Regnskog, ja tack - vi har gran

De tropiska regnskogarna täckte ursprungligen cirka 16 miljoner kvadratkilometer. I dag återstår hälften och drygt 60 procent av dessa finns i Amazonas varav merparten i Brasilien. Att Brasilien nu har ungefär 40 procent av jordens återstående regnskog innebär samtidigt att landet har fler arter av växt- och djurliv än något annat land på jorden.

För den biologiska mångfalden är regnskogarna än ovärderlig skatt, men skogarna är även sin vikt värd i minst guld eftersom de är livsviktiga för det globala klimatet. Amazonas regnskog pumpar ut sitt syre och binder samtidigt mängder av kol och begränsar därmed utsläppen av koldioxid.
Mycket regnskog har skövlats och tyvärr fortsätter det att ske, men tack och lov har kampen för regnskogens överlevnad ändå givit resultat för skövlingen har blivit så mycket mindre.

Dock är det så att när vi talar om vikten av bevarande av skogar som jordens lungor, tänker vi gärna automatiskt på regnskog. Men hur ser vårt egna ansvar ut. Har vi städat vid framför vår egen dörr?
Sverige är ett land som är enormt rikt på skog. Mer än hälften av landarealen är täckt av skog, dock består mer än 80 procent av skogarna av gran och tall vilket gör att vi varken kan skryta med att vara jordens lunga eller en källa till oerhörd biologisk mångfald. Faktum är att över 90 procent av den svenska skogen är kulturskog, det vill säga den är odlad av människan. Kvar finns bara några procent naturskog.

För oss som gillar att vandra i skogen innebär inte all kulturskog en tråkig upplevelse. Även denna skog erbjuder ett hyfsat utbud av växter och djur, men när man har turen att ramla in i en skog med mer blandning av både löv- och barrträd inser man att granodlingen har sina begränsningar.
Att efterfråga lövträdsinslag i de svenska skogarna handlar inte bara om att skapa biologisk mångfald. Det handlar även om att långsiktigt bruka jordmånen på ett bättre sätt. Granskog, oavsett den är vacker eller ej har tyvärr en försurande effekt. Att våga satsa mer på inslag av lövträd i våra barriga skogar skulle även göra det svenska skogsbruket mindre utsatt för förändringar i efterfrågan på olika trädslag.
Snabbväxande eucalyptus som odlas i länder med varmare klimat har dykt upp som en konkurrent till den svenska barrmassan i pappersindustrin. Det självklara i att plantera gran är kanske inte ens ekonomiskt självklart om konkurrensen från Afrika och Sydamerika ökar. Samtidigt har nu upptäckten av att björk kan göras till textilfiber inneburit att trädet som vi på 1960 och 70-talet bekämpade med hormoslyr plötsligt har blivit en efterfrågad träråvara.

En blandad skog skulle inte minst bli mer motståndskraftig mot kraftiga vinterstormar. För om sanningen ska fram var stormen Gudrun inte en naturkatastrof. Det var en katastrof som människan skapat genom att plantera stora mängder gran.
I de direkta spåren efter Gudrun vaknade debatten om att öka inslag av lövträd. Men resultatet har ändå blivit att återplanteringen efter stormen består av mer än 90 procent gran. Av erfarenhet blir man vis, men tydligen även onödigt envis.