Den kinesiska staten sitter i dag på den största valutareserven av alla lände i världen. Det är en följd av landets statligt kontrollerade ekonomiska system där företagens inkomster från den gigantiska exporten till stor del placeras i landets valutareserv. Under senare år har vi sett hur Kina alltmer offensivt börjar använda valutareserven för att strategiskt positionera sig i omvärlden. Kina köper upp stora markområden i Afrika för livsmedelsproduktion samt råvaru- och oljeutvinning, investerar i utländska hamnar och köper upp internationella storföretag som Volvo Personvagnar, engelska MG Rover, franska telefonbolaget Alcatel och modehuset Cerruti.
Förr sågs Kina som ett militärt hot mot omvärlden med tanke på att det är världens största land mätt i invånare och har stora kärnvapenarsenaler. Men i och med att landet satsat på ekonomisk utveckling tynar det militära hotet bort. Istället växer den kinesiska dominansen över världsekonomin.
I grunden måste Kina få agera internationellt på samma sätt som andra länder gör i den globala ekonomin.
När Kinas premiärminister Wen Jiabaos i våras besökte Sverige undertecknades en rad samarbetsavtal. Men utan att man från svensk sida riktigt förstod vad han sa utlovade han också stora ekonomiska satsningar, omkring nio miljarder.
Nu har näringsminister Annie Lööf besökt Kina för att få klarhet i Kinas vilja. Vad det hela kokat ner till tycktes i går handla om kinesiska "innovationslån" till svenska små- och medelstora företag. Att mindre svenska företag har svårt att finansiera sig är ett välkänt faktum. Men Kina tänker knappast ägna sig åt välgörenhet. Nog borde ett rikt land som Sverige med egna pengar inom landets gränser kunna tillgodose kapitalbehovet istället för att svenska företag skall pantsätta sin framtid till kinesiska långivare.
@Byli.8.init:Lars J Eriksson