Dystra utsikter

Medan svenska staten fortfarande har en ekonomi i balans så ser vi hur alltfler kommuner och landsting hamnat i stora ekonomiska problem med växande underskott och krav på skattehöjningar.

Nyheterna har de senaste månaderna duggat tätt om hur krisfenomenen växer. Oskarshamns kommun måste varje vecka låna nya pengar till löner och andra driftsutgifter, socialbidragskostnaderna skenar på många håll, såväl socialdemokratiska Malmö stad som borgerligt styrda Uppsala läns landsting höjer skatten, för att ta några exempel på hur den ekonomiska situationen försämras. Dessutom är sjukvården, inte minst i storstadsområdena, i vad som verkar vara närmast permanent ekonomisk kris.

Kommunsektorn hade en rätt stark utveckling för några år sedan innan den ekonomiska krisen började göra sig gällande. Eftersom kommunernas skatteintäkter släpar efter kommer krisen att göra sig alltmer gällande.
Blir 2012 ett tufft år så väntar ett ännu svårare 2013 eftersom behoven inom framförallt vård- och omsorg fortsätter att växa.

Ovanpå detta kommer kommunernas pensionsskulder, som inte fullt ut redovisats och som det inte finns pengar avsatta för. För ett halvår sedan varnade företrädare för FAR – intresseorganisationen för landets revisorer – för denna skuld som uppgår till över 200 miljarder kronor. Särskilt illa ute är kommuner med krympande befolkning och minskat antal förvärvsarbetande eftersom pensionsskulderna måste betalas av kommunernas skattebetalare.
När den svenska ekonomins styrka skall bedömas så räcker det inte att se på statens finanser. Tas kommer och landsting med blir bilden mörkare.