Det är dags för olympiska spel igen. För min egen del de sjätte sommarspelen i rad, på plats för Skånskan-sporten.

Barcelona-92 var de första, härliga, folkliga, soliga. Atlanta-96, torra och trista. Sydney-00, underbara, hjärtliga, oförglömliga, Aten-04, förvånansvärt väloljade i ett land som fortfarande fungerade, Peking-08, korrekt, perfekt, lite charmlöst.

Jag undrar vilket epitet jag kommer att sätta på London när det tar slut så där i mitten av augusti. Risken är att det blir: regnigt. Men chansen är också att tillägget kan bli: fungerande.
Med världens ögon på sig har ingen arrangör råd att misslyckas. Turiststaden London kommer inte vilja ha stämpeln ”staden som inte klarade att genomföra ett OS” på sig. Ungefär som Atlanta, det är väl ingen som kommer på tanken att åka och turista i Atlanta idag.

Nu är det inget som indikerar att det rent logistiskt inte skulle fungera. De speciella ”olympic lanes” längs vägarna är sedan länge utmarkerade, så det ska inte behöva bli någon svårighet för medlemmarna i den olympiska familjen att komma till respektive arenor i den hårt trafikerade staden.

Nej, då är jag mera rädd för de illasinnade krafterna. De som för att markera sina budskap kan få för sig att spränga en tunnelbana eller till och med ett stadion. Det har redan varit skandaler kring det privata bevakningsföretag, G4S, som inte kunde få fram det utlovade antalet ordningsvakter, så soldater har kallats in. Det är sådana händelser som skapar oro, även om inga kostnader sparas för att (försöka) garantera säkerheten.

Men låt oss lägga alla eventuella rädslor för terroristdåd åt sidan och i stället fokusera på den idrottsliga härlighet som kommer att dukas upp framför oss. Det finns några händelser som helt enkelt inte går att missa, idrottsmän som måste upplevas. Usain Bolt är en av dem, både på 100 och 200 meter.

Också den svenska truppen innehåller en massa godbitar. Självklart tänker jag följa ridsporten, jag vill vara på plats när Rolf-Göran Bengtsson kliver högst upp på pallen. Men jag vill inte missa Pekingsilvermedaljörena i cykel, Emma Johanssons och Gustav Larssons, Therese Alshammar i hennes sista OS, handbollen, altmeistererna Jörgen Persson och Lars Frölander, Lisa Nordén i triatlon och … listan kan göras hur lång som helst. Ska definitivt inte glömma två skånska skeetskyttar, Stefan Nilsson från Trelleborg och Marcus Svensson från Landskrona.
Här hemma kommer ni att kunna se allt från arenorna i tv-apparaterna. Men det är det andra, alla konstigheter, lustigheter och udda saker som händer runt omkring som ni ska få ta del av här, på Skånskan Sport, på Skånskans speciella OS-webb och på OS-bloggen.