FRAMGÅNGARNA I BURMA

Demokratiseringen i Burma fortsätter, steg för steg. För drygt ett år sedan räknade den demokratiska oppositionen med att det fanns över 2100 politiska fångar i landet. Nu beräknas antalet vara nere i omkring 400. De demokratiska partierna har kunnat återuppta sin verksamhet. Fredspristagaren Aung San Suu Kyi har fått besöka Europa och kunnat återvända hem igen. Censuren har lättat. Det pågår förhandlingar för att få ett slut på de sista väpnade konflikterna i minoritetsfolkens områden.

Svenska Amnesty har sedan flera år ett särskilt landprogram för arbetet med Burma. Under det senaste året har trettio grupper varit engagerade i den här verksamheten. Gruppen i Laholm har fungerat som samordnare för deras insatser. Vi har också haft ett nära samarbete med kolleger i andra länder. I vad mån Amnestys arbete har påverkat utvecklingen är det ingen som vet, men vi känner oss nöjda med att vi har medverkat. De fångar som grupperna har adopterat är nu alla frigivna.

Det här betyder inte att uppgiften är löst. Mycket återstår. Under juli pågår en kampanj för att få också de återstående politiska fångarna fria. Många av dem som nu fått återvända hem har i åtskilliga år fått utstå svåra umbäranden, i flera fall tortyr. De lär behöva fysisk och mental rehabilitering. Det är också ett problem att inga lagar har ändrats, och inga domare eller polischefer har avsatts. Allt vad som hittills vunnits skulle kunna raseras från en dag till nästa. Det krävs alltså fortsatta insatser och en obruten vaksamhet.

Men det hindrar inte att vi är jublande glada över vad som hittills har uppnåtts. Det har ännu en gång visat sig att vi inte arbetar förgäves