.

– Jag har fiskat i bukten i 70-75 år och årets fiske är det sämsta någonsin. Jag har aldrig upplevt något liknande, säger Ingvar Nilsson som har fört noggrann statistik över sina fångster under ett halvt sekel.

Redan 2024 upptäckte föreningen en accelererande minskning av beståndet av plattfisk, framför allt skrubbskädda där flera exemplar var avmagrade.

Efter misstanke om PFAS-påverkan genomfördes en studie sommaren 2025, med bidrag från länsstyrelsen. Värdena översteg EU:s rekommenderade gränsvärden och innehöll nivåer olämpliga för mat åt barn under tre år.

– Alla medlemmar registrerade sina fångster och de magra ”skrubborna” skickades för analys. Vi skulle fånga tolv fiskar, men hade svårt att ens få ihop det antalet. Förr om åren satt det en skrubba på varje meter nät, säger Christer.

Skrubbskäddan och andra plattfiskar är i princip borta i Laholmsbukten. Foto: Adobe Stock

Under 2026 har situationen eskalerat ytterligare.

Skrubbskäddan har minskat kraftigt, stor piggvar är i det närmaste borta och fångsterna av sjötunga, fjärsing och sandskädda är mycket små. Även tångkrabbor uppges ha blivit betydligt mer sällsynta och sandräkorna har i princip helt försvunnit.

– Förr fångade vi räkor som vi använde till agn, men nu är de nästan helt borta och det är ju det fisken lever i mångt och mycket på, förklarar Ingvar.

Även lax- och öringsfisket i bukten är extremt oroväckande. Sedan starten den 1 maj till 13 augusti har fritidsfiskarna endast fångat 26 laxar i bukten. Förr om åren dominerade den odlade laxen, men numera är den rödlistade vildlaxen i majoritet.

Även statistiken över fångad lax hos Laholms Laxfiske nedanför kraftstationen i Lagan visar en lika dramatisk nedgång. Efter att ha snittat cirka 1 250 laxar mellan 2000-2024 skedde en drastisk nedgång 2025.

– I fjol togs det 214 laxar. Hittills i år är det bara 24 och av dem är det åtta vildlaxar. Det är en katastrof för Laholms Laxfiske och fisketurismen i Laholm, menar Christer.

Ingvar Nilsson fiskar kontinuerligt längre ned i Lagan, mot Lagaoset, och även där tycks bestånden ha utarmats kraftigt.

– Det har successivt blivit allt sämre. Vid närmare 20 tillfällen i vår och sommar har jag totalt fått en liten abborre och två små gäddor. Förr kunde jag få dubbelt så många vid varje tillfälle och jag använder samma drag nu som då.

Beslutsamt drar Ingvar Nilsson och Christer Hansson upp båten på stranden. De vitala 80-plussarna har fiskat i Laholmsbukten sedan 1950- och 1960-talet och känner havet utan och innan. Foto: Rickard Gustafsson

Den negativa utvecklingen beror sannolikt på flera samverkande faktorer, tror Hansson.

– Det är komplext och det är inte bara en faktor utan det är många – som klimatförändringar, miljögifter, födobrist, överfiske och kraftig ökning av säl och skarv.

I juni slog föreningen larm om den katastrofala situationen till berörda myndigheter.

En skrivelse skickades till Laholms kommun, Länsstyrelsen i Halland, Havs- och Vattenmyndigheten och SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet).

I den framfördes ytterligare en hypotes till obalansen i Laholmsbuktens ekosystem – LBVA:s reningsverk i Laholm.

”Eftersom de försämrade bestånden av plattfisk tidsmässigt sammanhänger med öppnandet av det stora reningsverket Ängstorp finns anledning att misstänka miljöpåverkan från denna anläggning som numera tar hand om avloppsvatten från stora delar av både Laholms och Båstads kommuner.”

Reningsverkets bräddningar kan vara en av bovarna i dramat, misstänker föreningen.

– De gör kontroller av vissa kemiska ämnen, men det finns massor av andra kemiska ämnen som kan vara allvarliga för fiskens liv och hälsa som inte analyseras, säger Christer.

Fritidsfiskarnas hypotes är att bräddningar från reningsverket i Ängstorp kan vara en orsak till ekosystemets obalans i Laholmsbukten. Foto: Rickard Gustafsson/Arkiv

Över två månader har gått sedan larmrapporten skickades till myndigheterna. Endast länsstyrelsen har reagerat – övriga har inte återkopplat.

– Vi är allmänt besvikna på myndigheterna som inte tar tag i de här problemen, säger Christer.

Han fortsätter:

– Det viktigaste är inte att vi fångar fisk för vårt husbehov, utan att havet inför våra ögon är på väg att dö, eller i vart fall är svårt sjukt. Situationen är väldigt allvarlig ur ett allmänmänskligt perspektiv.

Fritidsfiskarna är dock tacksamma att åtminstone en myndighet tar deras djupa oro på allvar. De har lovat att bistå med fisk om och när länsstyrelsen beslutar att göra toxikologiska analyser.

– Men vi anser att det behöver göras mer. Vi vill att berörda myndigheter enskilt eller i samverkan utreder dels miljöeffekterna av Ängstorps reningsverk med utökade analyser av tänkbara miljögifter, dels en ny inventering av bottenfaunan i Laholmsbukten. Vi efterfrågar även åtgärder mot skarv och säl som ökat kraftigt, säger Christer Hansson.

1962 köpte Ingvar Nilsson en "badhytt" för 400 kronor och omvandlade den till en fiskeredskapsbod. Kuriosa i sammanhanget är att den tidigare ägdes av Axel Malmquist, Laholms siste borgmästare. Foto: Rickard Gustafsson

]]>