Svaren lät dröja på sig och en del av dem kom väl aldrig. Det kändes uppenbart att utredningarna användes som ett sätt att gömma frågor.
Regeringsskiftet 2006 gav mig hopp. Äntligen skulle det bli mer verkstad än snack och utredningar skulle i det närmaste vara bannlysta. Men icke! "Vi tillsätter därför en utredning" är ett lika vanligt svar på varje enskild fråga från denna regering som den dåvarande röda.

Visst är det så att frågor till och från bör utredas grundligt innan beslut fattas om hur något ska fungera i realiteten. Men många gånger ligger det redan så mycket fakta på bordet och i det närmaste var och varannan människa på gatan skulle kunna ge ett och samma självklara svar på hur en fråga bör lösas. Ändå blir utredningstillsättning det politiska svaret.

Utredningar har i det närmaste blivit religion. Ibland blir det en enmansutredning och är det riktigt fint tillsätts en hel grupp. Sedan ska det levereras små delrapporter som slutligen ska leda fram till en tjock och omfattande slutrapport – amen.
Den som inte är troende kan istället fundera på utredningarnas vetenskapliga koppling till så kallade svarta hål; utredningar tillsätts men de verkar ibland försvinna in i mörkret som tung materia för att för evigt glömmas bort.

Det märkliga med de flesta utredningar är dessutom att de ska ta så extremt lång tid. Helst ska de pågå i minst ett år. Trots att vi har myndigheter som ska vara experter på olika områden, trots att regeringen har tillgång till sakkunniga på departementen, trots att organisationer gärna bidrar med underlag, trots att riksdagsledamöter varje vecka är ute och reser för att samla in synpunkter och erfarenheter från allmänheten, så måste ofta utredningar ta oceaner av tid.
Nej, statliga utredningar verkar sällan ha med effektiva brainstormingsövningar att göra. Skulle våra skolbarn vara lika ineffektiva i sina grupparbeten, hade de fått gå i grundskolan till 20-årsåldern.

Samtidigt finns det frågor som verkligen behöver utredas. En liten lagändring kan synas självklar och enkel att införa, men sedan visa sig påverka andra lagar och rucka hela rättslogiken. En snabbt genomförd reform som till en början ser ut att slå väl ut, kan på grund av en något luddigt formulerad mening slå undan benen på de som inte passade in i reformens mall.
Vårt komplexa samhälle kräver alltså att saker ibland görs grundligt för att undvika sådant som slår fel. I sådana fall krävs det utredningar. Men det är också många gånger som ansvariga politiker verkar använda utredningar för att skjuta jobbiga frågor på framtiden och till och med hoppas på att frågan i sig glöms bort.

Egentligen är det väl så att väljarnas främsta krav inte är att politiker ska utreda frågor. Uppgiften är snarare: red ut frågor, så att ord blir till handling.