Detta är en utskriftsvänlig version av artikeln.
Fler och fler matkriser
Med några års mellanrum kommer det nya larm om en växande matkris i världen. Nu är det dags igen. FN har gått ut och varnat för att vi får brist på mat, framförallt spannmål, och snabb stigande priser.
För människor i de allra fattigaste länderna riskerar svälten att stå för dörren och i en rad länder kan en ny matkris innebära stora politiska oroligheter. Vad som utlöst FN:s nya larm om en matkris är bland annat den mycket svåra torka som drabbat såväl jordbruket i USA som länderna i forna Sovjetunionen. Eftersom bägge länderna har stora jordbruksarealer slår det direkt mot världsmarknadspriserna på bland annat spannmål.
Men det är inte bara klimatet som driver fram fler och tätare matkriser. Jordens befolkning fortsätter att öka i snabb takt. I länder som har stark tillväxt som Kina förändras också matvanorna, man äter helt enkelt mer och väljer att äta mer kött och därmed driva fram knapphet och prisstegringar. Dessutom bidrar de långsiktigt stigande energipriserna till att det blir dyrare att producera och frakta mat.
Länge dominerades debatten av de som trodde att mat var något som kunde produceras och handlas som vilken vara som helt på världsmarknaden. När vår moderna historia skrivs kommer detta synsättet att framstå som stolligt. Om vi skall få en trygg matförsörjning måste varje land ta ett ökat ansvar för sin egen befolknings försörjning med livsmedel. Det krävs både för att maten skall räcka till och för att kunna motverka de miljöproblem som uppstår med de långväga transporterna.
Det behövs en snabb nyodling i länder som har överskott på odlingsbara arealer som i dag ligger i träda. Med västvärldens nedläggningspolitik tar vi bokstavligen maten ur munnen på fattiga människor. När så många som var tredje svensk mjölkbonde slagits ut på de senaste fem åren får det konsekvenser för det spädbarn som behöver mjölk för att överleva i svältens Afrika.