-
FAMILJ 2021-12-12 KL. 12:00

Löparlegendaren som är jämngammal med tidningen

Av Johan W Jönsson

Samma dag som Laholms Tidning kom ut för för första gången föddes Gert-Arne Åkerberg. Nu är det 90 år sedan. Löparlegendaren och tidningen har följts åt och det är tradition att LT uppvaktar Gert-Arne när han fyller jämnt. ”LT har triggat mig att prestera under åren”, säger jubilaren.

Löparlegendaren som är jämngammal med tidningen
Gert-Arne Åkerberg är mest stolt över segern i Lidingöloppet samt över att han fått LT-klockan. Här står han bredvid löpet med sig själv på efter seger. I handen har han medaljen från New York-maraton. Foto: Johan W Jönsson

Den 5 december 1931 föddes Gert-Arne Åkerberg. De första åren spenderades i Eldsberga men familjen flyttade snart till Vallberga och där har Gert-Arne blivit kvar.
 – Jag kom hit till Vallberga som sexåring. Jag har alltid trivts här och när jag träffade min fru bodde vi först i hyreslägenhet en bit bort innan vi byggde detta huset 1963.


Gert-Arne Åkerberg är mest stolt över segern i Lidingöloppet samt över att han fått LT-klockan. Här står han bredvid löpet med sig själv på efter seger. I handen har han medaljen från New York-maraton. Foto: Johan W Jönsson


Gert-Arne jubilerar även ihop med hustrun Inger. De har varit gifta i 65 år i år. För enkelhetens skull jobbade han även som mejeriarbetare på Vallberga mejeri.
 – Jag jobbade där i 36 år och åkte även runt på andra företag som skyddsombud. Det var suveränt att det var så nära och bra. Praktiskt på så vis att jag kunde promenera till jobbet.

Han har alltid varit glad för att springa men det var först 1979 han gjorde tävlingsdebut i Laholmsloppet som 47-åring.
– Börje Mattisson från LIF höll i det och frågade om jag inte ville börja tävla för Laholms IF då han tyckte att jag sprang så fint. Då började jag och sedan fortsatte det.

Efter tre år sprang Gert-Arne sitt första maratonlopp nere i Malmö och kom i mål på tiden 2:54 som 50 åring.
– Det var rätt bra sa dem. Och sedan blev det flera maraton och ganska många SM-guld. Stockholm maraton är fint men det bästa är New York-maraton som jag sprang 1996.

Han har kvar beviset i form av medaljen. På baksidan står tid och placering. 3:20:12 och 1 277. När han tränade som mest gjorde han mellan 8 och 12 mil i veckan.
– Från att jag började tävla förbättrade jag mig på alla distanser. Det var det som sporrade mig, säger Gert-Arne, som framförallt sprang långdistans. Sedan blev jag bekväm och började tävla inomhus och sprang alltifrån 60 meter till 1 500 meter på veteran-SM.

Totalt har han hela 21 guld från veteran-SM. Hur många silver och brons det blivit har han tappat räkningen på.

När Gert-Arne började tävla för Laholms IF var de många löpare som åkte tillsammans på tävlingarna.
– Vi var säkert ett 20-tal. Till slut var det bara jag kvar, och det var lite tråkigt. Men jag fick bra kontakt med en klubb i Heleneholm som jag kunde åka med.

Han slutade att tävla för några år sedan och avslutade med att vinna Skanneloppet i Åstorp. Han ville avsluta med en seger och så blev det.
– Visst har jag varit sugen på att springa igen men jag bröt lårbenet och det har blivit bra. Men läkaren tyckte inte att jag skulle fresta benet.
Sedan dess blir det istället promenader. Han har fuskat och testat att jogga lite lätt på Wallevis mjuka gräsmatta men det kändes inte riktigt bra. Det är svårt att låta bli. Att springa och att tävla var mitt liv. Men nu går jag mina promenader och jag tar tiden. Jag måste ha den moroten, skrattar Gert-Arne.

– Jag går varje dag. Man mår bra av att röra på sig. Jag är glad att jag är så rörlig som jag är och läkaren har sagt att det är tack vare att jag har hållit igång alltid.

Det kunde tagit slut med löpningen tidigare, om Gert-Arne inte varit så vältränad. Han fick flimmer på hjärtat och opererades och sedan bröt han lårbenet samma år.
– Det var 2008 och det var det andra benet, alltså inte det jag bröt nu. Det var jobbigt eftersom att jag tävlade så mycket då, men jag tog mig tillbaka.

2009 sprang han maraton igen och det blev seger i den egna åldersklassen i loppet som arrangerades av Heleneholm i Malmö.

Gert-Arne höll inte på med idrott särskilt mycket under uppväxten. Det blev några B-lagsmatcher i fotboll i Ränneslöv och i Walldia.
– Men det var inte min grej egentligen. Jag sprang mycket men jag tävlade inte någonting förrän 1979, säger han.

Gert-Arne undanbad sig på sin födelsedag men det blev lite firande tillsammans med familjen.
– Det blev väldigt lugnt och stilla och det var så jag ville ha det, säger han.

Gert-Arne är omskriven många gånger i LT. Både vid jubileum och vid alla framgångar med löpningen.
– Att Laholms Tidning uppskattade det jag gjorde och skrev om mig sporrade mig lite extra. När jag erövrade LT-klockan 2001 var jag väldigt lycklig, avslutar Gert-Arne Åkerberg.


Gert-Arne Åkerberg och Laholms Tidning är på dagen lika gamla. Båda har nyligen fyllt 90 år. Foto: Johan W Jönsson



Gert-Arne Åkerberg

Familj: hustrun Inger, sonen Staffan, barnbarnet Lovisa
Från: Eldsberga (men har bott in Vallberga sedan han var 6 år)
Bor: Hus i Vallberga
Gör: pensionär, tidigare mejeriarbetare och framgångsrik löpare i Laholms IF
Aktuell: fyllde 90 år den 5 december (är jämngammal med Laholms Tidning)
Mest stolt över i karriären: segern i Lidingöloppet i H85 2011 och LT-klockan 2001