Stor, men arbetsam, seger för Obama

Demokratiska presidenter har varit intresserade av en sådan reform länge, Bill Clinton hade bland annat för avsikt att genomföra något liknande, men lyckades inte. På många sätt är Obamas reform ett avslut på Clintons projekt, gissningsvis har han haft rådgivande nytta av sin utrikesminister Hillary Clinton, som låg bakom maken Bills reformförslag.
Detta är en stor seger för president Obama med tanke på det stundande presidentvalet. Hade denna reform fallit hade Obama framstått som en svag president som lät sig hunsas av oppositionen. Eftersom han redan har lidit svårt av den prekära ekonomiska situationen och framstått som svag i frågor som rör ekonomi och arbetslöshet var det en viktig principseger.
Dock att inte ens en såhär stor seger är problemfri: Högsta domstolen dömde som den gjorde för att de menade att kravet på att alla amerikaner skulle teckna sjukförsäkring kunde räknas som en skatt. Rätten att beskatta är etablerad så långt tillbaka som 1789. Medaljens baksida är således den amerikanska motviljan mot att beskattas. Även om den republikanske kandidaten Romney förlorade mycket krut till sin kritik av Obamas presidentskap så vann han också en hel del på att reformen just betraktas som en skatt. Att beskylla Obama för farlig europeisk socialism är inte så svårt med ett, som domstolen ser det, ökat skattetryck.
Att sjukvårdsreformen får stå kvar är en viktig delseger som ökar Obamas chanser till omval ytterligare. Men han får en hård valrörelse, där en numera ursinnig opposition har fått mer bränsle. Att övertyga mittenväljare som tvekar mellan Obama och Romney om att Obama inte är ett extremt vänsteralternativ har blivit svårare.