Det fanns inget att fira, inget att vara glad över, enbart plats för tårar.
Ändå sjöng de svenska fansen in i det sista.
En hyllning till ett landslag som försökte — och var nära att lyckas.
Det var ett sjumilakliv från måndagens uselhet och feghet till elva män i gult och blått som ville och vågade och kunde.

En kväll med män som klev in på Olympistadion med ryggen mot väggen. En kväll med män som kunde gått av den som hjältar.
De fick nöja sig att vara just det i fem minuter.
Johan Elmander i stället för Markus Rosenberg gav styrka i djupled, Anders Svensson bredvid Källström trygghet och erfarenhet och Jonas Olssons inträde (hans första tävlingslandskamp) i mittförsvaret mer fysisk närvaro och nickförmåga i defensiven.
– Jonas är en erfaren spelare mot engelskt motstånd. Han vinner dessutom kanske lite mer i huvudspelet. Jonas blir en bra spelare att ha mot engelsmännens anfallare Andy Carroll, motiverade Hamrén sin rockad i fyrbackslinjen.
Olsson hade varit bra mot Carroll.

Mannen med hästsvansen var inte bra för Andreas Grangvist. Steven Gerrards mäktiga inlägg nådde in mellan Granqvist och Olof Mellberg, som inte var synkroniserade. Carroll slet sig loss från Granqvist, vräkte sig fram och med den hårdheten och precisionen hade Andreas Isaksson inte en chans.
23 minuter hade gått.
De allra flesta hade dominerats av Sverige.
Carroll bjöd på en kalldusch i klass med monsunregnet över Donetsk några timmar tidigare.

Sverige fortsatte som om ingenting hade hänt. Svensson var mästerlig på mitten, Zlatan enorm. Han höll undan John Terry och Joleon Lescott i nästan varje duell. Men den sista passningen, den viktigaste, nådde fram för sällan.
Några distansskott på Hart. Farligare än så var det inte i första halvlek, trots ett övertag som lovade mer, men som så ofta kom kvitteringen oväntat och ur ingenting. Carroll sparkade ned Källström. Zlatans frispark gick i muren, returen saxsparkade han totalt misslyckat.
Och perfekt.

Plötsligt låg bollen framför Mellberg. Hart fick näven på avslutet, men styrde bollen på Glen Johnson som fumlade in den i eget mål.
Sedan började målgalenskapen.
Milner rev ned Martin Olsson. På Sebastian Larssons frispark rusade Granqvist, Mellberg och Jonas Olsson in i straffområdet.
Mellberg nådde högst. 2—1 (59) och vrålet från 18 000 svenska fans spreds över Kiev. I fem minuter firades den enorma vändningen.

För England bet tillbaka. Inhopparen Theo Walcott drog till sedan Jonas Olsson nickat undan. Isaksson såg bollen för sent, trots att den gick rakt i målet.
Granqvist gick sönder, Mellberg och Jonas Olsson fick gula skott, det fotboll helt utan spärrar åt båda håll. Källström sköt över, Martin Olsson gick framåt mer och mer och Zlatan höll på bryta handlederna på Hart med ett mäktigt distansskott.
Men ridån skulle gå ned.
Walcott kom förbi Larsson på högerkanten, spelade in till Danny Welbeck som med ryggen mot målet hälsparkade in 3—2 och samtidigt skickade Sverige ut ur EM.

På tisdag väntar Frankrike. Ett Frankrike som spelar för gruppsegern mot ett svenskt landslag som reste sig efter smällen mot Ukraina men ändå stupade.

Du hittar TT:s direktrapportering i text under bildflödet.