Den leder tanken till gamla tiders tuggummituggande väktare framför en vägg av monitorer, fast det numera finns kameror som krypterar filmen på en hårddisk där den är lika oåtkomlig som i ett bankvalv.
Eller ta identitetsstöld, som inte är något brott i Sverige fast all vett och sans säger att det borde vara det. Åtal kan väckas först om den stulna identiteten har använts till att utföra en kriminell handling.

Om identitetsstölden sker på internet krävs att brottet bör kunna leda till fängelse för att polisen ska spåra den skyldige. Det innebär att den som råkat ut för till exempel förtal eller dataintrång kan få beskedet att ingen spårning kommer att ske.
Identitetsstölderna tycks ha blivit allt vanligare i takt med att internetanvändningen ökat. De stulna identiteterna används inte längre enbart för bedrägerier, som beställningar av varor i en annans namn. I och med att internet blivit en viktig kontakt- och åsiktsarena har även immateriella värden hamnat i identitetstjuvarnas fokus.

Förra året drabbades till exempel en deltagare från dokusåpan "Ensam mamma söker" när en okänd kvinna öppnade konton i hennes namn på dejtingsajter, spred nakenbilder och sålde telefonsex. Och nyligen avslöjade Aftonbladets nöjesredaktion att även produktionsbolaget bakom samma dokusåpa ägnat sig åt identitetskapning. En stackars grabb som trott att han flirtat med en av de ensamma mammorna fick av en slump reda på att han istället lämnat ut sitt hjärta och sina sorger till en anställd i produktionen. Det är både skamlöst och hjärtlöst.

Om den politiker man kontaktat på Twitter eller Facebook visar sig vara en helt annan person måste det kännas kränkande, även om man bara skrev en trevlig komplimang. För att inte tala om hur obehagligt det är för den som drabbats av identitetsstölden och maktlös ser sina åsikter förlöjligas eller förvrängas av en anonym främling. En politiker fick rådet att använda sig av den lagstiftning som finns för varumärkesskydd för att komma åt problemet. Partisymbolen skyddas av nämligen av lagen – men inte han.

Situationen är dock inte hopplös. Riksdagen har snart en möjlighet att ta krafttag mot identitetsstölderna. I oktober förra året lämnade Moderaternas riksdagsledamot Andreas Norlén in en motion där han kräver att regeringen "övervägr att se över om inte respekten för enskildas integritet kräver straffrättsliga och andra åtgärder mot identitetskapningar på internet." De moderata riksdagsledamöterna är vanligtvis hårt hållna och lämnar sällan in motioner som inte först förankrats högt upp i partiet. Detta och den försiktiga formuleringen kan tyda på att Norlén lyckats få gehör för sin sak.
Svaret får vi när motionen behandlas och tills dess håller jag tummarna för att denna gigantiska blotta i lagstiftningen snart är ett minne blott.