I Oxford den 27 mars 1999 dog den kände brittiske tibetologen och orientalisten Michael Aris av cancer. Vid hans sida när han somnade in fanns bland annat de båda sönerna Alexander och Kim, dock inte hans hustru. Vid sin död hade Michael Aris inte träffat henne sedan julhelgen 1995.

Hustrun, demokratikämpen och fredspristagaren Aung San Suu Kyi, satt fast i Burmas huvudstad Rangoon. För tillfället inte i husarrest, men med vetskapen att om hon lämnade landet för att resa till sin make i Oxford skulle hon aldrig få återvända. Den styrande militärjuntan hoppades in i det sista att hon skulle åka, så att de skulle slippa ha henne i landet. Men återigen missbedömde de Aung San Suu Kyi och hennes hängivenhet för Burmas demokratirörelse.

Ända sedan 1988 års massiva demonstrationer för demokrati slogs ner av militärjuntan har Aung San Suu Kyi varit en samlande kraft och en symbol för det burmesiska folkets kamp för frihet och demokrati. Otaliga spaltmeter har skrivits om henne, men vem är egentligen Aung San Suu Kyi? Vem är människan bakom symbolen?
Journalisten Jesper Bengtsson ger sin version i en nyutkommen biografi. Den tar avstamp i den uppmärksammade incidenten från maj 2009 då en amerikan simmade över Inyasjön till det slitna stenhus på University Avenue i Rangoon där Aung San Suu Kyi sitter i husarrest. John Yettaws tilltag riktade åter medias strålkastarljus mot Burma, men precis som alla gånger förr falnade intresset när det inledande dramat hade spelats ut.

Jesper Bengtsson är väl införstådd med problemet att skriva en biografi om Aung San Suu Kyi. Självklart är det inga problem med att bekräfta grundläggande fakta såsom datum och händelser. Nej, problemet ligger i själva analysen av Aung San Suu Kyis liv och verk. För hur ska de olika källorna värderas? Om författaren bara litar på de källor som är positivt inställda till Aung San Suu Kyi då blir det ingen biografi, utan en hagiografi över demokratimartyren. Eller så svänger pendeln över och boken blir en propagandapamflett åt militärjuntan.
Allting försvåras ytterligare av att ytterst få journalister har fått tillgång till Aung San Suu Kyi sedan hennes inträde på den politiska arenan 1988.

Var hamnar då denna biografi? Precis som de flesta texter som har skrivits av västerländska författare och journalister om Aung San Suu Kyi närmar sig Jesper Bengtsson hagiografin och boken blir i mångt och mycket ett lovtal till demokratimartyren Aung San Suu Kyi.
Bokens styrka ligger i att den inte bara räknar upp hur illa militärjuntan har behandlat Aung San Suu Kyi, demokratirörelsen och Burmas etniska minoriteter genom åren utan Jesper Bengtsson sätter också in hela kampen för demokrati i ett historiskt perspektiv som sträcker sig tillbaka till Burmas förkoloniala dagar.

Bengtsson också stor tonvikt på Aung San Suu Kyis personliga bakgrund som dotter till general Aung San. Mannen som ledde Burmas befrielsekamp mot britter och japaner, men som sedan mördades precis när han höll på att bli det fria Burmas första premiärminister.
Aung San Suu Kyi var två år gammal när fadern mördades och precis som sin far hindrades hon också i sista stund från att bli premiärminister i ett fritt och demokratiskt Burma.

Läs den här boken. Inte för att få en objektiv analys av Aung San Suu Kyis politiska gärning, utan för att få en bakgrund och förståelse för varför hon har suttit i husarrest under 14 av de senaste 20 åren och varför hon valde att inte resa till sin makes dödsbädd i mars 1999.